Dalslands Fornminnes- och hembygdförbund  (1874 – )

Organisation (upphörd)

KategoriFörening. Kulturella föreningar
Svenska ämnesordFörening. Hembygdsföreningar
HistorikÅr 1874 bildades Dalslands Fornminnesförening. Då upplät A.W. Waern ett rum på Billingsholm för föreningens samlingar. År 1881 flyttades samlingarna till Åmål. Vid eldsvådan i staden år 1901 brann samlingarna upp. I och med det avstannade också fornminnesföreningens verksamhet. Den energiske privatforskaren Thure Langer ville starta en ny fornminnesförening en bit in på 1900-talet. Han ville samtidigt förlägga landskapets museum till Högsäters gamla kyrka för att rädda den från rivning. Vid samma tid startades Dalslands folkhögskola i Färgelanda och blev en injektion i kulturlivet. Nu marknadsfördes istället Ättehögskullen vid Håvesten i Ödeborg som lämplig plats för ett museum och en utgångspunkt för den nya fornminnesföreningen (bildad 1906). Man ställde krav på att få använda pengarna som funnits i den avsomnade fornminnesföreningen i Åmål. Men uppenbarligen av just det skälet vaknade denna förening till liv igen. Det fanns nu två fornminnesföreningar. Men så kunde man inte ha det och istället bildades den Västra och den Östra kretsen av Dalslands Fornminnesförening. Senare tillkom även den Nordvästra och den Södra kretsen. Kanske delvis som ett resultat av uppsplittringen bildades år 1918 Dalslands Hembygdsförbund (som kom att ge ut årsboken Hembygden). När fornminnesföreningen och hembygdsförbundet fick samma ordförande, landshövding Axel von Sneidern, slogs de ihop och bildade Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund. Detta skedde 1925.

Ur HEMBYGDEN 1994, Ulf Ragnesten.
Hänvisningar till orter
Åmåls kommun (1971–) (Sätesort)
Älvsborgs län (Verksamhetsort)
DFH
ReferenskodSE/GLA/381
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/jmGmKigRrH6xqG3GjpvwY3
HuvudkällaAnnan källa