bild
Arkiv

Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10197
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WPpHGvx5J4g66YlA2DeiC0
Omfång
45,5 Hyllmeter 
Datering
1632 – 1949  (Tidsomfång)
1836 – 1949  (Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Villkorsanm70 års sekretessbedömning
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1991/27
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1901-1949 från tingsrätten
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1773-1874
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Kämnärsrätten i Sölvesborg (1660? – 1836)
 
Rådhusrätten och magistraten i Sölvesborg (1836 – 1949)
Alternativa namn: Sölvesborgs rådstuvurätt  ( – 1660)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970
 
Notarius publicus i Sölvesborg (1827 – 1949)
Kategori: Statlig myndighet. Notarius Publicus -1964

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10197

Förteckning 24/1974
Förteckning 27/1991








Förteckning

över

Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv





































Förteckningen upprättad 1968 av fil.lic. Carl-Edvard Edvardsson och kompletterad 1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren, i februari 1991 av förste arkivarie Anna-Brita Lövgren, 2002 av arkivassistent Kerstin Ingelmark och arkivassistent Eva Mörngård samt 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin vid Landsarkivet i Lund.
Allmän anmärkningNy leverans av material 1901-1949 i juni 2001.
Inledning (äldre form)Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

Staden Sölvesborg växte upp under tidig medeltid kring borgen med samma namn, vilken hade ett mycket strategiskt läge där halvön Listerlandet är som smalast. Borgen kan dateras till början av 1300-talet, men någon form av försvarsanläggning fanns förmodligen redan under 1100- och 1200-talen. Staden är yngre än borgen vilket framgår av efterleden -borg i stadsnamnet och likaså torde det stå klart att förleden Sölves- härrör från bynamnet Sölve, vilken då följaktligen måste vara äldre än borgen. Namnets betydelse är oklar och kan tolkas antingen som en beteckning på havsviken 'Sölvir' med hänvisning på det grumliga och bleka vattnet eller som en sammansättning med terrängbenämningen 'sel' eller 'söl' i betydelsen 'lugnvatten' och 'vidher' i betydelsen 'skog' som senare led. Mot bakgrund av det magra arkeologiska och skriftliga källmaterialet bör man kunna datera Sölvesborg till 1300-talets slut vilket även den stora tegelkyrkan i gotisk stil från början av 1300-talet tyder på. Det första säkra skriftliga belägget för staden är från 1445 då kung Kristoffer bekräftade stadens privilegier, men skiftet från danskt till svenskt styre i samverkan med konkurrensen från närbelägna handelsplatser gjorde att Sölvesborg miste sina stapelstadsprivilegier 1658. Under de sista åren av det danska styret fanns en rådhusrätt i Sölvesborg men den drogs in av svenskarna och staden lades 1660 under magistratens i Kristianstad jurisdiktion. Sölvesborg fick dock behålla en kämnärskammare, som tillika fyllde magistratsfunktioner. Från och med 1683 och fram till och med 11 oktober 1836 låg stadens högre rättskipning under Karlshamns jurisdiktion. Denna dag inrättades rådhusrätt och magistrat i Sölvesborg enligt Kungl. Maj:ts förordning och man erhöll återigen fullständiga stadsrättigheter.

Den 4 juni 1801 utbröt en förödande brand i Sölvesborg som förintade samtliga byggnader kring torget och öster om kyrkan. Rådhuset, som var relativt nybyggt, brann ner till grunden och en stor del av rättens handlingar förstördes. I kämnärsrättens dombok för detta år läses följande notis under 8 juni:

"Sedan efter den staden övergångna eldsvåda rättens handlingar hunnit samlas och därav en stor del gått förlorade i synnerhet dem som legat i assessor Plåts gömmor, varibland varit flera de senaste årens domböcker, dem hr assessorn skolat renovera även som hela carta sigillata-förrådet och stadens privilegier och äldre handlingar, som allt legat uti ett hr assessorn tillhörigt skåp under dess förvar, så blev sådant till framtida säkerhet här antecknat."

År 1804 stod ett nytt rådhus färdigt. Rådhuset undergick en genomgripande restaurering 1913. Tingshuset, som uppfördes 1921, är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk. Sölvesborgs rådhusrätt och magistrat upphörde vid årsskiftet 1949/1950 och ersattes då av Listers och Sölvesborgs domsaga.

Sölvesborgs stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, både från stads- och kämnärsrätten före 11 oktober 1836 och från rådhusrätten och magistraten från 12 oktober 1836 till och med 31 december 1949. Från och med 1948 delades domböckerna upp i serierna domar och beslut i tvistemål respektive domar och beslut i brottmål enligt en ny rättegångsbalk som infördes samma år.

Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Även rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836.

Källor: Landsarkivet i Lund, del 1. 1987.
Milton, H., Listers och Sölvesborgs historia. Den förhistoriska och danska tiden. Sölvesborgs kommun. 1994.
Nationalencyklopedin, band 18. 1995.
Weibull, C. G., Sölvesborg 1445 -1945. 1945.

Arkivbeskrivning från 2002-06-03

Staden Sölvesborg grundlades förmodligen ca 1400 men kan med säkerhet beläggas först 1445, då kung Christoffer av Bayern förnyade stadsprivilegierna. Namnet Sölvesborg omnämns emellertid redan 1343 i en medeltida skrift, men det var då frågan om den medeltida borg som gett staden dess namn.Sölvesborg har en av landets bäst bevarade senmedeltida regelbundna stadsplaner. Av den medeltida bebyggelsen är emellertid, förutom kyrkan St. Nikolai, inte mycket bevarat då staden vid ett otal tillfällen härjats av svåra bränder. Vid den omfattande branden 1801 förstördes exempelvis stora delar av bebyggelsen och dessutom skadades stadsarkivet svårt.

Under senmedeltiden var staden en viktig handels- och stapelplats, men kom under 1600-talet att alltmer konkurreras ut av närbelägna handelsplatser så som Åhus och Elleholm, varför den 1658 miste sina stapelstadsprivilegier. Under första delen av 1800-talet utvecklades Sölvesborg till en livlig, om än mycket liten, hantverks- och sjöfartsstad med ca 1200 invånare. År 1836 erhöll man åter igen fullständiga stadsrättigheter. Kring det förra sekelskiftet 1900 upplevde orten en kraftig expansion inom främst handel och transport, med bla en stor inflyttning som följd. Idag är Sölvesborg centralort i kommunen med samma namn och har ca 8000 invånare.

I samband med att Sölvesborg 1658 miste sina stadsprivilegier lades staden under magistraten i Kristianstad jurisdiktion. År 1690 inrättades en kämnärskammare på orten medan den högre rättskipningen förlades till rådhusrätten i Karlshamn. När staden år 1836 återfick stadsprivilegierna inrättades egen jurisdiktion med så väl rådhusrätt som magistrat. Både rådhusrätten och magistraten avslutade sin verksamhet under första halvåret 1950 till förmån för Lister och Sölvesborgs Domsaga, som var verksam tom 1971 då Sölvesborgs Tingsrätt inrättades. När tingsrätten år 2001 lades ned levererades merparten av arkivet, med undantag av lagfartshandlingarna som återfinns på Landsarkivet i Härnösand, till Landsarkivet i Lund. Tingshuset, uppfört 1921, är ritat av den berömde arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk.

Sölvesborg stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, stads- och kämnärsrätten före 1836 (11/10) och rådhusrätten och magistraten därefter. År 1948 genomfördes en reform som innebar att domböckerna delades upp i domar respektive beslut, och i brott - respektive tvistemål. En uppdelning som kom att bestå även under domsagan. Serien domböcker upphör således 1948.

Litteratur

Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836. Ytterligare information om äldre judicella arkiv hos Landsarkivet i Lund finns i "Domstolarnas, städernas och fängvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge" (1987, red. Elisabeth Reuterswärd)

Christian Jarnekrantz fil. kand. historia, arkivassistent
2002-06-03

Ämnesord

Ämnesord, ort
Blekinge län

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2022-06-30 08:29:59