Sök i arkiven
Genvägar MENY

SAMERNAS FOLKHÖGSKOLA - SVENSKA MISSIONSSÄLLSKAPET  (1942 – 1971)

Organisation

KategoriÖvriga. Ospecificerad (Skola och undervisning)
HistorikSAMERNAS FOLKHÖGSKOLA - SVENSKA MISSIONSSÄLLSKAPET
Idén om en folkhögskola för samer väktes av Gustav Park och lärarinnan Karin Stenberg och startades 1942 av Svenska Missionssällskapet med biskop Bengt Jonzon som tillskyndare.
Missionssällskapet menade att Jokkmokk var lämpligaste orten, men pga av svårighet att få tag i provisoriska lämpliga lokaler i Jokkmokk (pga kriget) erbjöds en första kurs med 24 elever i Sorsele från okt 1942 till april 1943. På schemat fanns ämnen som samiska språket, samernas historia, odling och yrkesliv samt bokföring. Eleverna bodde inhyrda i olika rum i samhället, åt på ett ställe, hade slöjd på ett annat, gymnastik på ett tredje etc. 1943/44 sjönk elevantalet till 16 elever, och året efter till 15. Folkhögskolan kallade till ett viktigt samiskt ungdomsmöte 17-19 mars 1944, som samlade 250 ungdomar. Detta var ett av de viktigaste mötena i samisk organisationshistoria. Mötesdeltagarna ville sluta upp kring Samernas Folkhögskola för att slå vakt om sitt kulturarv, och Jokkmokk var lämpligaste orten. Som en följd av detta möte, de första årens erfarenhet i Sorsele samt Missionssällskapets fortsatta intresse byggdes den nya skolan i Jokkmokk. Mötesdeltagarna ville även samlas i en ideell organisation för samekulturen, en kommitté bildades som arbetade fram stadgar till Same Ätnams första möte 1945. Skolans idé var tydlig; en kristen folkhögskola, där skolan hjälpte de unga att slå vakt om sitt värdefulla kulturarv. En skola som gav en mötesplats för samisk ungdom och som skapade ett fäste för den samiska kulturen.
Sommaren 1945 gick flyttlasset till Jokkmokk, där elevhemmet var färdigt. Lektionerna fick genomföras i gamla folkskolan, tills skolhuset blev färdigt 1948. 1 mars 1949 invigdes skolan av landshövding O.W. Lövgren. 1947/48 erbjöds för första gången även en andra årskurs. Ett par samiska elever från norsk sida togs emot av skolan. Statsbidrag begärdes och beviljades. 1951/52 togs en finsk elev emot, samma år som det första lärarutbytet med den samiske ungdomsskolen i Karasjok.
Samernas Folkhögskola hade en nyckelroll i bildandet av Same Ätnam. I makarna Wallmarks bostad i Sorsele började biskop Bengt Janzon, Karin Stenberg, Lennart Wallmark samt hans fru Ingeborg tala om behovet av en samisk organisation. Ungdomsmötet i Sorsele 1944 utformade vidare stadgarna för Same Ätnam, Sällskapet lapska odlingens framtid. Det konstituerande mötet skedde i Jokkmokks gamla kyrka 3 feb 1945, med biskop Bengt Janzon som ordförande samt rektor Wallmark som sekreterare. Samernas Folkhögskola hade även en viktig roll i skapandet av SSR. På ett landsmötet 3-5 okt 1950 i Jokkmokk bildades SSR. Gustav Park var med vid skolans start 1942 och var med i dess styrelse. Park besökte ofta skolan och skrev om den i Samefolkets egen tidning. Park var 1950-59 ordförande i SSR, tidningen Samefolkets redaktör samt styrelseledamot i Samernas Folkhögskola. Kopplingarna och banden var tydliga och Samernas Folkhögskola var en mycket viktig del i de samiska organisationernas första år.
1953 hölls en nordisk samekonferens på Samernas Folkhögskola, där man beslutade att söka få till stånd ett samarbete mellan Nordens samer. Konferensen tillsatte en kommitté med uppgift att utarbeta ett förslag till skapandet av ett gemensamt nordiskt råd för sameangelägenheter.
1961-62 satsades på en tillbyggnad med ett nytt elevhem för pojkarna, ny lärarbostad, ombyggnad av det gamla elevhemmet som skulle bli flickornas elevhem, ny rektorsbostad och expeditionslokaler. Skolan satsade framåt och lokalerna skulle användas till samefolkets aktiva samhällsuppbyggnad och framtidsplanering för att trygga samekulturens framtid. På SSR:s anmodan startades en ny ämneskurs 1963 med SSR:s vice ordförande som huvudlärare. En utåtriktad ämneskonsulenttjänst tillsattes som skulle arbeta med frågor som renskötselns rationalisering samt samverkan med övriga bildande organisationer. I vissa försöksamebyar som var villiga att pröva på något nytt satsades det på information, omorganisation, rådgivning, utbildning av funktionärer, kassörer, slaktare mm, ledarutbildning, föreningskunskap, renprodukternas marknadsförande, renhjordens sammansättning, renforskning, turism, fiske/naturvård mm.
Samernas folkhögskola hade en viktig roll i etablerandet av ett museum i Jokkmokk, som senare utvecklades till Ájtte Svensk fjäll- och samemuseum. Folkhögskolan startade också Same-SM och dess olika tävlingar. Same-SM hade sin början i de elevtävlingar som skedde på skolan. 1948 bjöd skolan in även deltagare utifrån för att ha trevligt tillsammans med skolans elever.
Elevantalet på Samernas Folkhögskola minskade från mitten av 60-talet, med stor sannolikhet pga av den 9-åriga skolgången för samerna. Läsåret 65/66 gick endast 21 elever på skolan, 16 elever gick 66/67, det sista året då endast samiska elever gick på skolan. Situationen var allvarlig och vintern 1970 såg Missionssällskapet inga möjligheter att fortsätta som huvudman för skolan. Intensiva förhandlingar satte igång. Jokkmokks kommun var intresserad att ta över skolan, men det var även SSR och Same Ätnam. Missionssällskapet menade att samernas behov och önskemål skulle komma i första hand, och åtog sig att vara huvudman två år till tills de samiska organisationerna hade fått fram statliga medel till driften.
I april 1972 skedde överlämnandet av Samernas Folkhögskola från Missionssällskapet till den nya huvudmannen stiftelsen Samernas Folkhögskola som bildats av Jokkmokks Kommun, SSR samt Same Ätnam. Den nya lösningen var en balans mellan olika intressen i form av samiska intressen samt lokala intressen. Fr o m läsåret 1991/1992 erbjöds inte längre någon allmän linje och skolan var inte längre en folkhögskola utan ett samiskt utbildningscentrum och 1999 bytte skolan namn till Samernas Utbildningscentrum SUC.
Idag finns Samernas Folkhögskolas arkiv från Svenska Missionssällskapets tid hos Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum. Arkivet från stiftelsen Samernas Folkhögskola från 1972 och framåt samt arkivet från Samernas Utbildningscentrum finns kvar hos arkivbildaren.
Handlingar angående elevvård och personalvård som rör enskilda personer är sekretessbelagda men för övrigt är arkivet från Svenska Missionssällskapets tid tillgängligt för allmänheten.
Lennart Wallmark som var skolans rektor mellan åren 1942 och 1972 efterlämnade ett personarkiv som skänktes till Ájtte av änkan Ingeborg Wallmark. Till stor del härrör handlingarna i Wallmarks arkiv från skolans verksamhet och vill man få en bild av verksamheten på Samernas Folkhögskola så hittar man relevant material även i detta arkiv.
Svenska Missionssällskapet Kyrkan och Samernas arkiv 1835-1975 finns på Landsarkivet i Härnösand
Även på Forskningsarkivet FOARK Umeå Universitet finns handlingar från Svenska Missionssällskapets Kyrkan och Samernas verksamhet. Se bilaga
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/AJTTE/JTTE_3
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3HbR236wd4QDZyim41FzA2
SpråkSvenska
ExtraIDJTTE_3