Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Utskrivna intervjuer

YRKESINTERVJUER, MINNESINSAMLING

 Volymer (12 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
[H20565]u åVMT 20.
Utskrift av intervju med Fritz Noaksson, Lossbygget, Veinge.
F N berättar om gamla personer, Sven Nilsson i Slättevrå, Sven Petters Johan i Betlehem, lille Sammel, sme-Noaksen (?), Karl i Vrå.
F N berättar om sina resor i USA.
Sven Magnus Göransson, Åkerbergshult, "vekastapredikan".
F N:s farmor var målare (bibliska motiv).
Morfar Per Jönsson på Norrgård (Veinge).
Sägen om Veinge kyrkas byggande.
Knäredskyrkan (klockan ramlade ner - ny kyrka byggdes).
Kyrkoherde Montelius i Odensjö - släkt med Carl von Linné. Brorson till Johannes Vislander, syssling till Wigforss. Släkt i Hyhult (?) Sven-Johan, Nils-Petter, Per.
Gästgivaren i Breared Gustav Nilsson.
Stenhuggarna Johan och Otto Friberg, Th. Thoreson och Herman Hansson berättar.
Identifiering av bilder. Simstadion = Storstenbrottet. Kolbrottet = Storbrottet.
Ljus granit från Bohuslän till Varberg, i Varberg grön granit (i Simstadion) gatsten och monument (Bågspännaregruppen i Stockholm). Kranen gick sönder flera gånger - olyckor.
Sten från Bohuslän på grund av att det var svårt få hela block i Varberg (import från Malmön) på "livstidsfångarnas tid" - sent.
Starke Persson, gubben Andersson, gubben Holmkvist, Stora Andersson, Brodd, Rydin.
Stora block a) exporterades (till England) b) slipas - finhöggs i Varberg.
Första världskriget lamslår stenhuggeriet.
1900-1914 fångarna gjorde även finhuggeri - monumentarbeten.
Sarkofag till Belgien.
Trottoarsten, kantsten.
Det mesta av Varbergs sten från Teaterberget började 1897.
Stenhuggare.
Vilken period dominerade gatstenen - troligen till och med 1895 i och med Storbrottet. Mellan 1888 och 1893 började Storbrottet.
Olika basar Eklund, Harald Johansson, Backlund, August Johansson, Leander, Höglund.
Övriga stenbrott. August Eliasson vid Simstadion. Olof Nilsson, Apelviken. Karl Gustavsson, Kungsgatan 1, köpte byggnadssten. Tyska berget - Stockholmsbolaget. Stenhuggeri vid Ås (?) bara monument före 1900.
Ångkvarnen kom upp 1920.
På engelska lyckan många små brott. Fyra stenhuggare från Borgholm högg urnorna till riksdagshuset, Stockholm av röd malmön-granit.
1884-97 fanns disciplinkompaniet. Rymde 2 gånger cirka 150 man. En del stannade kvar som stenhuggare. Mest civila stenhuggare, ett par hundra.
Eliassons i Platsarna.
Disciplinkompaniet i kompaniet upp till fem-sex år. Inspärrade i Eskils sal.
Civila stenhuggare max 20 kronor/veckan. 14 öre/timman för grovarbetare, 17öre/timman borrare. 11 timmars arbetsdag.
Proletärt yrke lön - bostäder dåliga. Enda industrin i Varberg jämfört med andra industrier relativt bra men ackordsarbete. Dock frihet - skaparglädje.
Mesta exporten till Tyskland - efter första världskriget stenen slut.
I Bohuslän mer lättarbetad sten.
Dåliga levnadsförhållanden - bättre på grund av facket - nattarbete hårt.
Finns bra sten kvar - Teaterberget, Platsarna.
Intervjuade bröderna Johan och Otto Friberg, handlande Theodor Thoresson H. Hansson, anställda vid stenhuggeriet från 1880-talet till 1914.
Intervjuare: Albert Sandklef och Nils Strömbom.
Sammanlagt 21 sidor samt ett rullljudband och två ljudbandskassetter (kopior), VMT 20.		 
[H20566]u åVMT 22.
Utskrift av intervju med fröken Berta Nilsson, Värö, född 1895.
Band 1 sidan A och B, band 2 sidan A.
Berättar om sig själv och om äldre arbetsmetoder.
Sid 1-22.
Klädtvätt, namn på redskap och arbetsmoment. På vårarna till mossen - torvupptagning, arbetsmoment.
Förut ej någon skog utan ljung (bete). Börs-Erik 1:e som planterade skog, sedan bekostad av kronan, plantering.
Slåttern.
Hörodling viktig (lin). Linberedning - spinning, vävning.
Julfirande.
Ullberedning.
Backstugesittare. Barn auktionerades bort. Fattigdom 1867-68, nödår.
Utskrift av intervju u å med lantbrukare Evert Karlsson, Duveslätt Årnäs.
Band 2 sidan B, band 3 sidan A och B.
Berättar om arbete och händelser i Ås socken.
Sidan 23-53.
Tånghämtning på vintern fritt för skifteslaget, gödsling mm.
Bearbetning av jorden.
Vårbruket - samt fiske. Olika garn, beten (hummer).
Fisket stor betydelse främst för bakstugusittare (hummer).
Fiske från snipor - senare storfiske (motorer ca 1889-95) gör att småfisket tar slut.
Kustfart (4 skutor) seglar på Göteborg, Danmark - sjöolycka 1867.
Sillfiske - redskap. Sept - okt säsong.
Ålfiske ljustring. Räkor, snäckor, hummer - ("kyber"-burar), hårt arbete.
Eka-bygge/snipbygge. Laxfisket - kronofiske. Laxfisket, strandrätt. Process om laxfisket.
Laxfiske.
Brännvinshandel till Åsbro gästgivaregård från Göteborg.
Till Göteborg jordbruksprodukter.
Fårskötsel - ("sör"). Vävning av backstusittare.
Torkning av fisk.
Säljakt.
Smuggling förekom ej, utom för husbehov.
Livräddning 1:a 1909.
Dialekt - ramsor, Värö Ås, Veddige, Torpa.
Intervjuare: Dr Sten Bertil Wide, Lund. Ivar Johansson, Värö. Maj 1967.
Sammanlagt 53 sidor samt ett rullljudband och tre ljudbandskassetter (kopior), VMT 22.		 
[H20567]1966VMT 23
Utskrift av intervju med Lantbrukare Johannes Börjesson, Hökagården, Stråvalla. Född i Värö.
Berättar om levnadsförhållanden i Värö runt 1890 - 1918.
Biskötsel - honungstillverkning - som medicin - redskap - olika honungssorter. Vaxet användes till mycket (beläggning).
Ympning av fruktträd (med vax) - frukt.
Bärplockning - beredning.
Hemmet 7 kilometer öster om Backa by, i utmarken.
"Sör" (får) ko-vakt. Sprang lösa. Även hästar lösa.
Ängsslåtter - hö.
Stup - namn.
Övertro - spöken, ("för-fär" = varsel, gengångare, lyktegubbar, troll).
Dialektord. Väderleken - skörden.
Bakning.
Tvätt.
Slakt.
Bryggning.
Jul- och nyårsseder.
Påskseder.
Vårbruket (potatissådd, harvning, spannmålssådd).
Intervjuare: Dr. Sten-Bertil Vide, Lund och Ivar Johansson, Värö, år 1966.
Sammanlagt 45 sidor samt ett rullljudband och 3 ljudbandskassetter (kopior), VMT 23.		 
[H20568]1967VMT 21.
Utskrift av intervju 1967 med Viktor Berntsson, Bua nr 12.
Sid. 1-28.
Band 1, sidan A och B, band 2 sidan A.
Viktor Berntsson berättar om laxfiske, hummerfiske och ålfiske i Klosterfjorden.
Redskapen gjordes i ordning i slutet av januari. Olika personer fiskade på olika områden. Utsättning och vittjande av redskapen (kilnot).
V B började vid 16 års ålder - mycket lax då. Bergström stor uppköpare. Laxfisket höll på till slutet av juli. Laxen röktes mest i Falkenberg.
Ås Bro - kronolaxfiske, fast fiske - trä- och stenkonstruktioner.
Laxgarn.
Fast fiske.
Olause Johans i Sandam gjorde laxekor.
Norrmän började fiska lax "modernt" ca 1880-90 innan dess fiske med "trälasusser" och "gäla".
Process om fisket. Nu allmän fiske - förr strandrätt.
Laxpriser - konserveringsmetoder.
Övrigt å-fiske (gädda, aborre, brax, laxöring).
Garnen knöts av männen. Jakt på säl som åt lax.
Övrigt fiske gädda. Hummer - fångades i "kuba" dvs hummertina.
Ål - ljustrades.
Fisket idag.
Ålfiske, lax - laxodling etc.
Nu laxfiske med bottengarn - började på 1950-talet.
Utskrift av intervju med Erik Johansson, Värö.
Sidan 29-48.
Band 2 sidan B, band 3 sidan A och B.
Född 1895.
Erik Johansson berättar om skomakeri ute i byarna i Värö.
Började med skomakeri 1905 samt varannandagsskola.
Många bönder gör nästan allt själva.
Seldon gjordes av snickaren, skomakaren och smeden.
Olika delar på selen (namn). Tillverkningsprocessen. Seldonen gjordes individuellt. Seldon till vagnar.
Redskap.
När bönderna fick det ekonomiskt bättre köpte som färdiga selar av sadelmakarna i städerna. E J slutade göra selar omkring 1925.
Galoscher gör att skorna ej slets, då gjorde E J:s far stroppar (till seldon) som slets fort.
Hantverkarna for runt på gårdarna och lagade, gjorde skor och seldon, stannade 2-3 veckor på varje gård. Bönderna håller med material.
I Varberg två sadelmakare Vogel och Möller.
Verktygsnamn - material.
1905 var en fabrikssko sällsynt - endast damskor "raka" läster (ej höger och vänster).
Knarr i skorna.
Skons olika delar - tillverkning.
Historier.
Lädersorter - till olika skor, delar av skon.
Olika sko-typer. Redskap (läster).
Skoskav - gick mest barfota.
Intervjuare: Dr Sten Bertil Vide, Lund. Ivar Johansson, Värö. Maj 1967.
Sammanlagt 50 sidor samt ett rulljudband och 7 ljudbandskassetter (kopior), VMT 21.		 
[H20569]1971VMT 24
Utskrift av intervju med vagnmakaren och möbelsnickaren Rudolf Andersson, Nyebro, Ås.
Intervjuad om fadern, vagnmakaren K J Oskar Andersson (1876 -1946), Nyebro, Ås. Gesäll hos N Hammarkvist, Varberg och Fritz Larsson, Träslöv samt gesällvandringar i Danmark och Sverige. Oskar Andersson hade egen verkstad i Nyebro. Intiativtagare till Hallands Vagnmakeriförening 1915 och var ordförande där till 1946. Kassör var Karl Emanuelsson, Veddige.
R Andersson som tillverkar möbler berättar bl a om hantering av råvaror dels till vagnar, dels till möbler, lag om hjulens bredd på hjul i olika län.
Smeden A Börjesson, Nyebro, Åskloster, gjort vagnen. Inköpt av Johan Nilsson, 1910. Skänkt av Nils Johansson, Backa. VMF28053 "Trilla". Vagnritningarna gjorda av vagnmakare K J Oskar Andersson (1876 - 1946) i lära hos N Hammarkvist, Varberg och Fritz Karlsson, Träslöv - gesällvandringar i Danmark och Sverige. Initiativtagare till bildandet av Hallands Vagnmakeriidkareförening. 1902 verkstad i Nyebro, Åskloster.
Kommentar till bilder (av vagnsritningar etc).
Rudolf Anderssons fader O Andersson ordförande i Vagnmakareföreningen till 1946. Kassör Karl Emanuelsson, Veddige.
Beställningsarbeten. Individuella arbeten, ej serier. Lag på bredden av hjulen (olika i olika län).
Råvarorna från Mark, Västergötland på våren - virket torkas (3 år).
Möbelsnickeri torrt virke, redskap, lim, träslag. Virket från småbönder i Mark.
Skillingaryd, Småland serietillverkade vagnar, svår konkurrent - dåliga.
Hammarkvists ritningar. Mått i tum/aln.
Arbetsvagn kostade 80 kronor.
Bönderna tjärade vagnen. Dynor till vagnen.
Möbeltyper.
Olika vagnstyper på olika vägar.
Priser.
Drev jordbruk vid sidan om. På våren reparationer. Gesäller - vagnmakarna blev byggnadssnickare eller möbeltillverkare.
När bilarna kom brändes de flesta finvagnarna.
Likvagnar användes sent. Finvagnar gjordes till 1930-talets kundkrets - området mot Ö och S.
Gjorde vagnar och möbler samtidigt runt 1942.
Reparerar nu gödselspridare etc.
Hjulen olika på olika vagnar. Olika vagnstyper.
Lyktan på vagnen.
Likvagn stommen standard - dekoren olika (kostade 450 kronor, 1928). Virket kostade 20 kronor.
Fadern mästare.
Möblerna görs på "fri hand" ej efter ritning.
Hela möblemang på beställning i samband med giftermål.
Reparerar nu möbler. Första möblerna 1942.
Intervjun gjord hemma hos Rudolf Andersson, Nyebro, Ås, 1971-03-22, av Gerhard Flink, Göteborg och Bengt-Arne Person, Varberg. Utskriften gjord av Inger Roos, Museet i Varberg.
Sammanlagt 38 sidor samt en ljudbandskassett, VMT 24.		 
[H20570]1971VMT 25
Utskrift av intervju med möbelsnickare i Lindome. 85 år, född i Hassumared. Fadern möbelsnickare, farfadern smed. Fadern drev jordbruk vid sidan om. Beställningsarbeten till Göteborg.
Snickeriet helt för hand. Trä från Västergötland.
Fanns en fast beställare i Göteborg.
Intervjupersonen började som ung 1901.
Redskap: lim.
Intervjupersonen flyttade till Lindome 1918. Nu mest reparationer av möbler.
(Sidan 2-8)
Intervju med möbelsnickaren och före detta vagnmakaren Rudolf Andersson, Honarp 1:3, Nyebro, Åskloster.
Gradvis övergång från vagnmakeri till möbelsnickeri. Nu pubtunnor till Göteborg.
Möbelsnickare av en tillfällighet 1943/44.
Vagnmakeriidkareföreningen och Hantverksföreningen. Hantverksföreningen nu ingen uppgift att fylla - dåliga tider för hantverkare - möbelfabriker.
Kommentar till bilder.
70% lastvagnar tillverkades - övrigt promenadvagnar, kombinationsvagnar.
Bästa tiden i början av 1900-talet. Sista åren enbart reparation av arbetsvagnar.
1943 började R A med möbelsnickeri. Sysslar nu även med reparation av hjul till gödselspridare och såmaskiner.
På bandet även fiolmusik.
Farfadern jordbrukare i Okome.
Fadern vagnmakare, flyttar till Åskloster.
Närmaste vagnmakare var Hammarkvist i Varberg.
Fadern började 1901, var med och startade Vagnmakeriidkareföreningen.
Gesällerna var praktikanter. Smederna gjorde bara beslag.
Redskapen var enkla - hantverk.
Material: björk, ask, ek från bönder i Mark.
Vagnstillverkning.
Möbelsnickeri - maskinarbete.
Konkurrens från Småland (Skillingaryd) - gjorde billiga vagnar - men av dålig kvalitet.
Halländska vagnmakare tog mer betalt för reparation av "Skillingarydsvagnar".
Vagnmakeriet självdog.
(Sidan 9-31).
Intervjun gjord av Gerhard Flink,Göteborg, 1971-03-30.
Sammanlagt 32 sidor samt en ljudbandskassetter, VMT 25.		 
[H20571]1971VMT 26.
Utskrift av intervju med möbelsnickaren Rudolf Andersson, Honarp 1:3, Nyebro, Åskloster.
Beskrivning av verktyg och maskiner för möbelsnickeri. Maskinernas placering i verkstaden - användning.
R A berättar om fadern (vagnmakare, diplom på utställning i Halmstad).
Prislista från 1925.
Vagnmakeriidkareföreningen. R A:s far ordföranden under hela tiden.
Vagnmakeriverkstadens utseende, kraft till maskinerna via fotogenmotor, senare vindmotor (under första världskriget) sist el.
Vagnstyper.
Viske härad avsättningsområde.
Början av 1900-talet finvagnar därefter mest arbetsvagnar, sist likvagnar (sista 1937). 1942 möbelsnickeri.
Bönderna beställde vagnar via smederna.
Leverans av vagnarna skedde per järnväg.
Verkstaden var bra belägen, relativt nära järnvägen samt i ett trevägskors.
Intervjun gjord 1971-05-25 av Gerhard Flink, Göteborg.
Sidan A på bandet innehåller musik.
Sammanlagt 31 sidor samt en ljudbandskassett, VMT 26.		 
[H20572]1976VMT 28.
TVB-kulturvårdskurs.
Utskrift av intervju med Berta Antonsson, född 1895, och sonen Allan Antonsson, "Gatens" Getterön 1183.
A Nilsson berättar om vattenförsörjningen.
Gården heter "Gatens", äldsta huset troligen 200 år.
Berta Antonssons föräldrar ägde gården "Masalyckan" i Kungsäter.
Fru Antonsson arbetade som piga på "Hånsa" gård på Norra Näs 1910 - 1913. Därefter som piga på gården Skäret, Getterön, 1914.
På Getterön förr fiske och småjordbrukare.
Ålljustring, pilkning, fiske med backor och ryssjor.
Kvinnorna sålde ålen till hushållen i Varberg.
Getteröborna var aldrig riktigt isolerade. Isen till Lassabacka höll oftast.
Berta Antonsson berättar om tiden som piga på Norra Näs, arbetsdag, måltider, ledighet, lön och nöjen.
Intervjun gjord den 29 augusti 1976.A Nilsson berättar om vattenförsörjningen.
Gården heter "Gatens", äldsta huset troligen 200 år.
Berta Antonssons föräldrar ägde gården "Masalyckan" i Kungsäter.
Fru Antonsson arbetade som piga på "Hånsa" gård på Norra Näs 1910 - 1913. Därefter som piga på gården Skäret, Getterön, 1914.
På Getterön förr fiske och småjordbrukare.
Ålljustring, pilkning, fiske med backor och ryssjor.
Kvinnorna sålde ålen till hushållen i Varberg.
Getteröborna var aldrig riktigt isolerade. Isen till Lassabacka höll oftast.
Berta Antonsson berättar om tiden som piga på Norra Näs, arbetsdag, måltider, ledighet, lön och nöjen.
Intervjun gjord den 29 augusti 1976 av TBV:s Kulturminneskurs (troligen Lennart Karlsson, Stig Klasson och Axel Roos).		 
[H20573]1976VMT 29.
Utskrift av intervju med Karl Bengtsson, Träslövsläge, född 10/11 1888.
Karl Bengtsson byggde huset 1923. Arbetade som fiskare (från åtta års ålder), på Monark i två år och hamnbygget på 1940-talet.
Förr flera mindre båtar (34 fot) som roddes eller seglades. Båtarna var däckade. Fyra-fem mans besättning. Första motorerna kom 1903. 1904/05 allmänt.
Vinter och sommar fiske med backar, flundregarn, höst sillfiske med garn. Arbetsdagen ojämn och lång.
Litet jordbruk som kompliment. Ko och hushållsgris på 1920-30-talen. Sålde fisken till uppköpare - sommartid åkte man runt på landet och sålde fisken.
Priser: 10 öre/kg torsk och vittling, 25 öre/kg kolja.
Pimpelfiske ovanligt.
Världskrigen svåra tider, minor, bombplan.
Bebyggelsen bestod förr av små grå kåkar med halmtak och omålade. Ej planteringar eller trädgårdar. I gatorna stora pölar.
Nöjen: dans vid hamnen lördag-söndag, bara "lägesbor".
Sommargäster: den första innan första världskriget - ensam.
Invånarantalet före första världskriget ca 500. Många barn.
En affär Klasa-Johan.
Lördag-söndag söps det. Sprit köptes i stan.
Barndomen: huset dåligt - 1896 nytt hus - gammal länga, ko-häststall och bostad i ett. Ej någon grund. Huset stod direkt på marken. Golvbräderna delvis ruttna - marken bar. Mycket råttor. Fanns endast ett rum med en stor öppen spis. Sju syskon. Får, höns, gäss, kalvar till och med föl inne i rummet.
Fadern fiskare men mest bonde. Född på Åhs-gården.
Tidningar: Norra Hallands tidning, Västkusten, Varbergsposten, Allers.
Skolgång: inte alla hann gå i skola.
Konfirmationen viktigare.
Smådjuren inne i bostaden på grund av att uthusen var dåliga.
Julfirande: halm på golvet, gran. Julslakt. Ej julklappar (eller födelsedagspresenter).
Föda: stekt salt sill vanligast. Torkad torsk i stället för lutfisk.
Långfiske till Läsö-Anholt, låg ute i veckotal, mest på sommaren. Till Göteborg och hämtade musslor till agn.
Intervjun gjord 1976 av TBV:s Kulturminneskurs (Lennart Karlsson, Stig Klasson och Axel Roos).
Sammanlagt 30 sidor samt en ljudbandskassett, VMT 29.		 
[H20574]1976VMT 30.
Utskrift av intervju med Karl Bengtsson, Träslövsläge, född 10/11 1888.
(fortsättning från band 29)
Sidan 2 - 5.
Musslor hämtades i Göteborg (skal=mussla).
Bränsle hämtades i Varberg.
Fiske eller sjöman enda alternativen. De flesta blev fiskare.
Flera emigrerade. K B behövdes hemma.
Gift första gången 1910 - 1933, andra gången 1939 - .
Utskrift av intervju med fru Ulla Simonsson, Båtmansvägen 2, Träslövsläge.
Sidan 6 - 22.
Flyttade in i huset 1958. Tidigare ägare advokat Sigvard Linander 1944 - 1958.
Huset 200 - 300 år gammalt (?) ett av de äldsta i Träslövsläge.
Stall i halva huset kring sekelskiftet.
Ägarna försökt behålla huset i ursprungligt skick. Före advokaten bodde fiskaren Snus-Anders Petter där i 50 år tillsammans med hustrun Emma.
Finns inget att göra för ungdomarna i Träslövsläge, saknas ett kafé.
Värme, bad och varmvatten skall installeras, endast tapetserat sedan 1958.
Emma lät barnen sova i bakugnen under kalla nätter. Hon gick in till Varberg och sålde fisk.
Intervjuare: Lennart Karlsson, Axel Roos, TBV:s Kulturminneskurs.
Sammanlagt 22 sidor samt en ljudbandskassett, VMT 30.		 
[H20575]1976VMT 31.
TBV:s Kulturminnesvårdskurs.
Utskrift av intervju med fiskaren Karl Bengtsson, Träslövsläge, född 1898-11-10.
Barndom: små grå dåliga hus. Föräldrahemmet hade ej någon sockel utan låg direkt på marken. Golvbrädorna var delvis uppruttna så marken låg bar. Mycket råttor och möss. På vintern får, lamm, höns, gäss inne i bostaden på grund av att uthusen var dåliga - kalla. Ett rum - kök och bostad. Golvet kullersten, öppen spis.
Sju syskon. Fadern bonde, slaktare, fiskare.
4 kor, häst, får, gäss, höns.
Värre vintrar förr - mer snö.
Mat mest fisk, hushållsgris (slaktades till jul). På morgonen bröd eller potatis.
Gården bestod av åtta tunnland.
Värme från spisen, maten bereddes på järnskiva.
Jul halm gå golvet, julgran, julotta.
Eleverna var hemma från skolan om de måste hjälpa till.
Militärtjänst i Hässleholm 1910.
Nöjen träskodans vid hamnen, slagboll.
Karl Bengtsson har varit fiskare, stenarbetare, hamnarbetare, cykelarbetare, bonde, mudderverksarbetare.
Båtar mindre förr, alla fiskare (en del jordbruk vid sidan om) på fyra gårdar djur, kreatur.
Husen byggdes av snickare.
Gans en affär - Klasa-Johan vid hamnen. Korv kött gjordes i hemmen. Torkat kött ovh fisk vanligt. Huvudföda sill och potatis.
Kolja, torsk, röding. På hösten Augusti - oktober sill.
Öppna båtar segel och åror. Besättning fyra-fem man. Båtarna 33-34 fot långa. Seglade mest till Anholt, ca fem timmars resa. Till Läsö och fiskade rödspätta. Uppköpare höst-vinter-vår. På sommaren for man runt på landet och sålde fisken.
Kläder köptes sällan. Gär (garn) gjordes själv. Sillgarn (stora) köptes.
Judar gick omkring och sålde tyg.
Världskrigen torpedbåtar, bombflyg, U-båtar.
Förr ingen hamn med broarm en liten bit. Få olyckor.
Skatter fem-femton kronor. Om man ej betalade åkte man in i fästningen tre-fyra dagar.
Gamla och unga utan anhöriga inropades, senare fattigstuga. Riktigt fattiga fick lite hjälp av kommunen.
Intervjuare: Axel Roos, Lennart Karlsson. 3 december 1976.
Sammanlagt 22 sidor samt en ljudbandskasset, VMT 31.		 
[H20576]1994Utskrift av intervju med Viviann Karlsson, Tvååker, född 3 augusti 1943 i Väröbacka.
Anställd på Monark som hjulmontör.
Aktiv inom Metallarbetareförbundet, jämställdhetsombud.
Berättar om sin uppväxt samt sin anställning på Monark.
Intervjun gjordes 21 september 1994 av museipedagog Christina Andersson-Wiking, Museet i Varberg.
Utskrift: Inger Roos, Museet i Varberg.
Sammanlagt 22 sidor.