Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kristianstads fästningsfängelse


Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0220
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/LAYdaa1xBqgGDgyaLOSxJ0
Omfång
6 Hyllmeter 
Datering
1784 – 1862  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Kristianstads fästningsfängelse (1752 – 1862)
Alternativa namn: Kristianstads straffängelse  (1850 – 1862)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Kristianstads fästningsfängelse

Kristianstad fästning började anläggas under den danska tiden, enligt uppgift 1614 samtidigt med staden och kom så småningom att omfatta hela dåvarande stadsområdet, med sina starkaste fästen i öster och väster. Under den danska tiden skulle fästningen utgöra ett brohuvud mot svenskarna vid Helge å, men denna funktion föll bort då fästningen 1678 erövrats av Karl XI. 1724 hade fästningskommissionen beslutat om att fästningen åter skulle iståndsättas och 1747 igångsattes det s k nya fästningsbygget då främst den norra fronten kom att förstärkas och tillbyggas. Arbetet avstannade emellertid under 1760-talet. Det återupptogs genom ett beslut av Gustav III att förstärka den södra fronten och detta arbete pågick till slutet av 1780-talet.

Fästningen kom emellertid genom uppodlingen och Yngsjö kanals tillkomst att förlora en stor del av sin styrka då den ej längre kom att omges av sumpmarker. Under tiden fram till 1847, då fästningen upphörde att fungera som fästning, pågick kontinuerligt underhållsarbeten på fästningsvallarna. Fästningen karakteriserades på 1810-talet snarare som ett fältverk, än som en regelrätt fästning.

Främst fungerade Kristianstad som förrådsfästning och garnision för den del av Wendes artilleriregemente som 1794 hade förlagts till staden.

Redan vid 1600-talets slut hade man börjat använda gränsfästningarna som förvaringsplatser för fångar, då främst Bohus och Marstrands fästningar. Enligt Wiselgren skulle i Kristianstad 1748 ha funnits 40 fångar, men misstanken finns att det rör sig om det totala antalet rannsakningsfångar i staden under året.
Man kan ur liggarna för fästningsbygget läsa att 1752 deltog 2-5 arrestanter i arbetet, om än sporadiskt. Sommaren 1762 deltog 29 arrestanter i fästningsbygget.
1780 avgavs en rapport där det framgår att fästningen nu ansågs kunna rymma mellan 82 och 105 fångar.
Fängelset kom att användas för olika kategorier av fångar. Från början var ca en tredjedel militärt dömda, resten civila. Där fanns en minoritet livstidsdömda. En annan grupp var de "försvarslösa" de som inte hade något eget uppehälle. Ytterligare en liten grupp var "bekännelsefångarna", de som inte erkänt men skulle bearbetas under isolering. Så fanns de "bysatta", som inte kunde betala sina skulder. Dessa skulle inte blandas med grövre brottslingar.
Fler rum inreddes för fångar så att mellan 120 och 200 fångar kunde sitta där. De användes för arbeten på fästningens underhåll, inom Wendes artilleriregemnete, på stadens tyggård m.m. De fick en mindre arbetspenning för detta men de fick också betala sin egen kost och persedlar.

Nya fångvårdstankar började slå igenom på 1800-talet och i Kristanstad byggdes ett länsfängelse dit de visstidsdömda civila fångarna överfördes i december 1846. I fästningen blev de långtidsdömda kvar, huvudsakligen livstidare. När fästningen togs ur militärt bruk började man riva ner vallar och murar och 1861 kom beslutet att stänga fängelset. De kvarvarande fångarna fördes till Landskrona och Varberg sommaren 1862.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-04-17 00:00:00
Senast ändrad2024-03-21 10:58:19