Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Rote 16 Tantoroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/16
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/CoML7xGCX4YR95O0gtvHB2
ExtraID16
Omfång
9,9 Hyllmeter 
Datering
1878-01-011926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 16 (Tantoroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade de västra delarna av dåvarande Maria Magdalena församling. Från och med den 1 maj 1925 ingick rote 16 i den då nybildade Högalids församling. De norra delarna av rote 16 bildade den 1 oktober 1911 rote 31. Rotens expedition låg 1878 på Hornskroken 2, 1878-1883 på Hornsgatan 64, 1883-1886 på Hornsgatan 66, 1886-1887 på Hornsgatan 87, 1887-1891 på Hornstullsgsgatan 6, 1891-1892 på Brännkyrkagatan 102 (Hornskroken), 1892-1902 på Hornsgatan 75 B, 1902-1926 på Krukmakargatan 22. Som roteman fungerade 1877-1886 August O L Nordwalll, 1887-1915 O Gustaf Söderberg, 1915-1925 F Edvin W Lindsköld och 1925-1926 John E A Bergqvist. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 16 TANTOROTEN

INLEDNING
När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.

Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Maria Magdalena omfattande den västra delen och Katarina den östra delen. I Maria församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 21.928 personer. Till församlingen hörde även Långholmen till den 1 januari 1925 då Högalids församling inrättades.

De första rotarna i Maria församling kallades rote 15 Maria östra rote och rote 16 Maria västra rote. Gränserna mellan dessa utgjordes av Stora Skinnarviksgatan från Mälaren till Tavastgatan, från denna gata till Timmermansgatan och därifrån till Årstaviken. En tredje rote, rote 19 kallad Maria norra rote, bildades genom delning av rote 15 i januari 1887.
År 1894 bytte de tre rotarna namn till: rote 15 Maria kyrkorote, rote 16 Tantoroten och rote 19 Skinnarviksroten.

I början av 1910 hade Maria Magdalena församling 44.900 invånare, varav 16.693 bodde i Maria kyrkorote (rote 15) och 17.618 i Tantoroten (rote 16). Stadsfullmäktige biföll mantalsnämnden begäran om att en ny rote skulle bildas inom dessa rotar från och med oktober 1911: rote 31 Heleneborgsroten.

Rote 16 Tantoroten omfattade församlingens sydvästra del, gatugränserna: Torkel Knutssonsgatan - Blekingegatan - Timmermansgatan - Hornsgatan samt Årsta strand.

Efter församlingsdelningen 1925 överfördes rote 16 Tantoroten från Maria församling till Högalids församling.

Rotarnas namn i Maria Magdalena församling:
Maria västra rote (rote 16) 1878-1893
Tantoroten (rote 16) 1894-1924
Maria östra rote (rote 15) 1878-1886
Maria södra rote (rote 15) 1887-1893
Maria kyrkorote (rote 15) 1894-30/6 1926
Maria norra rote (rote 19) 1887-1893
Skinnarviksroten (rote 19) 1894-30/6 1926
Heleneborgsroten (rote 31) 1/10 1911-1924

Rotarnas namn i Högalids församling:
Tantoroten (rote 16) 1925-30/6 1926
Heleneborgsroten (rote 31) 1925-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 16:
August Nordwall (sedan rote 19) 1878-1886
O. Gustaf Söderberg 1887-1915
Edvin Lindsköld 1915-1925
John Bergqvist 1925-1926
Rotemansexpeditionens adresser i rote 15:
Hornskroken 2 Januari-mars 1878
Hornsgatan 64 April 1878-1883
Hornsgatan 66 1883-1886
Hornsgatan 87 1886-1887
Hornstullsgatan 6 1887-1891
Brännkyrkagatan 102 (Hornskroken) 1891-1892
Hornsgatan 75 B 1892-1902
Krukmakargatan 22 1902-30/6 1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 26 mars 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:20:16
Senast ändrad2021-11-12 10:56:40