Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

S:t Eriks folkhögskola


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1420
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/TdrucC9VdacwNrq2y4XGC0
Omfång
14,6 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning: SSA 1420











Förteckning

över

S:t Eriks folkhögskolas arkiv
ArkivhistorikHISTORIK

I samband med att Stockholms Borgarskola avvecklades, enligt
kommunfullmäktigebeslut den 29/3 1971 (utl. 84/1971), blev
Stockholms kommun from den 1/7 samma år huvudman för den
folkhögskoleverksamhet som hade bedrivits vid Borgarskolan
under namnet S:t Eriks folkhögskola. Verksamheten fortsatte
genom inrättandet av Kulturpedagogiska Institutet bestående av
s:t Eriks folkhögskola i samverkan med vissa institutioner och
studieförbund.

Vid kommunaliseringen omfattade folkhögskolan enbart en sk
vinterkurs uppdelad på tre linjer vilken ursprungligen hade
tillkommit när Borgarskolans allmänna linje ombildades till en
folkhögskolelinje år 1919. Vinterkursen kom att ingå i den
allmänna avdelningen som inrättades samtidigt med en
kulturpedagogisk avdelning. En språkavdelning från den nedlagda
Borgarskolan överfördes också till folkhögskolan.

From den 1/1 1983 lades folkhögskolan under egen förvaltning
efter att tidigare ha hört till Stockholms skolförvaltning
(skoldirektion). Huvudsakligen var folkhögskolan, som var en externatskola,
lokaliserad till Borgarskolans lokaler vid Kungstensgatan 4 fram till läsåret 1988/89 då man flyttade till fd Riksbyskolan i Bromma. Avdelningen Grundskolan för konstnärlig utbildning hade lokaler i fd Gällerstaskolan i Bandhagen till 1981/82 då den flyttade till nya lokaler i fd Munchenbryggeriet.
From läsåret 1933/34 erhöll folkhögskolan statsbidrag, from den 1/7 1971 svarade kommunen för de kostnader som ej täcktes av statsbidragen.
S:t Eriks folkhögskola upphörde i om att skolan sammanslogs med Årstagårdens folkhögskola till Stockholms folkhögskola den 1/7 1991.

Folkhögskolans namn:

Folkhögskolan vid Stockholms Borgarskola
S:t Eriks folkhögskola vid Stockholms 1919/20 - 1940/41

Borgarskola 1941/42 - 1970/71

S:t Eriks folkhögskola-Kulturpedagogiska
institutet 1971/72 - 1982

S:t Eriks folkhögskola 1983 - 30/6 1991

Folkhögskolans styrelser:

Sällskapet för befrämjande av Borgarskolan 1919/20 - 1930/31

Styrelsen för S:t Eriks folkhögskola vid
Stockholms Borgarskola 1931/32 - 1970/71

styrelsen för S:t Eriks
folkhögskola Kulturpedagogiska 1971/72 - 1982

styrelsen för S:t Eriks folkhögskola 1983 - 30/6 1991
institutet

Huvudmän för folkhögskolan:

Sällskapet för befrämjande av
Borgarskolan 1919/20 - 1970/71

Stockholms kommun/stad 1971/72 - 1990/91


ORGANISATION

1/7 1971 - 31/12 1982
Under namnet Kulturpedagogiska institutet bedrev S:t Eriks folkhögskola samarbete med studieförbund, kulturella institutioner och vuxengymnasier i Stockholm. Stockholms skoldirektion var beslutande organ för institutet vars
verksamhet leddes av en styrelse vilken även var styrelse för S:t Eriks folkhögskola. styrelsen (se serie AlA) tillsattes av skoldirektionen och kulturnämnden med tre ledamöter från vardera; kulturborgarrådet var självskriven ordförande och rektor,gemensam för institutet och folkhögskolan, var sekreterare i styrelsen.

En språkpedagogisk och en kulturpedagogisk kommitte, tillsatta
av styrelsen, fungerade som styrelsens rådgivande organ i frågor rörande de utbildningsuppgifter som bedrevs i samarbete med andra institutioner. I språkpedagogiska kommitten (se serie A2) ingick representanter från studieförbund och vuxengymnasier och i kulturpedagogiska kommitten (se serie A3) representanter från studieförbund och kulturella institutioner däribland
stadsbiblioteket, stadsmuseet och stadsteatern.

Under perioden omfattade S:t Eriks folkhögskola Kulturpedagogiska
institutet ett antal relativt självständiga avdelningar med varsin rektorsassistent (studierektor) som ansvarig ledare: Allmänna avdelningen, Språkpedagogiska
avdelningen, Kulturpedagogiska avdelningen, from 1/7 1974 Grundskolan för konstnärlig utbildning och from 1/7 1976 Stockholms stads ungdomsledarinstitut. Rektorsassistents uppgift var också att vara sekreterare och verkställande tjänsteman i språkpedagogiska respektive kulturpedagogiska
kommitten.

Enligt folkhögskoleförordningen skall det finnas ett lärarråd och ett kursråd vid varje folkhögskola. Lärarrådets och kursrådets verksamhet regleras dels i folkhögskolans reglemente (fastställt av Skolöverstyrelsen), dels i den arbetsordning respektive råd upprättar. Lärarrådet (se serie A4), bestående av rektor, flertalet lärare samt företrädare för de studerande i vissa frågor, hade bl a till uppgift att planera kurser, fördela lärares arbetsuppgifter och besluta om elevers studieomdömen och behörighet. Eftersom lärarrådet vid S:t Eriks folkhögskola med dess många avdelningar var så stort sammankallades rådet endast när det gällde frågor som berörde avdelningarna gemensamt. I
övrigt delegerades flertalet uppgifter under perioden till avdelningarnas kollegier (se ser . A5A - A5D).

Kursrådet (se serie AG), bestående av rektor, fyra lärare utsedda av lärarrådet, sju studerande utsedda av elevrådet och en anställd utsedd av övrig personal, hade till uppgift att svara för den samordnande planeringen av kurser under kurstid och för icke schemalagda aktiviteter, föreslå principer för antagning av elever mm. För varje avdelning fanns under en kort tid även avdelningsråd (se serie A7) med uppgift att samordna kursplaneringen samt förbereda frågor till stämman.

Äldrekursens gruppråd (se serie A8) var ett samrådsorgan mellan de studerande i kurserna för äldre (de sk "äldrekurserna" eller
"pensionärskurserna") och lärare samt övrig personal med
tjänstgöring i dessa kurser.

Stämman bestod av alla studerande och anställda vid vinterkursen, i stämman fattades beslut om planering av långa kurser, ex schemaändringar. Vid stormöten deltog avdelningens samtliga studerande och anställda. (Se serie A9). Alla folkhögskolans elever tillhörde elevkåren som var kollektivt ansluten till SFEF (Sveriges Folkhögskoleelevers förbund). Elevrådet bestod av ett par valda representanter från varje klass. (Se serie Öl).

Vissa administrativa uppgifter ombesörjdes av skoldirektionen
(skolförvaltningen) såsom egendomsförvaltning, ekonomisk
redovisning och personaladministration. Därför återfinns
övergripande handlingar rörande ekonomi (ex fördelningsböcker)
och personal (ex personalakter) hos Stockholms skolförvaltning.

1/1 1983 - 30/6 1991

Den 1 januari 1983 lades s:t Eriks folkhögskola under egen kommunal förvaltning; därmed övertog styrelsen ansvaret för ekonomi, anställning av personal m fl uppgifter som tidigare hade handlagts av skoldirektionen. Styrelsen tillsattes av kommunfullmäktige och bestod av politiskt tillsatta ledamöter samt folkhögskolans rektor som sekreterare.
Avdelningsorganisationen upphörde from år 1983 och därigenom
även avdelningsråden och avdelningarnas kollegier.
Kulturpedagogiska institutet med de språkpedagogiska och
kulturpedagogiska kommitteerna avvecklades, folkhögskolans
samarbete med studieförbund och olika institutioner fortsatte dock.

Förordningar och reglementen

Reglemente för Kulturpedagogiska institutet Kfs 1971:29
Reglemente för S:t Eriks folkhögskola Kfs 1983:5
Folkhögskoleförordningen SFS 1977:551
Föreskrifter och anvisningar till folkhögskoleförordningen
SÖ-SF 1977:23 (utfärdade av Skolöverstyrelsen som
tillsynsmyndighet för folkhögskolorna)
Folkhögskoleförordningen med ändringar SFS 1983:510

KURSER

Folkhögskolornas uppgift enligt folkhögskoleförordningen är att
"främja medborgerlig bildning'' vilket för S:t Eriks folkhögskola innebar målsättningen: att främja bildning av medborgare främst i Stockholmsregionen genom att i samverkan med studieförbund och allmänna institutioner ge kunskaper och färdigheter som dels aktiverar till skapande verksamhet, dels
stärker viljan och förmågan att förstå och påverka samhället.

Vid folkhögskolan anordnades dels allmänna kurser (långa kurser
eller vinterkurser) motsvarande det vanliga läsåret och indelade i grundkurser för de som ej tidigare studerat vid folkhögskola och påbyggnadskurser indelade i linjer för studerande med tidigare erfarenhet av folkhögskola eller
motsvarande; dels ämneskurser (korta kurser) koncentrerade
kring ett visst ämne eller grupper av ämnen med varierande
längd från minst två dagar till en termin eller ett läsår.

1/7 1971 - 31/12 1982

Allmänna avdelningen
inrättad 1/7 1971, bestod av vinterkursen, kurser för äldre, kurser för invandrare from 1972/73, kurser för patienter vid Långbro sjukhus 1972/73 -
1978/79 - överförd till Årstagårdens folkhögskola 1979/80.

Språkpedagogiska avdelningen
var en fortsättning och utveckling av nedlagda Borgarskolans språklinje och startade i om kommunaliseringen med kortare kurser i engelska och franska,
from 1974/75 terminskurser och from 1980/81 årskurser i vilka ingick studieresor till England och Frankrike. Kort- och veckoslutskurser i de vanligaste främmande språken samt metodkurser för cirkelledare i språk har anordnats sedan 1972/73.

Kulturpedagogiska avdelningen (KUPA)
inrättad 1/7 1971, bestod av olika kurser inom kulturområdet och var från början en fortsättning av en försöksverksamhet med estetisk
folkhögskola som hade pågått vid Stiftelsen Birkagårdens
folkhögskola under läsåret 1970/71. Att förmedla kultur var den
ursprungliga huvudkursen och tillkommen för personer som
arbetade organisatoriskt eller pedagogiskt inom ex studieförbund,folkrörelser och vårdsektorn . Den ett-åriga ämneskursen Levande verkstad överfördes från Nordens folkhögskola på Biskops-Arnö den 1/7 1972 och till Årstagårdens
folkhögskola den 1/7 1982. I avdelningen ingick också dramakurser, bild - och filmkurser, vävkurser m fl.

Grundskolan för konstnärlig utbildning
överfördes 1/7 1974 från Stiftelsen Kursverksamheten vid stockholms universitet och mottog till skillnad från de övriga avdelningarna studerande
från hela riket. Kursens målsättning var att ge en grundläggande yrkesutbildning i konstnärliga tekniker till främst elever inriktade på en vidareutbildning vid Konstfackskolan eller Konsthögskolan. Den 1/7 1983 överfördes utbildningen till gymnasieskolan genom inrättandet av
specialkursen Bild och form. (Historik se serie AlB).

Stockholms stads ungdomsledarinstitut (ULI)
med utbildning av fritidsledare lades under s:t Eriks folkhögskola den 1/7 1976
från att tidigare ha varit en ämneskurs vid Enskede gårds gymnasium. Då fritidsledarutbildningen bedrevs i mycket självständig regi under ovannämnda namn till dess den inordnades i den nytillkomna Tallkrogens (Årstagårdens)
folkhögskola läsåret 1979/80, återfinns handlingar från
verksamheten: till 30/6 1979 i ungdomsledarinstitutets arkiv
(arkivförteckning nr 1418) och från den 1/7 1979 i Årstagårdens
folkhögskolas arkiv (arkivförteckning nr 1416).

Efter avdelningsorganisationens upphörande 1983 var kursutbudet i huvudsak detsamma. Bland de längre kurser som tillkom under senare delen av 1980- talet kan nämnas Skrivarkurser och sång och teater. De korta ämneskurserna har under hela folkhögskolans verksamhet varit av de mest skiftande slag med
kurser i bl a friluftsmetodik och kurser för katolska präster (se särskilt DlB:8).

INTYG/OMDÖMEN
(Se serie D2).

Intyg om genomgången kurs innehåller uppgift om kursens
omfattning och innehåll samt förtroendeuppdrag. Utfärdas utan
begäran till alla studerande som har genomgått kursen med
tillräcklig närvaro (minst 75% närvaro).

Intyg om allmän behörighet anger att den studerande helt eller
delvis uppfyller allmänna behörighetskrav för
högskoleutbildning. Utfärdas på begäran för de som uppfyller
villkoren och förekommer endast för allmän kurs.

Intyg om särskild behörighet anger att den studerande har
ämneskunskaper motsvarande viss årskurs på linje i
gymnasieskolan som krävs för vissa högskolestudier. Utfärdas på
begäran till de som uppfyller villkoren.

Omdöme om studieförmåga är fyrgradig och består av omdömena
Mindre god, God, Mycket god och Utmärkt. Utfärdas endast för de
studerande som har tillräcklig närvaro och som efter minst två
terminer lämnar folkhögskolans allmänna kurser samt skriftligen
begär att få ut sitt omdöme. Omdömet är inget kunskapsbetyg.

FOLKHÖGSKOLANS ARKIV
Accession nr 3/93, 12/1 1993

Stockholms folkhögskola (se arkivförteckning nr 1421) upphörde
som kommunal förvaltning den 31/12 1992; dess arkiv med
föregångarna S:t Eriks och Årstagårdens (se arkivförteckning nr
1416) folkhögskolors arkiv, kvarvarande delar av S:t Eriks
folkhögskola vid Stockholms Borgarskolas arkiv (se
arkivförteckning nr 1101) samt Stockholms stads
ungdomsledarinstituts arkiv (se arkivförteckning nr 1418)
överfördes i omgångar till Stockholms stadsarkiv under januari
1993.

S:t Eriks folkhögskolas arkiv avhämtades från Riksbyskolan där
arkivet hade förvarats i olika lokaler och skrubbar. I en
källarlokal (utdömd vid arkivmyndighetens inspektion 1990)
förvarades bl a elev- och personalhandlingar, tiden 1972 -
1982; en stor mängd av dessa handlingar var vid ankomsten till
stadsarkivet mögelskadade och sanerades omedelbart. Arkivet
omfattade vid leveransen ca 60 hm handlingar i pärmar, idag
omfattar arkivet ca 14 hm.

Trots upprepade yrkanden vid stadsarkivets inspektioner hade
folkhögskolans arkiv inte åtgärdats enligt gällande
föreskrifter före upphörandet, vilket medförde att stadsarkivet
tvingades ta emot arkivet i helt oordnat och oförtecknat skick.
Stadsarkivets ordnings- och förteckningsarbete har varit mycket
tidskrävande, inte minst beroende på det omfattande
sorteringsarbete som har krävts för att skapa godtagbar sökning
i arkivet. Exempelvis har mängder av dubbletter, plastfickor
(varje enskilt intyg har förvarats i plastfickor!) och gem
utplockat. Flertalet handlingar har även saknat en
sorteringsordning, tex varit lagda i alfabetisk ordning efter
elevers efternamn när det gäller intyg (serie D2) och
ansökningar till kurser (serie E2). Dessutom har olika typer av
handlingar/serier varit sammanblandade inom pärmarna.

Huvuddelen av det nu ordnade och förtecknade arkivet består av
protokoll (se ser. AlA - All), olika slags elevhandlingar (se
ser. DlA - D2, E2, F2A - F3) och diarieförda handlingar (se
serie Fl samt diarieplan bilaga 1). Fotografier från
folkhögskolans verksamhet har ej återfunnits, elevfotografier
förekommer sporadiskt bland elevers ansökningshandlingar (serie E2) .

Överhuvudtaget tycks många handlingar saknas inom flera serier.
Trots detta återspeglar arkivet väl folkhögskolans unika
verksamhet med dess oerhörda bredd och mångfald av kurser (se
ex kursprogram, serie B5A), särskilt inom det kulturella
området, och dess uppgift som folkbildare för alla sorters människor.

Historik, organisation, kurser, intyg/omdömen samt folkhögskolans arkiv se den manuella förteckningen.

Bilaga 1 Diarieplan se den manuella förteckningen.

Stockholm i stadsarkivet den 1 mars 1994
Christina Hellgren

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-05-19 15:30:11