Arkiv

Neurologiska polikliniken

Serafimerlasarettet

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420251/13

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Lq2NeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

67,3 Hyllmeter

661 Volymer

Datering

1890 – 1962 (Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

S-avd, resp enhet

Villkorsanm

OSL 25 kap 1 §

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Serafimerlasarettet (1752 – 1980)

Alternativa namn: Kungl. Serafimerordens lasarett (1752 – ?)

Alternativa namn: Kungl. Serafimerlasarettet i Stockholm (? – )

Alternativa namn: Serafen

Alternativa namn: Serafimern

Kategori: Övriga. Centrala civila myndigheter

Kategori: Övriga. Kommunala myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över 420251.13 Serafimerlasarettet Neurologiska polikliniken Förteckning: Ellinor Melander 1997
Allmän anmärkning	Liggare och journaler 1915-1962 på Riksarkivet, därefter Karolinska sjukhuset.
Inledning (äldre form)	Serafimerlasarettet Neurologiska polikliniken Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och den centrala medicinska utbildningsanstalten. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning. Även om en viss form av poliklinisk verksamhet hade bedrivits från begynnelsen, var det först 1857 som en ordnad poliklinisk mottagning inrättades. Denna var till en början avsedd för utvärtes åkommor och ögonsjukdomar och hölls öppen två gånger i veckan. Redan vid 1860-talets början hade emellertid verksamheten vuxit så mycket, att man fick lov att hålla öppet varje vardag. Polikliniken sköttes omväxlande av Serafimerlasarettets båda överkirurger. I december 1888 öppnades en poliklinik för nervsjukdomar. De första åren låg den på Kungsgatan 30, i samma lokaler som användes till poliklinik för barn. I samband med ombyggnaderna av Serafimerlasarettet 1889-1893 tillkom en särskild poliklinikbyggnad. Dit överfördes nervpolikliniken år 1892. Därmed kom dess betydelse att öka, för patienter såväl som medicinstuderande. Den polikliniskt bedrivna sjukvården kom med tiden att bli en faktor av allt större betydelse. Antalet besök per år ökade för nervpoliklinikens del från 274 besök år 1894 till närmare 7.000 besök år 1949. Neurologiska polikliniken överfördes 1962 till Karolinska sjukhuset. Arkivet för perioden 1890-1962 förvaras i Riksarkivet, därefter på Karolinska sjukhuset. De i Riksarkivet förvarade handlingarna består av patientliggare och patientjournaler. Arkivet består av 62 hm, 513 volymer. Riksarkivet den 13 maj 1997 Ellinor Melander Litteratur: Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. (Jönköping, 1952).

Kontroll

Senast ändrad

2018-06-20 09:50:22

Serafimerlasarettet
Neurologiska polikliniken

Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och den centrala medicinska utbildningsanstalten. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning.

Även om en viss form av poliklinisk verksamhet hade bedrivits från begynnelsen, var det först 1857 som en ordnad poliklinisk mottagning inrättades. Denna var till en början avsedd för utvärtes åkommor och ögonsjukdomar och hölls öppen två gånger i veckan. Redan vid 1860-talets början hade emellertid verksamheten vuxit så mycket, att man fick lov att hålla öppet varje vardag. Polikliniken sköttes omväxlande av Serafimerlasarettets båda överkirurger.

I december 1888 öppnades en poliklinik för nervsjukdomar. De första åren låg den på Kungsgatan 30, i samma lokaler som användes till poliklinik för barn. I samband med ombyggnaderna av Serafimerlasarettet 1889-1893 tillkom en särskild poliklinikbyggnad. Dit överfördes nervpolikliniken år 1892. Därmed kom dess betydelse att öka, för patienter såväl som medicinstuderande.

Den polikliniskt bedrivna sjukvården kom med tiden att bli en faktor av allt större betydelse. Antalet besök per år ökade för nervpoliklinikens del från 274 besök år 1894 till närmare 7.000 besök år 1949.

Neurologiska polikliniken överfördes 1962 till Karolinska sjukhuset.

Arkivet för perioden 1890-1962 förvaras i Riksarkivet, därefter på Karolinska sjukhuset. De i Riksarkivet förvarade handlingarna består av patientliggare och patientjournaler.

Arkivet består av 62 hm, 513 volymer.

Riksarkivet den 13 maj 1997

Ellinor Melander

Litteratur:

Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. (Jönköping, 1952).

Serier (10 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH FÖREDRAGNINGSLISTOR Finns ej		Läsesal
B	ARKIVEXEMPLAR AV UTGÅENDE HANDLINGAR Finns ej		Läsesal
C	DIARIER Finns ej		Läsesal
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Patientliggare	Serien inbunden om ej annat anges. Årsvis alfabetisk ordning. Från och med 1942 män och kvinnor var för sig. Med uppgifter om patienternas journalnummer. Serien utgör register till Patientjournaler, serie F 1.
E	INKOMNA HANDLINGAR Finns ej		Läsesal
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Patientjournaler	Serien i arkivkartonger eller kortlådor. 1915-1933 i löpande journalnummerordning. Från och med 1934 årsvis journalnummerordning, män (M) och kvinnor (K) var för sig. Serien innehåller luckor, främst före 1920. Därefter saknas enstaka journalnummer.
G	RÄKENSKAPER Finns ej		Läsesal
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR Finns ej		Läsesal