Arkiv

Annetorpshemmets i Lund arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/10732

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/oJGp2gIBeqoC99ZJYkqBf0

Omfång

7 Hyllmeter (-)

Datering

1886

–

1966

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 39/1982

Övriga hänvisningar

Historik/biografi: "Annetorpshemmet och dess föregångare 1882-1982" av Gunnar Sjöström (1982)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Drottning sofias stiftelse (vänersborg) (1892? – 1922?)

Kategori: Övriga. Stiftelser (Skola för blinda dövstumma)

Annetorpshemmet i Lund (1822 – 1966)

Alternativa namn: Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte (1921 – 1965)

Kategori: Statlig myndighet. Specialskolor för döva

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/10732 Förteckning 39/1982 Förteckning över Annetorpshemmets i Lund arkiv
Allmän anmärkning	Tilläggsleverans finns. Kontaktperson: Anna Svensson.
Inledning (äldre form)	HISTORIK Sveriges första kvinnliga dövstumlärare, Elisabeth Anrep-Nordin, hade 1882 av drottning Sofia anförtrotts en 10-årig blind, döv flicka som privatelev. Med hjälp av privata medel och så småningom även anslag från riksdagen kunde denna undervisning utvecklas till ett skolhem för blinda dövstumma, som öppnades i Skara 1886. Så småningom kom skolhemmet även att motta blinda som egentligen inte var döva men som till följd av utvecklingsstörningar inte kunde tala. Verksamheten flyttade 1892 till Vänersborg och kallades från 1901 Drottning Sofias stiftelse. 1905 inrättades också ett arbetshem där eleverna efter genomgången skola kunde omhändertas och sysselsätta sig. Dessutom öppnades 1906 en tredje avdelning, en s.k. asyl, för blinda som inte kunde tillgodogöra sig någon egentlig undervisning men som var i behov av vård. Asylen kunde öppnas efter att riksdagen 1904 anvisat medel till understöd åt anstalter för "obildbara sinnesslöa". Trots statsanslag var de ekonomiska svårigheterna för anstalten stora, och verksamheten kunde bedrivas endast med hjälp av stora privata insatser. 1914 beslöt riksdagen efter upprepade framställningar att staten skulle överta vården av blinda dövstumma, blinda utvecklingsstörda men också blinda med andra handikapp, t.ex. epilepsi. För detta ändamål skulle uppförs en anstalt med skola, arbetshem och asyl (senare vårdhem). Lund föreslogs som lämplig ort. Till följd av första världskriget kunde anstalten invigas först 1922. Den kallades "Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte" och hade ca 200 platser. 1965 flyttades undervisningen till den nyuppförda Ekeskolan i Örebro med motivering att det ligger mer centralt i landet. Anstalten i Lund kallas sedan dess Annetorpshemmet. 1967-01-01 övertogs huvudmannaskapet av Malmöhus läns landsting. Vid Annetorpshemmet finns idag (1982) 84 godkända platser för vuxna. Verksamheten är idag nästan helt inriktad på habilitering och målsättningen är att de multihandikappade eleverna i största möjloga utsträckning ska få möjlighet att klara i sig på egen hand. Litt.: Sjöström, G., Annetorpshemmet och dess föregångare 1882-1982. Lund 1982. Vissa äldre delar av arkivet ingår i Vänersborgs dövstumskola-Drottning Sofias stiftelses arkiv som förvaras på Göteborgs landsarkiv. Arkivet kallas också Vårdanstalten i Lund för blinda med komlicerat lyte.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Senast ändrad

2021-06-17 15:17:50

HISTORIK

Sveriges första kvinnliga dövstumlärare, Elisabeth Anrep-Nordin, hade 1882 av drottning Sofia anförtrotts en 10-årig blind, döv flicka som privatelev. Med hjälp av privata medel och så småningom även anslag från riksdagen kunde denna undervisning utvecklas till ett skolhem för blinda dövstumma, som öppnades i Skara 1886. Så småningom kom skolhemmet även att motta blinda som egentligen inte var döva men som till följd av utvecklingsstörningar inte kunde tala. Verksamheten flyttade 1892 till Vänersborg och kallades från 1901 Drottning Sofias stiftelse.

1905 inrättades också ett arbetshem där eleverna efter genomgången skola kunde omhändertas och sysselsätta sig. Dessutom öppnades 1906 en tredje avdelning, en s.k. asyl, för blinda som inte kunde tillgodogöra sig någon egentlig undervisning men som var i behov av vård. Asylen kunde öppnas efter att riksdagen 1904 anvisat medel till understöd åt anstalter för "obildbara sinnesslöa".

Trots statsanslag var de ekonomiska svårigheterna för anstalten stora, och verksamheten kunde bedrivas endast med hjälp av stora privata insatser. 1914 beslöt riksdagen efter upprepade framställningar att staten skulle överta vården av blinda dövstumma, blinda utvecklingsstörda men också blinda med andra handikapp, t.ex. epilepsi. För detta ändamål skulle uppförs en anstalt med skola, arbetshem och asyl (senare vårdhem). Lund föreslogs som lämplig ort. Till följd av första världskriget kunde anstalten invigas först 1922. Den kallades "Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte" och hade ca 200 platser.

1965 flyttades undervisningen till den nyuppförda Ekeskolan i Örebro med motivering att det ligger mer centralt i landet. Anstalten i Lund kallas sedan dess Annetorpshemmet. 1967-01-01 övertogs huvudmannaskapet av Malmöhus läns landsting. Vid Annetorpshemmet finns idag (1982) 84 godkända platser för vuxna. Verksamheten är idag nästan helt inriktad på habilitering och målsättningen är att de multihandikappade eleverna i största möjloga utsträckning ska få möjlighet att klara i sig på egen hand.

Litt.: Sjöström, G., Annetorpshemmet och dess föregångare 1882-1982. Lund 1982.

Vissa äldre delar av arkivet ingår i Vänersborgs dövstumskola-Drottning Sofias stiftelses arkiv som förvaras på Göteborgs landsarkiv.

Arkivet kallas också Vårdanstalten i Lund för blinda med komlicerat lyte.

Serier (21 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Protokoll med bilagor	Serien inbunden där ej annat anges. Originalprotokoll efter 1965-02-06 har ej påträffats.
A 2	Föredragningslistor	Serien i arkivkartonger. Häri även kallelser.
B 1	Koncept till utgående skrivelser	Serien i arkivkartonger där ej annat anges. Med register för varje år fr.o.m. 1940-10-01.
B 2	Årsredogörelser	För årsredogörelser 1954-1966, se serie G 1.
D 2	Liggare över personal
E 1	Inkomna handlingar	Serien i arkivkartonger där ej annat anges. Med register för åren 1940-1964.
E 2	Korrespondens
F 1 A	Elevdossierer, huvudserie	Serien i arkivkartonger. Volymerna 1-8 arkivlagda alfabetiskt, därefter i elevnummerordning. Nyckel till elevnumren återfinns i vol. F 1 A:8. Handlingarna är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 1 B	Elevdossierer, "B-serie"	Serien i arkivkartonger. Denna serie lades upp vid skifte av huvudmannaskap 1967 och omfattar sådana elever som avlidit, utskrivits eller ännu var kvar på Annetorpshemmet. Dessa elevdossierer fick nya nr, 1-120. På samtliga dossierer förekommer således två nummer. Det första är det ursprungliga nummer i huvudserien, det andra är numret i B-serien. Nyckel till elevnumren återfinns i F 1 B:1. Handlingarna är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 1 C	Elevdossierer, exspektanter	Serien i arkivkartonger. Denna serie omfattar sådana elever som stått på väntelista men ej intagits på Annetorpshemmet. Årtalet avser tid för inordning i väntelistan. Arkivläggningen har skett alfabetiskt. Nyckel till elevnumren återfinns i F 1 C:1. Handlingarna är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 1 D	Elevdossierer. Försöksinskrivna men ej antagna elever	Handlingarna är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 2	Handlingar angående elevernas pensioner	Serien i arkivkartonger. Handlingarna är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 3	Personaldossierer	Serien i arkivkartonger. Tjänstematriklar, betyg, läkarintyg, ansökningshandlingar. Vissa handlingar är sekretessbelagda i 70 år enligt SFS 1980:100.
F 4	Handlingar ang. personalens pensioner
F 5	Handlingar angående fonder
F 6	Övriga ämnesordnade handlingar
G 1	Huvudräkenskaper med bilagor	Serien i arkivkartonger. Budgetårsvis lagda. Innehåller för varje budgetår huvudbok och kassaräkenskaper samt för vissa år inventeringsinstrument, bankbesked, förteckning över motböcker med Gamla Sparbanken i Lund, postgirobesked, protokollsutdrag, förrådsuppgifter, omkostnadsspecifikation, årsredogörelse och fondräkenskaper med låneräkning och specifikation av vissa fonder, inkomstverifikation samt kopia av brev till riksrevisionsverket. När mer än ett ex. av räkenskapshandling har funnits, har det reviderade ex:et behållits och de övriga gallrats enligt RA:s gallringsföreskrift 1953:716.
G 2 A	Avlöningskort	Serien i arkivkartonger. Individuella lönekort.
G 2 B	Avlöningslistor	Serien i arkivkartonger.
G 3	Pensionsräkenskaper	Serien i arkivkartonger. Räkenskaperna avser elevernas pensionsmedel.
G 4	Övriga räkenskaper