Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

AB Sätila Ångsågs arkiv - GLA/A0422


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/10375
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/VYmxXw5trH6cyG018W43t3
Omfång
0,2 Hyllmeter 
11 Volymer 
Datering
1919–1924(Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmÖppet
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört med historik, A0422
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Sätila Ångsåg AB (1919 – 1924)
Kategori: Företag. Formvaruindustri

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/10375

Privatarkiv A 422









Förteckning

över

AB Sätila Ångsågs arkiv
Inledning (äldre form)AB Sätila Ångsåg (1919-1924)
Den 21 mars 1919 stiftades AB Sätila Ångsåg av nedannämnda sätilabor, nämligen lantbrukaren J.B Eriksson, Hulta, sågmästare Evald Andersson, Sjölid, lantbrukare Anders Bengtsson, Gunnersgård, lantbrukare Alb. Johansson, Hede och lantbrukare Johan Andersson, Hede. Bolagets ändamål var att efter uppförande av sågverk i Sätila socken därstädes bedriva träförädling samt handel med trävaror och därmed jämförlig rörelse. Styrelsen skulle ha sitt säte i Sätila och aktiekapitalet utgöra lägst 25000 kronor och högst 75000 kronor. Varje aktie skulle lyda på 100 kronor och aktiebreven ställas till viss man. Enligt teckningslistan tecknade sammanlagt 109 personer sig för ett varierande antal aktier i företaget.

Vid konstituerande bolagsstämma den 17 maj 1919 beslöts att sedan minimikapitalet som blivit övertecknat konstituera bolaget och börja verksamheten. Bolagsordning antogs och till styrelse för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma valdes herrar Evald Andersson, Birger Carlsson och Johan Johansson, Torrås, Carl Carlsson i Käringskede och Albert Johansson, Hede. till suppleanter för dessa utsågs Johan Andersson, Hede, Anders Bengtsson, Gunnersgård och Gustaf Eriksson, Erikslund. Enligt ) 8 beslöts att sågen skulle upföras i närheten av och öster om ångbåtsbryggan och uppdrogs åt styrelsen att med kommunen träffa överenskommelse om upplåtande av plats. Styrelsen skulle snarast möjligt inkomma med detaljerat kostnadsförslag beträffande såväl byggnader som maskiner, att framläggas för extra sammanträde som kommer att för ärendet ifråga utlysas.

Vid sammanträde med styrelsen i Sjölid den 19 maj 1919 utsågs Birger Carlsson till ordförande och Johan Johansson till vice ordförande. Den 28 maj 1919 bedömdes den behövliga utsträckningen av det område (vid ångbåtsbryggan) som bolaget senare begära få disponera hos kommunen, och en skrivelse i ärendet uppsattes, vilken skulle inlämnas till kommunalstämmans ordförande Elof Strandberg.

Vid extra bolagsstämma med aktietecknarna i AB Sätila Ångsåg den 4 juli 1919 beslöts () 3) att inköpa lämpligt område å tegelbrukets ägor och därpå uppföra sågverksanläggningen. Föregående beslut angående platsen för sågen upphävdes. Kostnaderna för en sågverksanläggning bedömdes () 4) till 30000 kronor. Stämman beslöt att byggnadsarbetet skulle börja så snart som möjligt och maskiner inköpas.

Vid styrelsesammanträde den 7 juli 1919 ) 1 avslutades köpet av platsen för sågverksanläggningen å tegelbrukets ägor och köpebrev uppsattes av A. Olsson, Sätila, som även åtog sig de vidare åtgärderna för köpets lagfarande. Köpet av en del av tegelbruket ägde alltså rum 1919, ej 1918 som uppges i Christer Lindroths artikel om Tegelbruket i hembygden årgång 2, 1985, s. 9.

Den 8 september 1919 bedömde styrelsen () 1) var såghusbyggnaden skulle upföras och ansågs lämpligast ungefär mitt för tegelugnshuset och så nära sjön som möjligt. Samtidigt godkännes () 2) det av Evald Andersson och Birger Carlsson gjorda köpet av tegelladan och tegelugnen med hus samt återstående delar av planen till vägen, vilket allt inköptes av Alexander och Emma Larsson för 2400 kronor, vadan hela sågplanen med de nämnda husen kostar bolaget 3400 kronor enligt ett för det hela upprättat köpebrev av den 1 dennes, med upphävande av köpebrevet av den 7 juli 1919. Slutligen beslöts () 3) att tegelugnen skulle rivas och stenen användas till såghus- och maskinbyggnaderna. Av västra ändan av tegelladan skulle rivas en så stor del att tillräckligt med taktegel erhölls till såghusbyggnaderna. Tegelugnshuset skulle stå kvar för att användas till förvaringshus för torkat virke.

Den 10 maj 1920 vid lagtima vårtinget med Marks domsaga å tingsstället i Skene, ) 197, beviljades lagfart för Aktiebolaget Sätila Ångsåg å den från kronoskattelägenheten sätila N:o 9 tegelbruket i Sätila socken avsöndrade lägenheten Sätila Tegelbruket 9:3 om 1.11 hektar. Köpebrevet den 1 september 1919 med tillägg den 3 maj 1920 är intaget i protokollsutdraget (bilaga) och fastighetens gränser framgår därav. Det antecknades att änkan Emma Eliasson, numera gift med A. Larsson, den 23 maj 1901, )) 37 och 38, erhållit lagfart å stamlägenheten (Sätila Tegelbruket 9:1).

Enär verksamheten gick dåligt trädde AB Sätila Ångsåg i likvidation den 5 mars 1922. Auktion å bolagets egendom ägde rum den 3 april 1922. Virkeslagret försåldes i delade poster och inbringade 7845 kronor. Fastigheten med byggnader, maskiner och inventarier inköptes av David Larsson i Hede för 12500 kronor. Vid en kompletterande auktion den 9 september 1922 inköptes ett lager virke av Evald Andersson, Sjölid, för 90 kronor.
Detta är första delen av arkivbeskrivningen. För komplett arkivbeskrivning se manuellt skriven förteckning.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2010-12-01 14:23:44