Arkiv

Miljönämnden i Malmö

Grunddata

Referenskod

SE/MSA/00056

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wS6dUE4vKaYX5zMptNDcU1

ExtraID

KMN

Omfång

158 Hyllmeter (-)

Datering

1983 (1975)

–

2019

(Tidsomfång)

Villkor

Arkivinstitution

Malmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)

Arkivbildare/upphov

Miljöförvaltningen (1983 – 1994)

Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Arkivhistorik

Hälsovårdsnämnden i Malmö inrättades 1875 i samband med att den första lagstiftningen på området, hälsovårdsstadgan, trädde i kraft. Nämnden har sedan dess bildande bytt namn två gånger: 1983 till miljö- och hälsoskyddsnämnden och 1992 till miljönämnden.
Hälsovårdsnämndens uppgift var att verka för en förbättrad folkhälsa och utöva tillsyn över de sanitära förhållandena i staden. Utsedd ordförande och ansvarig för att leda den nya nämnden blev förste stadsläkaren. Denne hade sedan 1859 delat sin tid mellan sin tjänst i sundhetsnämnden (hälsovårdsnämndens föregångare) och tjänsten inom Allmänna sjukhuset. 1877 beslutar stadsfullmäktige att en ny sjukhusläkare ska anställas och att förste stadsläkare endast ska ansvara för hälsovårdsnämnden. Några av de första åtgärderna som vidtas är att inrätta ett epidemisjukhus samt upprätta en lokal hälsovårdsordning. Under slutet av 1800-talet är staden fortfarande drabbad av flera stora epidemier, och 1885 utses en kommitté som i sitt betänkande betonar vikten av ett avloppssystem för hela staden och en förbättring av vattenverket som en lösning. Utvecklingen av avloppssystemet tar nästan 30 år att genomföra. 1892 träder en särskild hälsovårdsstadga i kraft, med bestämmelser om bl a livsmedelshantering. Enligt hälsovårdsstadgan skulle även tillsyn utövas genom inspektioner av bostäder, samlings- och arbetslokaler samt anläggningar för vatten, avlopp och sanitet.
Vad gäller kontroll av livsmedel införs slakt- och köttbesiktningstvång redan 1904 och 1909 träder särskilda föreskrifter för mjölkhandel i kraft. Detta då det uppmärksammats att risken är stor för spridning av smittämnen, särskilt tuberkulos, genom mjölken.
1913 kommer en ny lag om arbetarskydd, vilket leder till utformandet av en kommunal yrkestillsyn. 1918 ändras beteckningen konstapel till tillsynsman, vilket inleder förändringen av arbetets karaktär från fiskal kontroll till att bli mer rådgivande.
Bostadsinspektioner har utförts sedan 1870-talet. Under början av 1900-talet utökas inspektionerna, där flertalet bostäder bedöms ha för låg utrymmesstandard och närmast obefintlig ventilation och isolering. Tillsynen skärps ytterligare under 1930-talet och en kartläggning av stadens bostadsbestånd och dess brister inleds och som sedan slutförs 1949.
Under andra världskrigets flyktingmottagande engageras nämndens personal bl a genom arbete vid stadens sanitetsanstalt, med dess möjligheter till bad, desinfektion och desinsektion (utrotning av skadedjur).
År 1950 firar nämnden 75 år och har, förutom de tjänstemän som finns i distriktsläkar- och distriktsköterskevården samt på nämndens medicinskt verksamma mottagningar, ett trettiotal anställda vid förvaltningen. 1953 antas en lokal livsmedelsordning för Malmö.
I takt med det ökade antalet bilar i staden efter andra världskrigets slut, i kombination med att fler bostäder börjar byggas, drabbas stadens gator av en ökad trafik med efterföljande störningar hos de boende. Bullerproblematiken ökar även i och med den tätare bebyggelsen kring Bulltofta flygplats. Den första bullermätaren köps in redan 1937, och bevakningar i form av kontinuerliga mätningar inleds. I början av 1960-talet börjar man belysa problemen med luftföroreningar och sambanden med människors hälsa. Mätningar och kartläggningar utförs regelbundet och börjar på 1970-talet automatiseras då den första luftundersökningscentralen byggs upp i Rådhuset.
1969 träder miljöskyddslagen i kraft, som är den första specifika lagen på miljöområdet i Sverige. I och med det ökade intresset för miljöfrågor blir samarbetet med stadsbyggnadsnämnden tätare under 1970-talet, då hälsovårdsnämnden i ett tidigare skede får säga sin mening i planfrågor.
1972 kommer livsmedelslagen att ersätta livsmedelsstadgan. Statens livsmedelsverk bildas som det nya ämbetet för livsmedelsfrågor. Hälsovårdsnämnden har sedan flera år tillbaka gjort betydande insatser för förståelsen av hygien inom livsmedelsverksamheten genom att genomföra riktad utbildning till branschen.
1981 avskaffas länsläkarorganisationen och dess uppgifter överförs till sjukvårdshuvudmannen. Förste stadsläkaren blir kvar i hälsovårdsnämndens organisation och har fortfarande ansvar för epidemiologi och smittskydd, men är i denna funktion underställd Sjukvårdsstyrelsen. Året därpå inrättas ett miljömedicinskt råd.
1983 ersätts hälsovårdsstadgan med hälsoskyddslagen, där de grundläggande kraven på nämnden kvarstår, d v s att den ska verka för befolkningens hälsa genom att framförallt spåra, undanröja och förebygga sanitär olägenhet. Nämnden byter namn till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

1985 inrättas ett samhällsmedicinskt råd med ledamöter från kommunstyrelsen, sjukvårdsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Syftet är att utreda miljömedicinens ställning i Malmö.
1986 övertar miljö- och hälsoskyddsnämnden stora delar av miljötillsynen från länsstyrelsen. Samma år överförs den kommunala arbetsmiljötillsynen till staten.
1989 görs ändringar i miljöskyddslagen vilket innebär att tillsynsområdet breddas. En ny smittskyddslag träder i kraft och dess utformning gör att nämnden numera endast har ansvar för objektsinriktade åtgärder, medan de personinriktade läggs på sjukvården. Kommunfullmäktige tillsätter en särskild central miljönämnd som 1991 istället blir kommunstyrelsens miljöutskott.
1990 införs ändringar i livsmedelslagstiftningen som bl a innebär ett nytt avgiftssystem, bättre redlighetskontroll och krav på egenkontroll hos verksamhetsutövarna.
Nämnden byter 1992 namn till miljönämnden och förvaltningen får namnet miljöförvaltningen. Nämndens livsmedelslaboratorium säljs till AB Svensk laboratorietjänst.
I början av 1990-talet systematiseras arbetet med stadens miljövårdsprogram som sedermera utvecklas till ett nytt miljöprogram. 1994 bildas en kommunal sektorsövergripande arbetsgrupp för Agenda 21 där projektledningen förläggs till miljöförvaltningen. När kommunfullmäktige antar stadens miljöprogram för 1998-2002 får miljönämnden i uppdrag att bl a införa ett miljöledningssystem, ett nytt miljöövervakningsprogram samt utarbeta underlag för miljöbokslut för kommunen.
1995, i samband med EU-medlemskapet, avvecklas delaktigheten i den statliga kontrollen av livsmedel som exporteras, och övertas istället av Livsmedelsverket. Då medlemskapet har inneburit ett minskat behov av importkontroll av livsmedel, medför dessa förändringar att det inte längre finns ett behov av veterinära tjänster inom förvaltningens arbete.
1996 flyttas verksamheterna Konsument Malmö och Budget- och hyresrådgivningen till miljöförvaltningen, och en konsumentberedning under miljönämnden inrättas. Miljönämnden blir även tillsynsmyndighet enligt tobakslagen.
Uppgifterna för stadsläkaren har efterhand minskat avsevärt i och med förändringar i lagstiftningen och genom att frågor om miljömedicin och folkhälsa har förlagts på Skånes nya sjukvårdsorganisation. I samband med stadsläkarens pensionsavgång och att nya avtal sluts mellan förvaltningen och yrkesmedicinska institutionen i Lund om hjälp med medicinska frågeställningar upphör 1998 den långa traditionen med en stadsläkare direkt knuten till nämnden.
1999 kommer en ny samlad lagstiftning inom hälso- och miljöområdet – miljöbalken. Med anledning av denna ändras reglementet för miljönämnden. Tillsynen över sanering av förorenade markområden ökar med anledning av
ökad bebyggelse och stora infrastrukturella projekt som genomförs i staden, såsom Öresundsbron, Citytunneln, Bo01, Västra hamnen och Universitetsholmen.
Under 2000-talet ökar miljöförvaltningens engagemang i strategiska miljöprojekt, inom både lokala investeringsprogram samt större EU- och övriga internationella projekt. Malmö får ett allt större nationellt så väl som internationellt erkännande som en stad med tydlig miljö- och hållbarhetsprofil. 17 maj 2006 utnämns Malmö till Sveriges första Fairtrade City-kommun.
2006 träder en ny livsmedelslagstiftning och förordning i kraft där lokalgodkännande ersätts med anmälnings- och tillståndsplikt. Året därpå överlåter länsstyrelsen tillsynsansvaret till miljönämnden över Sjölunda avloppsreningsverk, Klagshamns avloppsreningsverk samt Sysavs avfallsförbränningsanläggning. Samma år godkänner Europaparlamentet nya kemikalielagstiftningar som gäller för hela EU.
Djurskyddstillsynen övergår från kommunerna till länsstyrelsen år 2009. Året därpå får miljönämnden i uppdrag att ansvara för kommunens kontroll av försäljning av vissa receptfria läkemedel.
Bostadstillsynen ändrar riktning till att bli mer uppsökande, efter flera stora ärenden som rör fastigheter i socialt utsatta områden. Bostadsbristen och det historiskt höga antal människor på flykt under 2015 leder till att tillsynen mot hälsofarliga och olovliga boenden ökar. Samma år får Malmö stads lokala miljöföreskrifter en översyn, för första gången på 15 år. Även miljönämndens reglemente genomgick en större uppdatering våren 2015.
Den 1 maj 2017 omorganiserades Malmö stad, då stadsområdesnämnderna upplöstes och nya facknämnder bildades. För miljöförvaltningens del innebar omorganisationen att budget- och hyresrådgivningen lämnade miljönämndens ansvarsområde för att istället ingå i den nya arbetsmarknads- och socialnämnden.
Under 2017 utvecklades ett förvaltnings- och myndighetsöverskridande samarbete med fokus på att gemensamt koordinera olika tillsynsinsatser inom flera olika lagstiftningar. Miljönämnden fick ett utökat kommunbidrag inom ramen för stadens utökade trygghetssatsningar, och därmed kunde tillsynsinsatser inom bland annat bostadstillsyn, fordonsbranschen och tobakstillsyn intensifieras.
25 maj 2018 trädde EU-förordningen GDPR (General Data Protection Regulation) – i Sverige dataskyddsförordningen (DSF) – i kraft, med syfte att stärka skyddet för enskilda vid hanteringen av personuppgifter. Dataskyddsförordningen ersatte därmed personuppgiftslagen (PUL), och satte mer ljus på säkerhet kring hantering av information i allmänhet och personuppgifter i synnerhet.

Miljönämnden har varit en och samma myndighet sedan bildandet 1875, med två namnbyten (1983 och 1992). Myndigheten utgörs dock av två olika arkivbildare – Hälsovårdsnämnden i Malmö (1875-1982) samt Miljönämnden i Malmö (1983-). I den senare arkivbildaren finns handlingar förvarade både på Malmö stadsarkiv och på Miljöförvaltningen i Malmö. Det finns även handlingar förtecknade i Miljönämnden i Malmös arkiv som är daterade före 1983.

Historiken hämtad ur Arkivredovisning för Miljönämnden.

2019-03-04
2.0 (dnr MN-2018-9915)
Linda Wilhelmson, arkivarie
Miljöförvaltningen
Enheten för kansli och juridik

Tillgänglighet

Sekretess

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Hälsovårdsnämnden i Malmö 1875 - 1982 (SE/MSA/00371)

Kontroll

Skapad	1997-09-24 00:00:00
Senast ändrad	2022-04-04 10:04:35