Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tullbevakningsinspektionen i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01506
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2Yzi8M02eIF0ZtT33calx6
ExtraIDTUL
Omfång
21 Hyllmeter  (Text)
Datering
1865–1944(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Tullbevakningsinspektionen i Malmö (ca 1865 – 1944)
Kategori: Statlig myndighet. Tullmyndigheter, övriga regionala och lokala

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning över Tullbevakningsinspektionens i Malmö arkiv

De äldsta handlingarna i arkivet är från 1850-talet. Tullbevakningsinspektionen verkar ha ersatt den dåvarande Sjöbevakningsinspektionen.
Avdelningen var från år 1914 underställd tulldirektörerna i Malmö (1914-1922 respektive 1923-1944). Från år 1923 var det en avdelning under centraltullkammaren i Malmö.
Chef för avdelningen var en överinspektör som dessutom även var chef för 18:e kustbevakningsdistriktet i Malmö från 1923 fram till 1937.
Det fanns en klareringsexpedition samt en posteringsexpedition.

Tullbevakningsinspektionen hade hand om den inre bevakningen. I dess åtaganden ingick att visitera fartyg, tåg och resandes effekter genom tullklarering och bevakningsåtgärder. Häri ingick att kontrollera lastning och lossning av gods både vad beträffar sjöväga och landväga transporter. Tullbevakningsinspektionen utförde bevakningen av det egna hamn- och tjänstgöringsområdet i syfte att bevaka för upptäckande av olovlig varuinförsel samt överträdelser av andra författningar som de hade att övervaka. Utöver det bevakade de även övriga tullavdelningars i tullhamnen tjänstgöringsområden vid den tid som låg utanför deras respektive tjänstgöringstider. Förutom rena bevakningsuppgifter handlades även ärenden som rörde tullager, provianteringsfrilager, haverigods och sjöfynd. Kontorsgöromålen bestod av att debitera, uppbära och redogöra för avgifter till tullverket för de fartyg och gods som tullklarerats av avdelningen. Avdelningen ansvarade även för att ta emot och förvara beslaget gods som sedan skulle säljas. En annan viktig del utgjordes av att utfärda mätningshandlingar för fartyg.

Tullbevakningsinspektionen upphörde den 30 juni 1944 genom en omorganisation och kom då att ersättas av Sjötullavdelningen i Malmö.

Tullverkets historik.

Upptagande av olika former av tull har gamla anor i Sverige. Trots det brukar dagens Tullverk räkna sina anor till år 1636. För Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän infördes tullen i och med försvenskningen av dessa landskap.

Den lokala tullförvaltningen har länge haft ett nära samband med stapelstadsrätten. Städer som hade denna rätt fick bedriva utrikesfart med egna fartyg (aktiv stapelrätt) och ta emot utländska köpmän i hemmahamnarna (passiv stapel). Vissa städer hade enbart det ena av dessa stapelrätter. Stapelstäder upphörde 1927, även om vissa mindre delar fortlevde till 1973. I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas. Det fanns även städer med en tullkammare som saknade stapelrätt.
Det fanns även tullanstalter på andra orter än stapelstäder. Dessa tullplatser, som löd under en närliggande tullkammare, benämndes tullstationer och tullexpeditioner.
Tullkammardistrikt fanns först huvudsakligen längs kusten, men bättre kommunikationer (järnvägar och flyg) gjorde att även inlandet 1928 införlivades i distrikten, som samtidigt omdöptes samtidigt till Tulldistrikt.

Den utrikes tullen (även benämnd stora tullen) var uppdelad i sjötullen samt landtullen. Sjötullen omfattade varor som exporterades och importerades sjövägen, och landtullen omfattade varor som passerade den norska och finska landgränsen.
Sjötullen var den dominerande utrikestullen p.g.a. Sveriges långa kuster och den stora roll som sjöfarten under lång tid spelade i jämförelse med de landväga transporterna.
Fram till 1810 fanns även en inrikes tull för varor som passerade gränsen mellan städer och landsbygd som benämndes lilla tullen. Även efter dess avskaffande fanns det fram till runt 1860 en viss bevakning vid stadsgränserna mot lösdrivare m.m.

Tullverket leddes från 1825 av Generaltullstyrelsen. Denna avlöstes den 1 juli 1995 av Huvudkontoret och upphörde helt den 1 juli 2004.

Kustbevakningen

Kustbevakningens uppgift är främst att upptäcka och förhindra överträdelser mot de författningar som de har att övervaka, främst olovlig varuinförsel. Andra arbetsuppgifter är att samarbeta med lotsverket med sjöräddning samt att utöva tillsyn över fiskeriförhållanden och jakt på sjöfågel.

Kustbevakningen var en integrerad del av tullverket (trots att kustbevakningens personal var skild från den övriga lokaltullförvaltningen) där kustposteringarna löd under tullförvaltaren vid närmaste tullkammare som i sin tur löd under Generaltullstyrelsen i Stockholm.
På grund av den stora smugglingen på sydkusten infördes år 1871 en kustbevakningschef för Skåne. Syftet med detta var att få ett inspekterande och sammanhållande organ mellan den centrala ledningen (Generaltullstyrelsen i Stockholm) och den lokala administrationen på respektive tullkammare. Denna ersattes 1905 i och med att Kustbevakningschefens område utsträcktes till att omfatta både Skåne och Blekinge. Detta ersattes 1923 i och med att Sverige indelades i 24 kustbevakningsdistrikt. Dessa var först numrerade, men 1928 bytte de namn till den plats där tullkammaren, med befälhavande tullförvaltare, var placerad.
Det 18:e kustbevakningsdistriktet i Malmö stod dock under sin existens åren 1923-1937 under chefskap av Tullbevakningsinspektionens chef, överinspektören. Detta distrikt sträckte sig från Vällinge bäck (där det 17:e distriktet i Trelleborg slutade) till Rydebäcks bäck (där 19:e distriktet i Helsingborg började) och bestod av Malmö och Landskrona Tulldistrikt.
Den ersattes vid halvårsskiftet 1937 genom att Sverige delades in i fyra distrikt namngivna efter den plats där sätet var placerad, i detta fall Malmö. Denna ersattes 1950 med det Södra kustdistriktet.
I och med tullverkets stora omorganisation och distriktsindelning 1974 upphörde kustbevakningens självständiga organisation och blev istället en avdelning (benämnd Bevakningskontoret, 1985 omdöptes det till Kustbevakningskontoret) inom Tulldirektionen för Södra regionen med säte i Malmö. Den 1 juli 1988 blev kustbevakningen en självständig myndighet, benämnd Kustbevakningsverket, och lämnade helt Tullverket.

Tullverkets uppgifter.

Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda varor samt att lägga på införseluppgifter.
Tullverket handlade även ärenden för tullrestitution, d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet eller bearbetning. Detta kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer, m.m.
Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket att förhindra olovlig införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera att bl.a. smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser.
Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer och enligt vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning inte fördes in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet.
Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden.
Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket genom att de förde statens talan i de ärenden som föll under åtal.
Även andra uppgifter åvilade tullverket som indirekt hade med import och export och den kontroll som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde. För att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta fartygens lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och likaså även fisketrafiken.
Persontrafiken har varit föremål för tullverkets kontroller sedan starten men i relativt blygsam skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. I och med avskaffades av inrikespassen 1860 minskade detta ytterligare
Från 1959 infördes det röd-gröna systemet, ”tullfiltret”.

För att tullverket skulle kunna utföra de olika uppgifterna organiserades olika avdelningar som hade ansvaret för vissa uppgifter. En del avdelningar hade renodlade uppgifter medan andra kunde i mindre skala ta hand om samtliga inom ett visst bevakningsområde. Således uppstod så småningom avdelningar inom olika delar av hamnen. I och med att tullverket hela tiden måste följa med i import och export handeln har det skett ett flertal omorganisationer i syfte att klara av uppgiften och anpassa sig till kommersiella intressen. På de mindre tullkamrarna sköttes alla uppgifter inom tullkammaren. I Malmö var dock tullförvaltningarna på grund arbetsbelastningen uppdelade i självständiga avdelningar, vardera underställda Tulldirektionen, beroende på arbetsuppgifter.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av arkivhandlingarna utgörs av gallringsbara klareringshandlingar för transportmedel och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd av olika slag. Såväl när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar gallringsbara fakturaakter avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer.

Sökingångar till arkivet:
- arkivförteckningen
- diariet

Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda, de flesta med hänsyn till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet (sekretesslagen 9 kap. 1 § första stycket). Dessa är dock gallringsbara. Alla handlingar i detta arkiv är offentliga.

Merparten av tullverkets handlingar är gallringsbara enligt gallringsplan för tullstaten (TFS 1981:32 bilaga 5), som även använts retroaktivt. Andra gallringsbeslut finns i
TFS 1925:228, 1944:224, 1944:225, 1946:9, 1950:165, 1953:68, 1954:25, 1965:180, 1974:215.
Stora arkivförluster gjordes 1866 då tullarkivalier såldes.
GallringsbarNej

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2005-02-09 00:00:00
Senast ändrad2017-06-29 16:17:12