Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Direktionen över segelfarten mellan Vänern och havet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/4108
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vZsNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
0,5 Hyllmeter 
2 Volymer 
7 Kartor  (6 kartor kvar i volym 1. Karta nr 7 egen placering 2011:17)
Datering
1775 – 1838  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Direktionen över segelfarten mellan Vänern och havet (1824 – 1838)
Alternativa namn: Directionen öfwer Segelfarten emellan Wenern och Hafvet  ( – 1838)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter
 
Direktionen över Trollhätte slussbyggnad (1747 – 1766)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter
 
Kommitterade för igångsättande av arbetet på Göta Kanal (1810)
Kategori: . Kommittéer (tillsatta av Kungl. Maj:t / Regeringen)
 
Kommitterade ang arbetet på Göta kanal (1815)
Kategori: . Kommittéer (tillsatta av Kungl. Maj:t / Regeringen)

Innehåll

Ordning & strukturDirektionen över segelfarten mellan Vänern och havet tillsattes av Kungl. Maj:t den 20 januari 1824 och upplöstes 1838. Dess uppgifter fördelades därefter på Nya Trollhätte kanalbolag och direktionen för Göteborgs hamn.
I arkivet finns äldre handlingar om "staden Wenersborg" som med tiden infogats i arkivbildningen, som kungliga resolutioner, och Hamnordning. Arkivets tidsperiod är därför mellan 1774-1838.

Till arkivet hör handmålade kartor "Projecterande dragvägens längd på hvarje hemmans ägor". De finns kvar i akt (volym 1 i arkivet). Kartor nr 1-5 saknas och har inte inkommit till Riksarkivet. I arkivet finns 6de-11de delen med tillhörande beskrivningar (beskrivning nr 6 saknas)
Det finns även en större karta, "Karta över del av Göta älv" av Carl Wetterström, som förvaras i Riksarkivets kart- och ritningssamling (placering 2011:17).
Arkivhistorik1775 –1838

Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt
Redan på 1500-talet kom förslag om en vattenväg som skulle förbinda Östersjön och Kattegatt.

Den avgörande personen som initiativtagare och pådrivare blev Baltzar von Platen. År 1801 invaldes von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal, och med tiden utvecklades hos honom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön.
Efter att genom resor studerat de för kanalen aktuella trakterna presenterade han sina tankar 1806 i sin epokgörande Afhandling om canaler genom Sverige. Planerna fick stöd av Gustav IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att "i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet". Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen.

Direktionen över segelfarten mellan Vänern och havet tillsattes av Kungl. Maj:t den 20 januari 1824 (genom ett kungligt brev av den 20 januari 1824). Denna direktion bestod av en ordförande och en vice ordförande, utsedda av Kungl. Maj:t samt tre ledamöter, en från Göta kanalbolag, en från Trollhätte Kanalbolag och en från Göteborgs stad. Direktionen skulle främst arbeta för åtgärder för att förbättra segelfarten mellan Vänern och havet. Den skulle också ombesörja uppmuddring av Göta Älv och Göteborgs hamn.

I direktionen ingick Baltzar von Platen (till 1829), landshövdingen i Göteborgs och Bohus län samt representanter för Göteborgs stad och Trollhätte kanalbolag. Direktionen ansvarade för frågor angående sjöfarten i Göta älv (kanalbolaget ansvarade för kanaler och slussar) t.ex. om upprensning och utbyggnad av farleder och hamnar och om reglementen för trafiken. Direktionen upplöstes 1838 och dess uppgifter fördelades på Nya Trollhätte kanalbolag och direktionen för Göteborgs hamn.
Allmän anmärkningDirektionen över segelfarten mellan Vänern och havet tillsattes av Kungl. Maj:t den 20 januari 1824 och upplöstes 1838. Dess uppgifter fördelades därefter på Nya Trollhätte kanalbolag och direktionen för Göteborgs hamn.
I arkivet finns äldre handlingar om "staden Wenersborg" som med tiden infogats i arkivbildningen, som kungliga resolutioner, och Hamnordning. Arkivets tidsperiod är därför mellan 1774-1838.
Inledning (äldre form)1775 –1838

Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt
Redan på 1500-talet kom förslag om en vattenväg som skulle förbinda Östersjön och Kattegatt.

Den avgörande personen som initiativtagare och pådrivare blev Baltzar von Platen. År 1801 invaldes von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal, och med tiden utvecklades hos honom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön.
Efter att genom resor studerat de för kanalen aktuella trakterna presenterade han sina tankar 1806 i sin epokgörande Afhandling om canaler genom Sverige. Planerna fick stöd av Gustav IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att "i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet". Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen.

Direktionen över segelfarten mellan Vänern och havet tillsattes av Kungl. Maj:t den 20 januari 1824 (genom ett kungligt brev av den 20 januari 1824). Denna direktion bestod av en ordförande och en vice ordförande, utsedda av Kungl. Maj:t samt tre ledamöter, en från Göta kanalbolag, en från Trollhätte Kanalbolag och en från Göteborgs stad. Direktionen skulle främst arbeta för åtgärder för att förbättra segelfarten mellan Vänern och havet. Den skulle också ombesörja uppmuddring av Göta Älv och Göteborgs hamn.

I direktionen ingick Baltzar von Platen (till 1829), landshövdingen i Göteborgs och Bohus län samt representanter för Göteborgs stad och Trollhätte kanalbolag. Direktionen ansvarade för frågor angående sjöfarten i Göta älv (kanalbolaget ansvarade för kanaler och slussar) t.ex. om upprensning och utbyggnad av farleder och hamnar och om reglementen för trafiken. Direktionen upplöstes 1838 och dess uppgifter fördelades på Nya Trollhätte kanalbolag och direktionen för Göteborgs hamn.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-08-27 11:39:33