Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Årups godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30617
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/D6JsWziPy1FgmfifvF6yyC
Omfång
31,5 Hyllmeter 
442 Volymer 
Datering
1709–1976(Tidsomfång)
1754–1976(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1993/36
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Årups gods
Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30617

Förteckning 36/1993
Leverans 35/1988








Förteckning

över

Årups godsarkiv





































Förteckningen påbörjad av arkivarie
Mats Johansson och avslutad i
augusti 1989 av arkivarie Bengt
Danielson.
Inledning (äldre form)Årups godsarkiv

HISTORIK


Årups gård i Ivetofta socken uppges ha varit i en fröken Sofia Brahes ägo under början av 1600-talet. Under slutet av detta sekel nämns som ägare Otto Lindenow till Borgeby. Vid hans död 1697 övergick egendomen till Ejlert Holck. Dennes änka Rigborg Bille sålde Årup till hovkansleren friherre Vilhelm Julius Coyet (1647-1709), som även innehade sätesgården i Ljungby (Trolle-Ljungby) socken. Årups historia är hädanefter nära förknippad med Ljungbys, se förteckning över Trolle-Ljungby godsarkiv.

Vilhelm Julius Coyet erhöll rätt att bilda ett fideikommiss av Ljungby, Årup och Ryssås/Rösås i Bergs socken, Kronobergs län. Det oaktat splittrades egendomarna vid hans död 1709, varvid Årup tillföll hans äldsta dotter Magdalena Vilhelmina Coyet (1676-1737), sedan 1703 änka efter överstelöjtnanten Seved Lilliehöök. Vid hennes död 1737 övergick Årup till hennes dotterdotter Christina Magdalena Roos (1719-1784), samma år gift med ryttmästaren Johan Magnus Svinhufvud. Emellertid lyckades Magdalena Vilhelminas halvbror, överstelöjtnanten friherre Sten Coyet (1688-1755) genom en process få äganderätten till Årup, som därmed åter kom att få samme ägare som Ljungby. Vid Sten Coyets död 1755 övergick egendomarna till hans son majoren friherre Rudolf Vilhelm Coyet (1718-1763). Då denne saknade bröstarvingar, skulle hela fideikommisset vid hans död 1763 ha övergått till hans kusin, sedermera översten friherre Gustav Julius Coyet (1717-1782), men denne avstod från sin rätt och övertog för egen räkning endast Ryssås. Årup gick då som vanligt arvegods till Rudolf Vilhelm Coyets syster Magdalena Sofia Coyet (1722-1796), medan hans övriga fyra systrar erhöll Ljungby. Magdalena Sofia Coyet erhöll 1794 rätt att av Årup stifta ett fideikommiss till förmån för sin systerdotter grevinnan Ulrika Lovisa Maria Sparre (1762-1848) och dennas make riksdrotsen greve Carl Axel (Trolle-)Wachtmeister (1754-1810), vilka tillträdde egendomen vid Magdalena Sofia Coyets död 1796. Då Ulrika Sparre 1804 erhöll Ljungby i arv (fideikommiss 1830), kom de båda godsen åter att förenas under samma ägare. Vid hennes död 1848 tillföll Årup och Trolle-Ljungby hennes son excellensen greve Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister (1782-1871). Därefter har de båda fideikommissen gått i arv från far till son.

Vid början av 1900-talet hade godset en areal av 6000 hektar och var, med undantag av skogen, uppdelat på 41 arrendegårdar och ett 90-tal småbrukslägenheter inom Ivetofta, Näsums, Assarums och Mjällby socknar samt Sölvesborgs landsförsamling. Innehavaren hade patronatsrätt till Ivetofta pastorat, se härom serie D.

Huvuddelen av arkivet består av räkenskaper. Den äldsta serien, års- och månadsräkningarna (B 1 A), börjar 1754. Häri ingår även verifikationer, som bl a består av specialräkenskaper av olika slag. Under 1800-talets första decennier företogs genomgripande förändringar av jordbruksdriften och räkenskapssystemet. Års- och månadsräkningarna avlöses 1837/38 av huvudböcker (B I B), kassaböcker (B 2 A), penningsammandrag (B 2 C) och diverse specialräkenskaper (B 2 D, B 2 E, och B 2 G). Huvudböcker, kassaböcker, journaler och penningsammandrag är fr o m 1909/10 gemensamma för Trolle-Ljungby och Årups gods, se Trolle-Ljungby godsarkiv.

Skogen har varit av stor betydelse för godsets ekonomi. Vid mitten av 1800-talet var dess andel av den totala arealen ca 50%, och den ökade betydligt under de följande 100 åren. Även skogsdriften fick en ny organisation under 1830-talet. Arbetet härmed leddes av en dr Tintelmann, som senae även skulle organisera Trolle-Ljungbys skogsdrift. De särskilda serierna med räkenskaper för skogsförvaltningen börjar i allmänhet 1838. Skogsräkenskaperna är fr o m 1910-talet gemensamma för Trolle-Ljungby och Årups gods, se Trolle-Ljungby godsarkiv. I överskådlighetens intresse har skogsräkenskaperna (huvudböcker, kassaböcker, förrådsböcker, kvitton på levererade skogsprodukter och skogsräkenskaper av skilda slag) brutits ut och förtecknats i en särskild avdelning (B 7). De uppgifter om skogsdriftens ekonomi, som icke täcks av detta material, får sökas i arkivets övriga räkenskapsserier.

Vidare kan nämnas att Årups fåravel var av stor betydelse under en period på 1800-talet. Vittnesbörd härom återfinnes i diverse förteckningar och rullor över får i serie E 3. Bland arkivets övriga handlingar märks en omfattande serie med arbetsrapporter 1837-1901 (E 1). Här redovisas vecka för vecka utförda arbetsuppgifter samt arbetarnas namn och löner. De underlydandes och anställdas förhållanden kan även studeras i serierna B 2 G Arbetssammandrag, B 5 Avräkningsböcker, B 6 Dagsverks-, avlönings- och statlistor, C 1 Arrendekontrakt och syneprotokoll samt C 20 Kontrakt och avtal av skilda slag.

Litteratur

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, del VII, 1866.

Segerstråle, Nils, Svenska fideikommiss, 1979.

Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Skåne, 1909.

Svenskt biografiskt lexikon, del IX, 1931 (artiklarna om Vilhelm Julius och Sten Coyet).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2015-07-15 09:31:44