Arkiv

Tomtebodaskolan 1878-1988

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420544

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WaUNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

45,2 Hyllmeter

Datering

1878

–

1988

(Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

Serierna D 1 Elevmatriklar, D 2 Register över blinda, E 1 Inkomna skrivelser, E 2 Inkomna reseberättelser, E 3 inträdesansökningshandlingar, F 1 Läkarjournaler kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda. Kontakta Riksarkivet Arninge för mer information.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Tomtebodaskolan (1878 – 1988)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över Tomtebodaskolan 1878-1988 arkiv Förteckning: Håkan Olsson 1997. Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 1998, Handläggare: Tommy Eriksson
Allmän anmärkning	I arkivet ingår handlingar rörande särskilda verksamheter vid skolan såsom De blindas bokfond (serie Ö 1) och De blindas mattillverkning u.p.a. (serie Ö 2).
Inledning (äldre form)	ARKIVBESKRIVNING I Kungliga brevet den 18 maj 1878 beslöts att det tidigare institutet för blinda och döva (Manillaskolan) skulle delas, så att dess tidigare fr.o.m.1846 verksamma blindavdelning skulle avskiljas och bilda Institutet för blinda medan återstoden skulle kvarstå som rent dövinstitut. Blindinstitutet omfattade sex klasser för åldrarna ca 12-20 år och kom fr.o.m. 1888 att accocieras med Tomtebodaområdet genom den där byggda anstalten. Som en följd av införandet av tioårig obligatorisk skolplikt för blinda barn (SFS 1896:34) tillkom 1899 fyra klasser för åldrarna ca 7-11 år och namnet ändrades till Institutet och förskolan för blinda. Beteckningen förskola för småskoleklasserna slopades 1960 så som föråldrat varför skolan bytte namn till Blindinstitutet å Tomteboda, vilket 1965 ersattes av det enklare Tomtebodaskolan, samtidigt med införandet av tioårig obligatorisk grundskola (specialskola). Huvudstadgorna som reglerat verksamheten har varit SFS 1892:96, 1896:35, 1932:347, 1960:508 och 1965:478. Tomtebodaskolan har haft en starkt självständig organisatorisk identitet som bestämts av rollen som nationell huvudanstalt för blindundervisningen. Komplementärt till denna har endast funnits Förskolan för blinda i Växjö 1884-1935 (för småskolebarn inom Götaland), samt hantverksskolorna i Kristinehamn och i Uppsala/Växjö 1884-1957. Detta innebar att blinda barn i allmänhet kom att få största delen av sin skolutbildning vid Tomteboda, även då denna började i Växjö och avslutades i en hantverksskola. För blinda barn som p.g.a. förstånds- eller annat ytterligare handikapp inte kunde tillgodogöra sig undervisningen vid Tomteboda har fr.o.m. 1886 funnits en annan anstalt av mer vårdande karaktär, först belägen i Skara, senare flyttad till Vänersborg, Lund och Örebro (Ekeskolan). Blindundervisningens strategi var fr.o.m. 1880-talet att genom en kompenserande längre skolutbildning för blinda barn (än för andra barn) i internatform slutligen integrerade blinda som självförsörjande vuxna i samhället. Så länge som de blinda förutom som musiker och pianostämmare endast kunde vara konkurrenskraftiga inom några få s.k. blindhantverk, så avslutades lämpligen utbildningen och påbörjades integreringen vid de externt drivna hantverksskolorna. Industrialiseringen, utbildningsexpansionen, den läromedelstekniska utvecklingen och handikappanpassade arbetsplaser ändrade succesivt förutsättningarna för denna strategi: blindhantverken konkurrerades ut av maskinell tillverkning, gymnasial eller högre utbildning blev standard och kunde bara erhållas i vanliga skolor, läromedel kunde lättare och billigare överföras till blindskrift eller talband och med inte alltför dyr tilläggsutrustning kunde även en synskadad utföra ett intellektuellt arbete produktivt. Under 1950/1960-talen anpassade sig Tomtebodaskolan till detta genom att pröva att skriva ut sina mest begåvade elever allt tidigare i skolkarriären till vanliga läroverk/högstadier och folkhögskolor. Därmed var ett självförstärkande process inledd som i kraft av lyckade exempel på integreringar i allt lägre åldrar endast kunde sluta i total integration och nedläggning av Tomtebodaskolan som specialskola, vilket inträffade med utgången av läsåret 1985/1986. Organisatoriskt medverkade Tomtebodaskolan i integreringen först och främst med sina läromedel (studiebibliotek fr.om 1956 och hjälpmedelscentral fr.o.m. 1965) och sin regionala organisation av förskolekonsulenter (fr.o.m. 1955) och reselärare (fr.o.m. 1958) som började i blygsam skala, men växte kraftigt under 1970-talet. Tillsammans med förskolekonsulenterna började Tomtebodaskolan även 1956 att årligen anordna kurser för föräldrar till blivande skolbarn. Därmed var även det första steget taget mot vad som från mitten av 1970-talet allt tydligare utkristalliserades som verksamhet för ett resurscenter: kurser för föräldrar och personal till synskadade och tränings- och utredningsbesök för integrerade skolbarn. Från 1980 blev resurscenterdelen officiellt erkänd av statsmakterna och Tomtebodaskolan fick även rätt att till denna överföra från skoldelen ledigbliven personal. Situationen var dock paradoxal: samtidigt som skoldelen avvecklades förlorade Tomtebodaskolan sina tidigare viktigaste instrument för integreringen genom att Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel (RPH-Syn) blev organisatoriskt självständig 1977 och genom att den regionala organisationen uppgick i länsskolnämnderna 1984 (och senare i SIH). Slutligen (SFS 1988:1384) fick dock resurscentret en ny organisation fastslagen 1989 i form av Tomteboskolans resurscenter (TCR). Med denna följde vissa omläggningar av arkivbildningen, vilket här av praktiska skäl motiverar en tidslig delning av arkivet med 1988 (eller 1988/1989 för serier med skolår/budgetår som bas) som slutår för Tomteboskolans arkiv, trots att det är frågan om en hög grad av kontinuitet i själva verksamheten. För den som nyttjar arkiven bör detta inte kunna leda till några felslut, om man är medveten om att det som 1989 blir TCR funnits som verksamhet vid Tomtebodaskolan sedan ca 1974 och att stöd till integrerade elever funnits där än tidigare. Tomtebodaskolan har under hela perioden 1878-1988 stått under ledning av en direktion/styrelse och en under denna föredragande rektor. Rektorer har varit Petrus Kerfstedt 1878-1901, Thore Rupert 1901-1902, Gustav Åstrand 1903-1923, Gustaf Ek 1923-1948, Tore Gissler 1948-1979 och Gunilla Stenberg 1979-1988 (är fr.o.m. 1989 rektor för TRC). Arkivansvaret har formellt legat hos rektor, men har i praktiken delats med styrelsen och den av denna utsedda sekreteraren/kamreraren 1878-1977, vilken haft den dubbla uppgiften att föra styrelsens protokoll och att ha huvudansvaret för skolans räkenskaper. Detta delade ansvar har troligen gynnat arkivfunktionen och omvänt har den troligen försvagats av att kamrerarebefattningen genom räkenskapernas omläggning 1973/1974 drogs in och rektor fr.o.m. 1978 övertog arbetet som styrelsens sekreterare. Arkivet är dock förhållandevis väl bevarat. Viktiga serier av styrelseprotokoll, diarier, skrivelser och huvudböcker/bokslut är kompletta i den meningen att årsvisa luckor saknas. Den föregående arkivförteckningen är från 1984, se D 10. Denna är dåligt strukturerad och har inte heller lyckats fånga upp flera väsentliga serier innehållande både äldre och nyare arkivmaterial: största bristen är att serier som avspeglar den regionala organisationen och resurscenterverksamheten så gott som helt saknas. Den föreliggande arkivförteckningen är en revidering av den tidigare och baseras på en grundlig genomgång och analys av allt bevarat arkivmaterial. Sökvägarna i arkivet är många. Den övergripande är föreliggande arkivförteckning som upptar varje volym. I denna är också andra sökvägar angivna, när sådana finns, i anmärkningskolumnen till varje serie. Register till reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och till handlingar rörande donationer, F 2, finns i bilagorna 1-2 till denna arkivbeskrivning. Skrivelsediarierna, C 1, och de talrika registren och liggarna i huvudavdelning D och även i andra huvudavdelningar innebär allmänt sett mycket goda sökmöjligheter. För en framgångsrik arkivforskning kan det dessutom vara av värde att från början känna till vissa särdrag vad gäller kopplingen mellan Tomtebodaskolans verksamhet och dess arkivbildning. En viktig faktor är direktionens/styrelsens starka ställning och rektors roll i förhållande till denna. Även mindre ärenden har i allmänhet avgjorts i styrelsen och när så inte har varit fallet så har rektors beslut ändå anmälts dit och förts till protokollet. Protokollshandlingarna, A 1 A - A 1 D, är därför synnerligen innehållsrika och avspeglar väl verksamhetens olika sidor. Förutom de komplett bevarade styrelse- protokollen, så finns kollegieprotokoll, A 2 A, för den långa perioden 1892-1978. Övriga protokollserier, varav den del med stora luckor, avspeglar bl.a. olika personankategoriers ökade medinflytande under senare decennier. Här finns också Tomtebodaskolans föräldraförenings protokoll som täcker hela perioden för dess existens och som är ett uttryck för ökat föräldrainflytande, A 3 C. Styrelsens starka ställning yttrar sig under perioden 1878 - 1944/1954 i särskilda arkivserier för dess in- och utgående skrivelser. De till styrelsen inkomna skrivelserna fördelades efter avsändare huvudsakligen på två serier: bilagor till avgjorda ärenden, A 1 C, och ämbetsskrivelser, E 1 B. Avskrifter av skrivelser som direkt utgick från styrelsen finns i registraturet, B 1 B. Ämbetsskrivelserna är fr.o.m. 1910 diarieförda i rektorsexpeditionens diarium, men övriga av styrelsens skrivelser är i allmänhet ej diarieförda, utan sökvägarna för dem är föredragningslistor och protokoll. Registraturets skrivelser är alltid refererade i protokollen. De till styrelsen inkomna handlingarna börjar dock redan i början av 1940-talet att i allt högre utsträckning arkivläggas bland de till rektorsexpeditionen inkomna handlingarna, E 1 A, och registraturet upphör med utgången av 1953/1954 genom uppgående i den allmänna serien för utgående handlingar, B 1 A. Till rektorsexpeditionen inkomna skrivelser diariefördes fr.o.m. 1903 i skrivelsediarium, C 1. Huvuddelen av de diarieförda inkomna skrivelserna är arkivlagda i E 1 A, men de skrivelser av dessa som gick vidare till styrelsen återfinns t.o.m. mitten av 1940-talet i de ovan nämnda serierna, A 1 C och E 1 B. Inkomna donationsbrev diariefördes vanligen, men återfinns sällan i någon av dessa serier, utan har förvarats som lösa handlingar vilka nu har ordnats i serie F 2. Även i övriga ämnesordnade och andra serier återfinns diarieförda skrivelser, vilket kan ses som ett utryck för dålig arkivdisciplin, liksom att en inte obetydlig andel av diarieförda handlingar förkommit och att viktigare skrivelser ibland inte diarieförts (varav en del återfinns som protokollsbilagor eller i ämnesordnade serier, medan andra saknas). Inkomna skrivelser har dock i hög grad registrerats i diariet. Diarium för utgående skrivelser, i C 1, började föras först 1956/1957. Dessförinnan registrerades de utgående skrivelserna som var svar på inkommande skrivelser med s.k. expeditionsnummer i diariet för dessa. Underregistreringen av utgående skrivelser har troligen alltid legat betydligt högre än för inkomna, vilket innebär att diarierna och skrivelseserierna bättre avspeglar inkommande ärenden än sådana som emanerat från Tomtebodaskolan. Två serier med lätt tillgänglig, sammanfattande och över tiden homogen information är det årliga trycket av redogörelser 1879-1969, B 2 A, och skolkataloger 1879-1986, B 2 B. Dessa innehåller uppgifter om årliga händelser, undervisningen, utskrivna elever, skolans ekonomi, donationsfonderna, hälso- och sjukvården, blindhetsorsaker och förteckningar på personal och elever. En annan serie med analytiskt förtätad information är provårsuppsatserna 1896-1975, B 4 A. Dessa utgår huvudsakligen från blindlärarutbildningen vid Tomtebodaskolan t.o.m. 1967/1968 och uppsatserna ger värdefull kunskap om olika sidor av blindundervisningen. Lärarutbildningens ytterligare serier är provårsbetygen, B 4 B, och handlingar rörande blindlärarutbildningen, F 4. Elevdata på individnivå finns i flera serier förutom de redan nämnda redogörelserna och skolkatalogerna. Främsta sökvägen är de olika underserierna för elevmatriklar, D 1 A - D 1 F, som också innehåller värdefulla grunddata. I de två första av dessa, D 1 A - D 1 B, bör samtliga elever som gått i skolan kunna spåras. Deras respektive insatser i skolarbetet kan följas i betygskataloger, D 4 A - D 4 B, i liggare över undervisningen, D 5 B - D 5 C och i liggare över stipendier och premier, D 7. Uppgifter om elevers ögonsjukdomar och hälsotillstånd finns i läkarjournaler F 1 A - F 1 C. Serien med inträdesansöknings- handlingar, E 3, ger uppgifter om härkomst, uppväxt, tidigare skolgång, medicinsk och social utveckling. I denna serie finns även ansökningshandlingarna för de elever som intagits till blindavdelningen vid Manillaskolan 1846-1878, så serien bör i det närmaste täcka samtliga blindskoleelever utan tilläggs- handikapp i Sverige 1846-1985 (bortfall blir sådana som aldrig kom att gå vidare från förskolan i Växjö). Individdata över anställda finns förutom i redogörelser och skolkataloger, i personalmatriklar, D 3, i löneräkenskaper, G 3 A - G 3 D, i lönelistor i verifikationsvolymerna, G 6 A och i månadslönelistor, G 6 C. Eftersom det yttersta målet med blindundervisningen länge var att de blinda som vuxna skulle kunna bli självförsörjande, så fanns det efter att blindundervisningen blivit obligatorisk ett behov av att följa upp detta genom att undersöka vuxna blindas ekonomiska och sociala situation. För detta ändamål anställde blindinstitutet under somrarna 1903-1923 blindlärare så som s.k. reseinspektörer. I reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och i den efterföljande blindvårdskonsulentens berättelser 1924-1929, E 2 C, ges en ofta inträngande bild av vuxna blindas levnadsöden och livsvillkor. Reseinspektörernas berättelser var en källa till det mycket omfattande lappregistret över vuxna blinda, D 2, som direktionen beslöt om 1907 och till vilken uppgifter fördes t.o.m. 1923. Målsättningen var att registret skulle innehålla samtliga individer som institutet tidigare varit i kontakt med som elever m.m. och som fanns nämnda i direktionsprotokoll, matriklar och reseberättelser. Registret kan följaktligen användas som sökingång till dessa individer och källor för perioden 1879-1923. Även andra arkivserier och handlingar uttrycker att Tomteboskolan t.o.m. 1945 tog ett övergripande ansvar för blinda utöver den egentliga målgruppen av blinda skolbarn. Direktionen lät 1906 med hjälp av fondmedel upprätta ett arbetshem i Nynäshamn för blinda kvinnor som drevs till 1938. Årsredogörelser m.m. för detta finns i A 1 C. Vid arbetshemmet fanns också fr.o.m. 1915 ett barnhem med ca 10 platser för blinda barn före skolåldern. När arbetshemmet lades ned flyttades barnhemmet till Tomtebodaskolan och drevs där 1938-1945, se F 5, 1935-1945 hade direktionen anställda blindvårdskonsulenter med uppgift att bl.a. mer aktivt än tidigare befrämja de blindas industriella sysselsättning, se E 2 C. Institutets blindskriftstryckeri med bokförlag hade utöver de egna eleverna en vid marknad bland övriga blinda. Utgivna titlar och försäljning kan följas i dess olika räkenskapsserier 1879-1975, G 4 A - G 4 D. 1965/1966 övertar Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-Syn) genom sitt bildande denna verksamhet och kan själv ses som en fortsättning av den. RPH-Syn ingår i Tomtebodaskolans räkenskaper t.o.m. 1976/1977, G 4 A - G 4 D och G 6 F, vilket också innebär att dess verksamhet finns med i anslagsframställningar, B 1 C och i styrelseprotokoll. För övrigt hade dock SPH-Syn en självständig arkivbildning som inte redovisas i denna förteckning. Den regionala organisationen av reselärare och blindvårdskonsulenter har genererat en hel del särskilda serier: konferensprotokollen, A 4, den fina sviten av förskolekonsulenternas årsberättelser, B 3 A, resekonsulenternas synskadestatistik, B 3 B, reselärarnas berättelser, E 2 D och delar av handlingar rörande resurscentra, F 7. Den begynnande och med tiden växande resurscenterverksamheten uttrycks genom kurskataloger, B 2 C, journaler från utrednings- och/eller träningsbesök, F 1 C, handlingar rörande resurscentret, F 7, handlingar rörande kurser, F 8 och handlingar rörande tränings-/utredningsbesök, F 9. Bland gallringsbeslut som tidigare styrt arkivbildningen kan nämnas RA:s (Riksarkivet) gallringsbeslut no 283 (den 11 maj 1971) rörande gallring av ansökningshandlingar för sådana som inte anställts. Verifikationer, G 6 A, gallrades för ett år sedan fr.o.m. 1951 under antagande om tioårig gallringsfrist. I samband med föreliggande arkivredovisning har räkenskaper tillhörande system S (infört fr.o.m. 1973/1974) gallrats jämte RA:s (Riksarkivet) gallringsbeslut no 785 och 1985:91, vilket innebär att av dess räkenskaper har endast huvudböcker/årsbokslut bevarats. Löneräkenskaper tillhörande SLÖR har gallrats jämte RA:s (Riksarkivet) föreskrifter serie A 1986:43, med undantag för utdata i serierna G 3 C - G 3 D som sparats som kompensation för det ofullständiga bevarandet av tjänstgöringsjournalerna, G 3 B. Äldre koncept- räkenskaper har då motsvarande originalräkenskaper finns bevarade gallrats jämte RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Jämte samma författning har rutinbetonade ej diarieförda skrivelser av olika slag gallrats vid ordnandet av handlingar tillhörande serierna F 2, F 4, F 6 och F 7. Huvuddelen av kassarapporterna, G 2 J, har gallrats med särskilt tillstånd av RA (Riksarkivet). Pressklipp, fotografier och lärares efterlämnade papper rörande läromedel på blindskrift har överlämnats till Tomtebodaskolans skolmuseum, eftersom handlingarnas anknytning till arkivbildningen har bedömts som svag. Som bilagor till denna arkivredovisning redovisas även förteckningar för två miniarkiv som förvarats vid Tomtebodaskolan och som även fortsättningsvis lämpligen förvaras i anslutning till dess arkiv: De blindas bokfond och Föreningen de blindas mattillverkning u.p.a. För den som vill forska om blindundervisningen i Sverige kan dessutom följande arkiv vara av intresse: Borg, Ossian E 1812-1892, Stockholms stadsarkiv. Förskolan för blinda i Växjö 1883-1935, Vadstena landsarkiv. Föreningen för blindas väl 1885-1966, Synskadades riksförbund. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte 1886-1966 (med föregångare), Landsarkivet i Lund. Arbetshemmet för blinda kvinnor i Nynäshamn 1906-1938, Stockholms stadsarkiv. Inspektören för blindundervisningen 1914-1959, ingår i Skolöverstyrelsen, Riksarkivet. Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda 1917-1990, Riksarkivet. Hantverksskolan för blinda kvinnor i Växjö 1935-1957, Vadstena landsarkiv. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade 1965-1991, Statens institut för handikappfrågor i skolan. Håkan Olsson Arkivhjälpen Alpha Upprättad 1997-05-25 Bilaga 1 Register till reseinspektörernas berättelser, 1903-1923.

Tillgänglighet

Sekretess

Kontroll

Senast ändrad

2015-10-26 16:58:10

ARKIVBESKRIVNING

I Kungliga brevet den 18 maj 1878 beslöts att det tidigare institutet för blinda och döva (Manillaskolan)
skulle delas, så att dess tidigare fr.o.m.1846 verksamma blindavdelning skulle avskiljas och bilda
Institutet för blinda medan återstoden skulle kvarstå som rent dövinstitut. Blindinstitutet omfattade sex klasser för åldrarna ca 12-20 år och kom fr.o.m. 1888 att accocieras med Tomtebodaområdet genom den där byggda anstalten. Som en följd av införandet av tioårig obligatorisk skolplikt för blinda barn
(SFS 1896:34) tillkom 1899 fyra klasser för åldrarna ca 7-11 år och namnet ändrades till Institutet och förskolan för blinda. Beteckningen förskola för småskoleklasserna slopades 1960 så som föråldrat varför skolan bytte namn till Blindinstitutet å Tomteboda, vilket 1965 ersattes av det enklare Tomtebodaskolan, samtidigt med införandet av tioårig obligatorisk grundskola (specialskola). Huvudstadgorna som reglerat verksamheten har varit SFS 1892:96, 1896:35, 1932:347, 1960:508 och 1965:478.

Tomtebodaskolan har haft en starkt självständig organisatorisk identitet som bestämts av rollen som
nationell huvudanstalt för blindundervisningen. Komplementärt till denna har endast funnits Förskolan
för blinda i Växjö 1884-1935 (för småskolebarn inom Götaland), samt hantverksskolorna i Kristinehamn
och i Uppsala/Växjö 1884-1957. Detta innebar att blinda barn i allmänhet kom att få största delen av sin skolutbildning vid Tomteboda, även då denna började i Växjö och avslutades i en hantverksskola.
För blinda barn som p.g.a. förstånds- eller annat ytterligare handikapp inte kunde tillgodogöra sig
undervisningen vid Tomteboda har fr.o.m. 1886 funnits en annan anstalt av mer vårdande karaktär,
först belägen i Skara, senare flyttad till Vänersborg, Lund och Örebro (Ekeskolan).

Blindundervisningens strategi var fr.o.m. 1880-talet att genom en kompenserande längre skolutbildning
för blinda barn (än för andra barn) i internatform slutligen integrerade blinda som självförsörjande
vuxna i samhället. Så länge som de blinda förutom som musiker och pianostämmare endast kunde vara konkurrenskraftiga inom några få s.k. blindhantverk, så avslutades lämpligen utbildningen och påbörjades integreringen vid de externt drivna hantverksskolorna.

Industrialiseringen, utbildningsexpansionen, den läromedelstekniska utvecklingen och handikappanpassade arbetsplaser ändrade succesivt förutsättningarna för denna strategi: blindhantverken konkurrerades ut av maskinell tillverkning, gymnasial eller högre utbildning blev standard och kunde bara erhållas i vanliga
skolor, läromedel kunde lättare och billigare överföras till blindskrift eller talband och med inte alltför dyr tilläggsutrustning kunde även en synskadad utföra ett intellektuellt arbete produktivt.

Under 1950/1960-talen anpassade sig Tomtebodaskolan till detta genom att pröva att skriva ut sina mest begåvade elever allt tidigare i skolkarriären till vanliga läroverk/högstadier och folkhögskolor. Därmed var
ett självförstärkande process inledd som i kraft av lyckade exempel på integreringar i allt lägre åldrar endast kunde sluta i total integration och nedläggning av Tomtebodaskolan som specialskola, vilket inträffade med utgången av läsåret 1985/1986.

Organisatoriskt medverkade Tomtebodaskolan i integreringen först och främst med sina läromedel (studiebibliotek fr.om 1956 och hjälpmedelscentral fr.o.m. 1965) och sin regionala organisation av förskolekonsulenter (fr.o.m. 1955) och reselärare (fr.o.m. 1958) som började i blygsam skala, men växte kraftigt under 1970-talet. Tillsammans med förskolekonsulenterna började Tomtebodaskolan även 1956 att årligen anordna kurser för föräldrar till blivande skolbarn. Därmed var även det första steget taget mot vad som från mitten av 1970-talet allt tydligare utkristalliserades som verksamhet för ett resurscenter:
kurser för föräldrar och personal till synskadade och tränings- och utredningsbesök för integrerade skolbarn.

Från 1980 blev resurscenterdelen officiellt erkänd av statsmakterna och Tomtebodaskolan fick även rätt
att till denna överföra från skoldelen ledigbliven personal. Situationen var dock paradoxal: samtidigt som skoldelen avvecklades förlorade Tomtebodaskolan sina tidigare viktigaste instrument för integreringen
genom att Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel (RPH-Syn) blev organisatoriskt självständig 1977
och genom att den regionala organisationen uppgick i länsskolnämnderna 1984 (och senare i SIH).
Slutligen (SFS 1988:1384) fick dock resurscentret en ny organisation fastslagen 1989 i form av Tomteboskolans resurscenter (TCR).

Med denna följde vissa omläggningar av arkivbildningen, vilket här av praktiska skäl motiverar en tidslig delning av arkivet med 1988 (eller 1988/1989 för serier med skolår/budgetår som bas) som slutår för Tomteboskolans arkiv, trots att det är frågan om en hög grad av kontinuitet i själva verksamheten. För den som nyttjar arkiven bör detta inte kunna leda till några felslut, om man är medveten om att det som 1989 blir TCR funnits som verksamhet vid Tomtebodaskolan sedan ca 1974 och att stöd till integrerade elever funnits där än tidigare.

Tomtebodaskolan har under hela perioden 1878-1988 stått under ledning av en direktion/styrelse och en under denna föredragande rektor. Rektorer har varit Petrus Kerfstedt 1878-1901, Thore Rupert 1901-1902, Gustav Åstrand 1903-1923, Gustaf Ek 1923-1948, Tore Gissler 1948-1979 och Gunilla Stenberg 1979-1988 (är fr.o.m. 1989 rektor för TRC).

Arkivansvaret har formellt legat hos rektor, men har i praktiken delats med styrelsen och den av denna utsedda sekreteraren/kamreraren 1878-1977, vilken haft den dubbla uppgiften att föra styrelsens protokoll och att ha huvudansvaret för skolans räkenskaper. Detta delade ansvar har troligen gynnat arkivfunktionen och omvänt har den troligen försvagats av att kamrerarebefattningen genom räkenskapernas omläggning 1973/1974 drogs in och rektor fr.o.m. 1978 övertog arbetet som styrelsens sekreterare. Arkivet är dock förhållandevis väl bevarat. Viktiga serier av styrelseprotokoll, diarier, skrivelser och huvudböcker/bokslut
är kompletta i den meningen att årsvisa luckor saknas.

Den föregående arkivförteckningen är från 1984, se D 10. Denna är dåligt strukturerad och har inte heller lyckats fånga upp flera väsentliga serier innehållande både äldre och nyare arkivmaterial: största bristen
är att serier som avspeglar den regionala organisationen och resurscenterverksamheten så gott som helt saknas. Den föreliggande arkivförteckningen är en revidering av den tidigare och baseras på en grundlig genomgång och analys av allt bevarat arkivmaterial.

Sökvägarna i arkivet är många. Den övergripande är föreliggande arkivförteckning som upptar varje volym.
I denna är också andra sökvägar angivna, när sådana finns, i anmärkningskolumnen till varje serie. Register
till reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och till handlingar rörande donationer, F 2, finns i bilagorna 1-2
till denna arkivbeskrivning. Skrivelsediarierna, C 1, och de talrika registren och liggarna i huvudavdelning D
och även i andra huvudavdelningar innebär allmänt sett mycket goda sökmöjligheter. För en framgångsrik arkivforskning kan det dessutom vara av värde att från början känna till vissa särdrag vad gäller kopplingen mellan Tomtebodaskolans verksamhet och dess arkivbildning.

En viktig faktor är direktionens/styrelsens starka ställning och rektors roll i förhållande till denna. Även mindre ärenden har i allmänhet avgjorts i styrelsen och när så inte har varit fallet så har rektors beslut
ändå anmälts dit och förts till protokollet. Protokollshandlingarna, A 1 A - A 1 D, är därför synnerligen innehållsrika och avspeglar väl verksamhetens olika sidor. Förutom de komplett bevarade styrelse-
protokollen, så finns kollegieprotokoll, A 2 A, för den långa perioden 1892-1978. Övriga protokollserier,
varav den del med stora luckor, avspeglar bl.a. olika personankategoriers ökade medinflytande under
senare decennier. Här finns också Tomtebodaskolans föräldraförenings protokoll som täcker hela perioden
för dess existens och som är ett uttryck för ökat föräldrainflytande, A 3 C.

Styrelsens starka ställning yttrar sig under perioden 1878 - 1944/1954 i särskilda arkivserier för dess in-
och utgående skrivelser. De till styrelsen inkomna skrivelserna fördelades efter avsändare huvudsakligen
på två serier: bilagor till avgjorda ärenden, A 1 C, och ämbetsskrivelser, E 1 B. Avskrifter av skrivelser
som direkt utgick från styrelsen finns i registraturet, B 1 B. Ämbetsskrivelserna är fr.o.m. 1910 diarieförda
i rektorsexpeditionens diarium, men övriga av styrelsens skrivelser är i allmänhet ej diarieförda, utan sökvägarna för dem är föredragningslistor och protokoll. Registraturets skrivelser är alltid refererade i protokollen. De till styrelsen inkomna handlingarna börjar dock redan i början av 1940-talet att i allt
högre utsträckning arkivläggas bland de till rektorsexpeditionen inkomna handlingarna, E 1 A, och registraturet upphör med utgången av 1953/1954 genom uppgående i den allmänna serien för utgående handlingar, B 1 A.

Till rektorsexpeditionen inkomna skrivelser diariefördes fr.o.m. 1903 i skrivelsediarium, C 1. Huvuddelen
av de diarieförda inkomna skrivelserna är arkivlagda i E 1 A, men de skrivelser av dessa som gick vidare
till styrelsen återfinns t.o.m. mitten av 1940-talet i de ovan nämnda serierna, A 1 C och E 1 B. Inkomna donationsbrev diariefördes vanligen, men återfinns sällan i någon av dessa serier, utan har förvarats som
lösa handlingar vilka nu har ordnats i serie F 2. Även i övriga ämnesordnade och andra serier återfinns diarieförda skrivelser, vilket kan ses som ett utryck för dålig arkivdisciplin, liksom att en inte obetydlig
andel av diarieförda handlingar förkommit och att viktigare skrivelser ibland inte diarieförts (varav en del återfinns som protokollsbilagor eller i ämnesordnade serier, medan andra saknas). Inkomna skrivelser har dock i hög grad registrerats i diariet. Diarium för utgående skrivelser, i C 1, började föras först 1956/1957. Dessförinnan registrerades de utgående skrivelserna som var svar på inkommande skrivelser med s.k. expeditionsnummer i diariet för dessa. Underregistreringen av utgående skrivelser har troligen alltid legat betydligt högre än för inkomna, vilket innebär att diarierna och skrivelseserierna bättre avspeglar inkommande ärenden än sådana som emanerat från Tomtebodaskolan.

Två serier med lätt tillgänglig, sammanfattande och över tiden homogen information är det årliga trycket av redogörelser 1879-1969, B 2 A, och skolkataloger 1879-1986, B 2 B. Dessa innehåller uppgifter om årliga händelser, undervisningen, utskrivna elever, skolans ekonomi, donationsfonderna, hälso- och sjukvården, blindhetsorsaker och förteckningar på personal och elever.

En annan serie med analytiskt förtätad information är provårsuppsatserna 1896-1975, B 4 A. Dessa utgår huvudsakligen från blindlärarutbildningen vid Tomtebodaskolan t.o.m. 1967/1968 och uppsatserna ger värdefull kunskap om olika sidor av blindundervisningen. Lärarutbildningens ytterligare serier är provårsbetygen, B 4 B, och handlingar rörande blindlärarutbildningen, F 4.

Elevdata på individnivå finns i flera serier förutom de redan nämnda redogörelserna och skolkatalogerna. Främsta sökvägen är de olika underserierna för elevmatriklar, D 1 A - D 1 F, som också innehåller värdefulla grunddata. I de två första av dessa, D 1 A - D 1 B, bör samtliga elever som gått i skolan kunna spåras. Deras respektive insatser i skolarbetet kan följas i betygskataloger, D 4 A - D 4 B, i liggare över undervisningen, D 5 B - D 5 C och i liggare över stipendier och premier, D 7. Uppgifter om elevers ögonsjukdomar och hälsotillstånd finns i läkarjournaler F 1 A - F 1 C. Serien med inträdesansöknings-
handlingar, E 3, ger uppgifter om härkomst, uppväxt, tidigare skolgång, medicinsk och social utveckling.
I denna serie finns även ansökningshandlingarna för de elever som intagits till blindavdelningen vid Manillaskolan 1846-1878, så serien bör i det närmaste täcka samtliga blindskoleelever utan tilläggs-
handikapp i Sverige 1846-1985 (bortfall blir sådana som aldrig kom att gå vidare från förskolan i Växjö).

Individdata över anställda finns förutom i redogörelser och skolkataloger, i personalmatriklar, D 3, i löneräkenskaper, G 3 A - G 3 D, i lönelistor i verifikationsvolymerna, G 6 A och i månadslönelistor, G 6 C.

Eftersom det yttersta målet med blindundervisningen länge var att de blinda som vuxna skulle kunna bli självförsörjande, så fanns det efter att blindundervisningen blivit obligatorisk ett behov av att följa upp
detta genom att undersöka vuxna blindas ekonomiska och sociala situation. För detta ändamål anställde blindinstitutet under somrarna 1903-1923 blindlärare så som s.k. reseinspektörer. I reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och i den efterföljande blindvårdskonsulentens berättelser 1924-1929, E 2 C, ges en
ofta inträngande bild av vuxna blindas levnadsöden och livsvillkor. Reseinspektörernas berättelser var en källa till det mycket omfattande lappregistret över vuxna blinda, D 2, som direktionen beslöt om 1907 och
till vilken uppgifter fördes t.o.m. 1923. Målsättningen var att registret skulle innehålla samtliga individer
som institutet tidigare varit i kontakt med som elever m.m. och som fanns nämnda i direktionsprotokoll,
matriklar och reseberättelser. Registret kan följaktligen användas som sökingång till dessa individer och
källor för perioden 1879-1923.

Även andra arkivserier och handlingar uttrycker att Tomteboskolan t.o.m. 1945 tog ett övergripande ansvar för blinda utöver den egentliga målgruppen av blinda skolbarn. Direktionen lät 1906 med hjälp av fondmedel upprätta ett arbetshem i Nynäshamn för blinda kvinnor som drevs till 1938. Årsredogörelser m.m. för detta finns i A 1 C. Vid arbetshemmet fanns också fr.o.m. 1915 ett barnhem med ca 10 platser för blinda barn före skolåldern. När arbetshemmet lades ned flyttades barnhemmet till Tomtebodaskolan och drevs där 1938-1945, se F 5, 1935-1945 hade direktionen anställda blindvårdskonsulenter med uppgift att bl.a. mer aktivt än tidigare befrämja de blindas industriella sysselsättning, se E 2 C.

Institutets blindskriftstryckeri med bokförlag hade utöver de egna eleverna en vid marknad bland övriga blinda. Utgivna titlar och försäljning kan följas i dess olika räkenskapsserier 1879-1975, G 4 A - G 4 D. 1965/1966 övertar Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-Syn) genom sitt bildande denna verksamhet och kan själv ses som en fortsättning av den. RPH-Syn ingår i Tomtebodaskolans räkenskaper t.o.m. 1976/1977, G 4 A - G 4 D och G 6 F, vilket också innebär att dess verksamhet finns
med i anslagsframställningar, B 1 C och i styrelseprotokoll. För övrigt hade dock SPH-Syn en självständig arkivbildning som inte redovisas i denna förteckning.

Den regionala organisationen av reselärare och blindvårdskonsulenter har genererat en hel del särskilda serier: konferensprotokollen, A 4, den fina sviten av förskolekonsulenternas årsberättelser, B 3 A, resekonsulenternas synskadestatistik, B 3 B, reselärarnas berättelser, E 2 D och delar av handlingar
rörande resurscentra, F 7.

Den begynnande och med tiden växande resurscenterverksamheten uttrycks genom kurskataloger, B 2 C, journaler från utrednings- och/eller träningsbesök, F 1 C, handlingar rörande resurscentret, F 7, handlingar rörande kurser, F 8 och handlingar rörande tränings-/utredningsbesök, F 9.

Bland gallringsbeslut som tidigare styrt arkivbildningen kan nämnas RA:s (Riksarkivet) gallringsbeslut
no 283 (den 11 maj 1971) rörande gallring av ansökningshandlingar för sådana som inte anställts.
Verifikationer, G 6 A, gallrades för ett år sedan fr.o.m. 1951 under antagande om tioårig gallringsfrist. I samband med föreliggande arkivredovisning har räkenskaper tillhörande system S (infört fr.o.m. 1973/1974) gallrats jämte RA:s (Riksarkivet) gallringsbeslut no 785 och 1985:91, vilket innebär att av dess räkenskaper har endast huvudböcker/årsbokslut bevarats. Löneräkenskaper tillhörande SLÖR har gallrats jämte RA:s (Riksarkivet) föreskrifter serie A 1986:43, med undantag för utdata i serierna G 3 C - G 3 D som sparats som kompensation för det ofullständiga bevarandet av tjänstgöringsjournalerna, G 3 B. Äldre koncept-
räkenskaper har då motsvarande originalräkenskaper finns bevarade gallrats jämte RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Jämte samma författning har rutinbetonade ej diarieförda skrivelser av olika slag gallrats vid ordnandet av handlingar tillhörande serierna F 2, F 4, F 6 och F 7. Huvuddelen av kassarapporterna, G 2 J, har gallrats med särskilt tillstånd av RA (Riksarkivet).

Pressklipp, fotografier och lärares efterlämnade papper rörande läromedel på blindskrift har överlämnats till Tomtebodaskolans skolmuseum, eftersom handlingarnas anknytning till arkivbildningen har bedömts som svag.

Som bilagor till denna arkivredovisning redovisas även förteckningar för två miniarkiv som förvarats vid Tomtebodaskolan och som även fortsättningsvis lämpligen förvaras i anslutning till dess arkiv: De blindas bokfond och Föreningen de blindas mattillverkning u.p.a.

För den som vill forska om blindundervisningen i Sverige kan dessutom följande arkiv vara av intresse:

Borg, Ossian E 1812-1892, Stockholms stadsarkiv.
Förskolan för blinda i Växjö 1883-1935, Vadstena landsarkiv.
Föreningen för blindas väl 1885-1966, Synskadades riksförbund.
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte 1886-1966 (med föregångare), Landsarkivet i Lund.
Arbetshemmet för blinda kvinnor i Nynäshamn 1906-1938, Stockholms stadsarkiv.
Inspektören för blindundervisningen 1914-1959, ingår i Skolöverstyrelsen, Riksarkivet.
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda 1917-1990, Riksarkivet.
Hantverksskolan för blinda kvinnor i Växjö 1935-1957, Vadstena landsarkiv.
Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade 1965-1991, Statens institut för handikappfrågor
i skolan.

Håkan Olsson
Arkivhjälpen Alpha

Upprättad 1997-05-25

Bilaga 1
Register till reseinspektörernas berättelser, 1903-1923.

Serier (121 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A 1	Styrelseprotokoll		Läsesal
A 1 A	Styrelseprotokoll	Serien inbunden t.o.m. 1970, därefter i kartong; med bilagor; bilagor dessutom i den särskilda serien A 1 C; sökmedel till protokollen är föredragslistor, A 1 B, och ämnesregister, A 1 D.
A 1 B	Föredragningslistor	Serien inbunden, med undantag för volym 1.
A 1 C	Bilagor till avgjorda ärenden	Serien inbunden, med undantag för volym 20.
A 1 D	Ämnesregister	Serien inbunden. Sak- och personregister till styrelseprotokollen.
A 2	Kollegieprotokoll		Läsesal
A 2 A	Kollegieprotokoll	Serien i kartong.
A 2 B	Klasskonferensprotokoll
A 3	Samverkansprotokoll		Läsesal
A 3 A	MBL-protokoll	Serien i kartong. Samverkansorgan med protokollförda sammanträden mellan arbetsgivaren och fackklubbarna har funnits kontinuerligt sedan 1971 (ursprungligen företagsnämnd), men protokollen saknas helt t.o.m. 1977 och är därefter ojämnt bevarade; i serien ingår även protokoll förda med anledning av andra arbetsrättsliga lagar än MBL.
A 3 B	Skyddskommittéprotokoll
A 3 C	Föräldraföreningens protokoll	Serien i kartong; nästan komplett fr.o.m. bildandet till upphörandet.
A 4	Konferensprotokoll	Serien i kartong. Gäller konferenser för reselärare och/eller förskolekonsulenter.
A 5	Arbetsgrupppsprotokoll	Serien i kartong.
B	UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B 1	Utgående skrivelser		Läsesal
B 1 A	Utgående skrivelser	Serien inbunden t.o.m. volym 36, därefter i kartong.
B 1 B	Registratur	Serien inbunden, med undantag för volym 20. Serien består av från styrelsen utgångna och beslutade skrivelser, huvudsakligen till myndigheter, men även till enskilda; dessa anges i styrelseprotokollen som följaktligen kan tjäna som sökmedel och kompletterande informationskälla.
B 1 C	Anslagsframställningar	Serien i kartong. Tidigare anslagsframställningar i registraturet, B 1 B. För budgetåren:
B 2	Utgående tryck		Läsesal
B 2 A	Redogörelser	Serien inbunden. Redogörelserna är tryckta verksamhetsberättelser som gavs ut i obruten svit för skolåren 1879/1980-1968/1969.
B 2 B	Skolkataloger	Serien inbunden tillsammans med serie B 2 A, med undantag för skolkatalogerna i volym 1-2. Skolkatalogerna utgavs årligen vt 1879-1985/1986, med undantag för åren 1882/1983, 1884/1885, 1886/1887, 1888/1889 och 1894/1895, vilket framgår av en systematisk jämförelse av verifikationer med tryckeriet (i G 4 A) under 1880-1890-talen.
B 2 C	Kurskataloger	Serien i kartong.
B 2 D	Jubileumsskrifter m.m.	Serien i kartong.
B 3	Utgående årsberättelser		Läsesal
B 3 A	Förskolekonsulenternas årsberättelser	Serien i kartong; serien komplett.
B 3 B	Resekonsulenternas synskadestatistik	Serien i kartong; serien ofullständig.
B 4	Utgående handlingar från blindlärarutbildningen		Läsesal
B 4 A	Provårsuppsatser	Serien i kartong utom volym 1 som är inbunden. Examensarbeten för blindlärare/lärare för synskadade; register till no 1-92 i volym 2.
B 4 B	Provårsbetyg	Serien inbunden.
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Skrivelsediarier	För skrivelser som passerat genom rektorsexpedition/kansli, d.v.s. för skrivelser som vanligen återfinns i serierna E 1 A och B 1 A: serien börjar 1903 med diarium för inkomna skrivelser; i detta anges även ett s.k. expeditionsnummer för svar i form av utgående skrivelser, fungerar i viss mån som sökmedel för både in- och utgående skrivelser för inkomna ärenden. Först fr.o.m. skolåret 1956/1957 tillkommer diarium för utgående skrivelser, vilka förs separat perioden ut; korshänvisningar mellan diarierna underlättar sökningen av in- och utgående skrivelser tillhörande samma ämne.
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Elevmatriklar		Läsesal
D 1 A	Elevmatriklar för institutet	Serien inbunden. Eleverna numreras i kronologisk ordning efter antagningsdatum.
D 1 B	Elevmatriklar för förskolan	Serien inbunden. Eleverna numreras i kronologisk ordning efter antagningsdatum; serien övergår 1960 till att vara en gemensam serie för samtliga skolbarn oavsett stadium.
D 1 C	Läkares elevmatriklar för institutet	Serien inbunden; samma nummerserie som i D 1 A.
D 1 D	Läkares elevmatriklar för förskolan	Serien inbunden; samma nummerserie som i D 1 B.
D 1 E	Diverse elevmatriklar	Serien inbunden.
D 1 F	Elevregister	Serien i kortlådor; i alfabetisk ordning. Innehåller därutöver uppgift om matrikelnummer, födelsedatum, inskrivningsår, utskrivningsår m.m.
D 2	Register över blinda	Serien i lappaskar; enligt direktionsbeslut av 1907-12-02 upprättat över samtliga vuxna blinda om vilka uppgifter fanns i institutets matriklar, direktionsprotokoll eller reseinspektörernas berättelser; registret fördes t.o.m. 1923 (d.v.s.så länge som reseinspektionen fanns) och innehåller uppgifter om namn, födelsedatum, blindorsak, utbildning, yrke, adresser och hänvisning till reseinspektörsberättelse för besökta personer; registret är således en sökingång till de vuxna blinda som omfattats av institutets verksamhet (som barn och/eller vuxna) från dess start t.o.m.1923.
D 3	Personalmatriklar	Serien i kartong.
D 4	Betygkataloger		Läsesal
D 4 A	Betygskataloger för institutet/skolan	Serien inbunden utom volym 7 i kartong. För institutet t.o.m. vt 1960, därefter för hela skolan (utom för klass 3 1960-1965, i serie D 4 B).
D 4 B	Betygskataloger för förskolan	Serien inbunden. För förskolans klass 1-4 (ca 7-11 års ålder) som bedrivs t.o.m. vt 1960.
D 5	Liggare rörande undervisningen		Läsesal
D 5 A	Kursböcker	Serien i kartong. Dagböcker över undervisningens innehåll.
D 5 B	Jourböcker	Serien i kartong. Dagböcker över elevers frånvaro m.m.
D 5 C	Arbetsböcker för elevarbeten	Serien inbunden. Förda av respektive arbetslärare; innehåller uppgifter om färdiga arbeten per elev m.m.
D 6	Rektors kalendarium	Serien i kartong. Löpande anteckningar om besök m.m. under skolåret.
D 7	Liggare över stipendier och premier	Serien inbunden.
D 8	Liggare över elevers beklädnad	Serien inbunden.
D 9	Inventarieförteckningar
D 10	Arkivförteckningar	Serien i kartong.
E	INKOMMNA HANDLINGAR		Läsesal
E 1	Inkomna skrivelser		Läsesal
E 1 A	Inkomna skrivelser	Serien inbunden t.o.m. volym 56, därefter i kartong; sökmedel fr.o.m. 1903 är skrivelsediarier som 1906-1955/1956 är inbundna i volymer (E 1 A:6-56) och som för övriga år finns i C 1:1, 3-8.
E 1 B	Ämbetsskrivelser	Serien inbunden, med undantag för volym 11. Innehåller skrivelser till direktionen (styrelsen) från överordnade myndigheter; 1905-1910 sker en övergång till registrering av dessa i skrivelsediariet, C 1 , vilket således kan användas som sökmedel fr.o.m. denna period.
E 2	Inkomna reseberättelser		Läsesal
E 2 A	Berättelser från studieresor
E 2 B	Reseinspektörernas berättelser	Serien i kartong. Reseinspektörerna var blindlärare som institutet anställde somrarna 1903-1923 för besök av vuxna blinda. Besöken syftade både till praktisk hjälp och till kartläggning av bl.a. de blindas förmåga till självförsörjning och vad blindinstitutets insatser har betytt för detta. Primärt besöktes således blinda som tidigare undervisats vid institutet eller fått annan hjälp därifrån. Berättelserna är vanligen uppdelade i dels en allmän redogörelse för säsongens besök och dels redogörelse för varje särskilt hembesök. Sökmedel för att finna någon viss person i berättelserna är register över blinda, D 2. Bilaga 1 (separat) Register till reseinspektörernas berättelser.
E 2 C	Blindvårdskonsulenternas berättelser	Serien inbunden t.o.m. volym 14, därefter i kartong. Blindvårdskonsulenten Ernst Retsler (anställd 1924-1936).
E 2 D	Reselärarnas berättelser	Serien i kartong; fr.o.m volym 2 i alfabetisk ordning efter elevnamn.
E 2 E	Blindskoleinspektören och Folkskoleöverstyrelsen	Serien i kartong. Handlingar överlämnade från Skolöverstyrelsen.
E 3	Inträdesansökningshandlingar	Serien består av inträdesansökningar för antagna elever till blindavdelningen vid Manillaskolan 1846-1977 och till Tomtebodaskolan 1878-1983; fr.o m. 1970- talet får serien i högre utsträckning karaktär av elevakter, genom att också kunna innehålla handlingar rörande skolgång och utskrivningar m.m.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Läkarjournaler		Läsesal
F 1 A	Ögonkort	Serien i kortaskar, utom volym 7 i kartong. I alfabetisk ordning efter namn. volym 1-5 elever, volym 6-7 elever, utredningsbesök och personal.
F 1 B	Hälsokort	Serien i kortaskar t.o.m. volym 3, därefter i kartong; i alfabetisk ordning efter elevnamn.
F 1 C	Journaler från utrednings- och/eller träningsbesök	Serien i kartong. Sorterade efter födelsedatum; besöken gäller i princip synskadade i åldrarna 0-20 år; vid 22 års ålder avställs journalerna.
F 2	Handlingar rörande donationer	Serien i kartong. Register till donationsdossiéer i volym 1. Bilaga 2 (separat) Register till handlingar rörande donationer, uppdelat på dossiénr, donator, år för medlens mottagande, typ av donationshandling (T = testamente, G = gåvobrev eller annat), medlens placering och anmärkningar (Ö = överfört från det f.d. blind- och dövstumsinstitutet).
F 3	Handlingar rörande byggnader		Läsesal
F 3 A	Ritningar	Serien i ritningsskåp.
F 3 B	Byggnadshandlingar	Serien i kartong. Kontrakt, korrespondens, arbetsritningar m.m.
F 4	Handlingar rörande blindlärarutbildningen
F 5	Handlingar rörande barnhemmet	Serien i kartong.
F 6	Handlingar rörande skolan	Serien i kartong.
F 7	Handlingar rörande resurscentret	Serien i kartong.
F 8	Handlingar rörande kurser	Serien i kartong. Program, scheman, deltagarförteckning m.m.
F 9	Handlingar rörande tränings- och utredningsbesök	Serien i kartong. Scheman etc. för individ- och gruppbesök rörande träning och/eller utredning.
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G 1	Huvudbokföring		Läsesal
G 1 A	Huvudböcker	Serien inbunden t.o.m. bå 1943/44, därefter i kartong; t.o.m.1922 förs räkenskaperna per kalenderår, därefter per budgetår 01.17-30.06; reviderade huvudböcker med nedan angivna undantag.
G 1 B	Huvudböcker/årsbokslut	Serien i kartong. System S 1973/74-1984/85 och TEMOS 1985/86-1988/89.
G 2	Grundbokföring		Läsesal
G 2 A	Kassaböcker	Serien i kartong t.o.m. volym 4, därefter inbunden. Månatlig journalisering av posterna på huvudbokskonton, fr.o.m. 1909 i form av kolumnbokföring.
G 2 B	Kassajournaler	Serien inbunden.
G 2 C	Anordningslistor	Serien inbunden.
G 2 D	Inkomstjournaler	Serien i kartong om ej annat anges nedan.
G 2 E	Utgiftsjournaler	Serien i kartong.
G 2 F	Inkomstböcker	Serien i kartong om ej annat anges nedan. Inkomstböckerna är till skillnad från inkomstjournalerna förda kontovis.
G 2 G	Utgiftsböcker	Serien i kartong. Utgiftsböckerna är till skillnad från utgiftsjournalerna förda kontovis.
G 2 H	Inkomst- och utgiftsjournaler	Serien i kartong, utom volym 5-6.
G 2 I	Inkomst- och utgiftsböcker	Serien i kartong.
G 2 J	Kassarapporter	Serien i kartong. Serien gallrad 1937-1973, med undantag av bevarade typår.
G 3	Löneräkenskaper		Läsesal
G 3 A	Löneliggare och lönekort	Serien i kartong, med undantag för volym 1-2.
G 3 B	Tjänstgöringsjournaler	Serien i kartong. Årsjournaler SLÖR.
G 3 C	Utdata månadslönelistor	Serien i kartong.
G 3 D	Kontrolluppgifter m.m.	Serien i kartong. Innehållet specificerat nedan.
G 4	Bokförlagets/blindskriftstryckeriets räkenskaper		Läsesal
G 4 A	Huvudböcker för boklagret	Serien inbunden, utom volym 8-10. Särskilt konto för varje utgiven boktitel.
G 4 B	Årsredogörelser för boklagret	Löpande inventarium; varje boktitel en rad; de år då serien är inbunden tillsammans med redovisning av slöjdalster, G 5 A så förekommer även ytterligare specificerade listor över förbrukat i undervisningen, premier, bortskänkt m.m.
G 4 C	Bokförlagets kassaböcker	Kassaböcker huvudsakligen över bokförsäljningen; till dessa är ibland fogade kvittenser.
G 4 D	Bokförlagets årssammandrag	Serien i kartong. Årssammandrag med inkomstverifikationer och försäljningsböcker; även angränsande räkenskaper som specificeras närmare nedan.
G 5	Redovisning för slöjdalster m.m.		Läsesal
G 5 A	Redovisning slöjdalster	Serien inbunden när ej annat anges nedan. Årlig redovisning i form av förråds-, försäljnings- och kassaböcker/listor m.m.
G 5 B	Arbetslärarnas materialböcker	Serien i kartong.
G 5 C	Diverse hjälpböcker	Serien i kartong.
G 6	Verifikationer		Läsesal
G 6 A	Verifikationer	Serien inbunden.
G 6 B	Motböcker	Serien i kartong. Med företag för leveranser på löpande räkning, vilka betalas med längre intervaller.
G 6 C	Månadslönelistor	Serien i kartong. Löneunderlag, dessa finns också delvis 1948/49-1972/73 i serien utgående skrivelser, B 1 A.
G 6 D	Månadslistor obekväm arbetstid	Serien i kartong. Listorna gäller vård- och ekonomipersonal.
G 6 E	Tjänstledighetsansökningar	Serien i kartong.
G 6 F	Rikscentralens beställningar och fakturor	Serien i kartong. Beställningar till och fakturor från läromedelsleverantörer om ej annat anges nedan.
G 6 G	Kontoutdrag bankräkningar	Serien i kartong.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö 1	Handlingar rörande De blindas bokfond	Serien i kartong. Årsberättelser. Försäljningsböcker.
Ö 2	Handlingar rörande De blindas mattillverkning u.p.a.	Serien i kartong. Protokoll. Häri ingår även styrelseberättelser, revisionsberättelser, vinst- och förlusträkningar, inventarieförteckningar och korrespondens.

Success! You have made an order!

An error ocurred!