Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens vattenfallsverk. Byggnadsteknik, anläggningssektionen, Umeå


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1400025
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rQye7H7SDABBwYUArqFsD6
ExtraID1400025
Omfång
112,9 Hyllmeter  (-)
Datering
1953–1992(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): 39/2009
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Statens vattenfallsverk. Byggnadsteknik, anläggningssektionen, Umeå (1953 – 1992)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)STATENS VATTENFALLSVERK

Byggnadsteknik, anläggningssektionen, Umeå 1953-1991

Alternativa arkivbildarnamn: Umeälvsarbetena

Organisationshistorik
Arkivet består av handlingar från kraftverksbyggen och regleringar utmed den 47 mil långa Umeälven, men även Skellefteälvens kraftverksbyggen.

Byggnadsavdelningen Umeälvsarbetena, organisatoriskt liggande under Vattenbyggnadstekniska byrån, upprättades för att ta hand om uppförandet av planerade kraftverksbyggen längs Umeälven. I början av 1950-talet infördes s.k. flerbyggesdrift, vilket innebar att en byggnadschef förestod flera byggen, med en arbetschef på varje plats. De olika arbetsplatserna hade teknisk personal för själva utförandet. Kameral administration tillsammans med de speciella gemensamma funktionärerna fanns sammanförda på ett huvudkontor för Övre Umeälvens byggnadsorganisation i Storuman, t.o.m. 1979.

Byggnationerna började med Umluspbygget och Grundforsbygget 1953 och kallades då Övre Umeälvsarbetena (UB). Beteckningen ändrades 1958 till Umeälvsarbetena (BU) och innefattade då fler byggen, bl.a. Vargforsen och Gallejaur. Dessa fick beteckningarna BUV respektive BUG för att tydliggöra att dessa arbeten låg i Skellefteälven och inte i Umeälven. 1963 övergavs termen -arbetena och byggena sorterade under Byggnadsteknik(B). Då fick varje enskilt bygge beteckningen BY plus ett Y eller N samt några siffror - som tex. BYN63 som beteckning för Rengårdsarbetena. Arbetena i Skellefteälven pågick från 1958 till början av 1970-talet. Avgränsning Byggnadsteknik (B) projekterade, byggde och konstruerade på beställning av företagsledningen eller de operativa enheterna. Handlingar rörande byggen kan därför också finnas i arkivet Statens Vattenfallsverk Byggnadsteknik, centralt. På grund av den ringa mängd tidiga bygghandlingar som kvarstår efter tidigare gallringar, beslöts att inbegripa dessa med de om- och tillbyggnationer som skett på anläggningarna i ett gemensamt arkiv för en längre tidsperiod. Detta arkiv innehåller handlingar från anläggningskontoret i Umeå som administrerade Vattenfalls byggverksamhet i hela Mellannorrland. Anläggningskontoren har förflyttats beroende på närhet till pågående byggen, i de flesta fall har handlingarna flyttats med, ibland gallrats. 1953 administrerades byggena från Stockholm och via lokal förvaltning från kontor i Storuman och i Harads. Dessa båda flyttades så småningom till Åsele respektive Jokkmokk. För att i januari 1989 slås ihop och flyttas till Umeå. I detta arkiv återfinns därför material från byggnationer i Indalsälven såväl som Luleälven och alla älvar däremellan. Byggena i Skellefteälven administrerades från samma ort och ställe som Umeälvens byggen varför det skulle medföra alltför stort brott mot den ursprungliga ordningen att skilja de båda älvarna åt. På grund av de många omorganiseringarna och omlokaliseringarna blev det mest överskådligt att samla allt under en hatt: Byggnadsteknik, anläggningssektionen. Umeälvsarbetena.

Utbyggnaden av Umeälven inleddes för Vattenfalls del i två etapper. Den första bestod i en hel serie av byggen. Samtidigt som man byggde Stornorrfors kraftverk i Umeälvens nedre del, drog man nämligen igång 20 mil högre upp i älven. Regleringen av Storumansjön och byggandet av Umluspens kraftverk (UB1/BU1) i direkt anslutning till sjön, samt två andra kraftverk bara en respektive tre mil därifrån, nämligen Grundfors (UB3) och Stensele (UB2/BU2). Den andra byggnadsetappen i Umeälven påbörjades 1960-61 med Gardikfors kraftstation (BU11) och Gardikens reglering (BU21), följt av Ajaure kraftstation (BU12), Överumans reglering (BU24) och Gejmåns kraftstation (BU15).

Umeälvens första kraftverk var Klabböle kraftverk, det byggdes av Umeå stad och togs i drift 1899, den anläggningen är numera museum. År 1917 byggdes ännu ett kraftverk på andra sidan älven, i Baggböleforsen, av Holmsunds AB. Båda lades ned i samband med att Stornorrfors togs i drift 1958. Vattenfalls första kraftverk i älven var Norrfors Kraftverk som byggdes 1924-1926 och var i drift fram till 1958 då det monterades ned till fördel för det nya Stornorrfors.

Vid bygget i Stornorrfors (SN) 1953-1958 fanns arbetschefer med teknisk organisation för sprängning respektive för övriga arbeten medan byggnadschefen och all administrativ och kameral personal hade sin arbetsplats på ett huvudkontor inne i Umeå stad. Stationen stod driftklar den 14 maj 1959 men vattendomstolen medgav drift av tre aggregat först från och med den 29 februari 1960. Prinsessan Sibylla förrättade invigningen sekunderad av kommunikationsminister Gösta Skoglund. Storumans regleringsarbeten (UR1) pågick 1955-58. Regleringen av sjön Storuman innebar att nära en kvadratmil mark överdämdes - nivåskillnaden blev som mest 7 meter. Dammarna som byggdes var tillsammans nästan tre kilometer, inklusive en kilometerlång invallningsdamm som skyddade en nästan fyrkantig "bukt" av Storumansjön. Grundforsbygget (UB3) startades hösten 1953. Här hände den fruktansvärda olyckan 1956, orsakad av 7000 kg dynamit, där sju dog och tre fick men för livet. När de två aggregaten togs i drift under första halvåret 1958 hade byggena av Tuggen och Rusfors redan påbörjats. Denna period av "Umeälvsarbeten" avslutades med Juktans pumpkraftverk som togs i drift 1978. I slutet av 1980-talet avslutades renoveringen av Stornorrfors som bl.a. innefattade ett fjärde aggregat. I Storuman samlades 1990 verksamheten till ett nytt kontor med produktionscentral, personal- och verkstadslokaler. Till de större projekten i Umeälven under 90-talet hör också förnyelsen av Tuggen, Grundfors och Gejmån. Den senaste kraftstationsbyggnaden i älven var Klippen, som uppfördes mellan 1990-1994.

Byggen i Skellefteälven
Krångforsarbetena, med beteckningen BYN 64, arbetade med ombyggnad av Krångfors kraftstation i Skellefteälven. Statens Vattenfallsverk utförde arbetena som entreprenör åt Skellefteå Kraft AB, handlingar rörande bygget samt driften bör därför även sökas på annat håll. Grytfors kraftstation ligger 110 kilometer från älvens utlopp i Bottenviken. Stationen är döpt efter den största forsen i den 10,3 kilometer långa fallsträckan och togs i drift 1968. Hur ägarförhållandet för Grytfors kraftstation har sett ut är oklart, men Statens vattenfallsverk/Vattenfall AB ägde fram till år 2000 en viss del av kraftverket, denna del köptes då av Skellefteå Kraft AB. Klart är dock att Grytforsarbetena (BYN 61) utfördes av Statens Vattenfallsverk samt att driften och underhållet av densamma sköttes av annan. Ungefär detsamma gäller Rengårdsarbetena, med beteckning BYN 63. Där uppförde Statens Vattenfallsverk kraftstationen enbart som entreprenör åt Skellefteå Kraft AB och var aldrig ägare till någon del i kraftverket, handlingar rörande bygget samt driften bör därför även sökas på annat håll.

När ett kraftverk är färdigt lämnas det över till den enhet som sköter drift och underhåll. Handlingar angående drift återfinns således i respektive driftkontors arkiv. Den 1 januari 1992 bolagiseras Statens Vattenfallsverk och heter därefter Vattenfall AB och Svenska Kraftnät.

Arkivhistorik

Umeälvsmaterialet har fram till omhändertagandet 2006 stått i Stornorrfors. Enligt en arkivöversikt gjord i juni 1979 (se bilagans sida 5) konstateras vid besök i Stornorrfors att man där tidigare förvarat byggarkiv från: Norrfors, Umluspen, Grundfors, Stornorrfors, Stensele, Vargfors, Tuggen, Rusfors, Gardikfors, Gallejaur, Ajaure och Gejmån. Men att dessa arkiv har gallrats, bl.a. alla dossiéer. Detta förklarar varför det här endast finns fragment kvar. Kopia av översikten finns bilagd arkivbeskrivningen.

När det gäller Skellefteälven: Krångfors-, Rengård-, Grytfors- och en del av Gallejaurmaterialet har arkivhandlingarna förvarats på Harsprångets kraftstation, Luleälven, innan de omhändertogs 2006. Där stod de relativt skyddat och är i gott skick.

Fotografier som finns i detta arkiv tillför information om dess verksamhet och/eller historia och i de fall fotopositiv förekommit som bilagor och i beskrivande syfte har de bevarats på sin ursprungliga plats för att kunna ge en fullständig bild. Sådana fotografier finns då tillsammans med de handlingar de tillhör, en markering om detta har gjorts i förteckningen. Övriga fotosamlingar återfinns annars i Vattenfall AB:s bild-, ljud- och filmarkiv. Ritningar samt ritningsförteckningar har inte arkiverats, annat än då de varit som bilaga till övriga handlingar. Originalritningar återfinns i Vattenfall AB:s separata ritningsarkiv.

Gallring

Gallring har inte företagits i arkivet under dess iordningsställande i enlighet med RA-MS 2005:56. För tidigare gallringar, se Arkivhistorik ovan. Tidigare gallringar är okända, några gallringsförteckningar har inte påträffats.

Handlingarna

Handlingarna i serierna är ofta indelade kraftstationsvis, för lättare sökning på stationsnummer (se listan med förkortningar nedan). När det gäller samrådsmötesprotokoll återfinns de i serien A. Men även i dossiéserierna, de är då dossiélagda dels under 03074 Lokala verksnämnder och samrådsgrupper och dels under 41124 Tids- och resursplanering, arbetsplaner, samordning. I arkivet finns en stor mängd handlingar rörande personal. Flertalet av dessa är ordnade efter anställningsnummer t.ex. avlöningslistor och lönespecifikationer. Dessvärre har inte något komplett register som kopplar ihop anställningsnummer och arbetare kunnat återfinnas. I serie F2AF Personallönedata finns en del handskrivna listor med anställningsnummer och namn, dessa har kopierats och bilagts serie D3:3. För sökning kan också frånvarokorten eller lagsammanställningar vara till hjälp. Frånvarokorten i F2C:37 (udda format) är sorterade på efternamn med personuppgifter och har ofta även anställningsnummer. Lagsammanställningarna, i dossiéerna, är sorterade efter arbetsplats med arbetarens efternamn och anställningsnummer. Serie F2C ger också en intressant inblick i arbetarnas vardag genom olyckfallsanmälningarna och i Grundfors hände en av de svåraste olyckorna i Vattenfalls historia, en sprängningsolycka 1956 där sju miste livet och tre invalidiserades. I antagningsböckerna, serie F2AB, kan man följa enskilda arbetares förflyttning från bygge till bygge. Fullständig löneredovisning månad för månad ger avlöningsspecifikationerna, serie F2DA. I serien F2DB kan man finna uppgift om den enskildes arbetstid.

Förvaring

Samtliga handlingar i arkivet förvaras i arkivboxar A4-format om inget annat anges i förteckningen. Arkivet har ordnats och förtecknats av PICAB på uppdrag av Vattenfall AB. PICAB Näsåker februari 2008 Ingela Näslund Arkivarie

Mer att läsa: Arkivet "Region Mellersta Norrland Umeå" SE/HLA/1400001 Landsarkivet HärnösandArkivet "Region Mellersta Norrland Sundsvall" SE/HLA/1400002 Landsarkivet Härnösand Arkivet "Region Norrbotten" SE/HLA/1400003 Landsarkivet HärnösandArkivet "Byggnadsteknik" SE/RA/420579 Riksarkivet Arninge"Krafttag i Norr" Nils Forsgren (Köping 1992)"Statens Vattenfallsverk under fyra decennier" Kungl.Vattenfallsstyrelsen (1948)"Vattenkraft i Storuman" Jönsson & Wård (1989), detta arkiv, serie Ö2."Från bygge till bygge" Statens Vattenfallsverk 1994Tekniska Meddelanden Kungl. Vattenfallstyrelsen, serie B. Tidtabell för beslutade större arbeten. Kungl. Vattenfallsstyrelsen Driftbyrån, 1944-1961. Monografier över Statens kraftverk. Kungl. Vattenfallstyrelsen, 1940. Vi i Vattenfall - personal-/verkstidning, 1948-1987. Organisationsplaner och tjänstememorial från Statens Vattenfallsverk Cirkulär K. Statens Vattenfallsverk, Kommersiella byrån. Adress- och litteraturförteckning, Cirkulär D. Statens Vattenfallsverk Driftbyrån, 1945-1963.Vattenfalls verksamhetsberättelser - bra information om tex. tillbyggnationer och ombyggnationer av anläggningarna efter idrifttagning.

Ordförklaringar och i arkivet vanligt förekommande förkortningar: Styrkebesked hur många anställda som finns på bygget
Lagsammanställning vilka som arbetar i vilket lag
Medelförtjänst vilken ersättning som betalas ut i snitt per timme, i olika yrken
AO Organisationssektionen (1966)
BA Anläggningsavdelningen (Se BYN), tom 1963
BR/BRU Regleringsavdelningen
BU/UB Umeälvsarbetena.
BU-förkortningar användes tom 1964
BU/UB1 Umluspen byggdes 1953-1957
BU/UB2 Stenselebygget byggdes 1957-1960
BU/UB3 Grundfors byggdes 1953-1958
BU4 Rusforsbygget byggdes 1958-1962
BU5 Tuggenbygget byggdes 1958-1961
BU7 Storjuktans reglering byggdes 1961-1963
BU8/UR1 Storumans reglering byggdes 1955-1958
BU11 Gardikforsbygget byggdes 1960-1963
BU12 Ajaurebygget byggdes 1962-1967
BU21 Gardikens reglering byggdes 1960-1963
BU24 Överumans reglering
BUG Gallejaurbygget byggdes 1960-1964
BUV Vargforsbygget byggdes 1958-1961
BY Byggnadsteknik Anläggningssektionen
BYA Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning 1
BYB Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning 2
BYC Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning 3
BYN Byggnadsteknik, Anläggningskontoret, Umeå fr.o.m. 1964
BYN1 Storumanverkstad
BYN4 Rusfors
BYN5 Tuggen
BYN6 Gallejaurarbetena (efter 1963, betecknas dessförinnan BUG)
BYN7 Storjuktans reglering
BYN10 Åsele anläggningskontor (kamerala tjänster/ärenden åt BYN) servicekontor Umeå
BYN11 Gardikforsbygget
BYN12 Ajaurebygget
BYN15 Gejmåbygget byggdes 1966-1970
BYN16 Abelvattnets reglering
BYN17 Juktan byggdes 1973-1979
BYN18 Stornorrfors
BYN20 Nämforsarbetena
BYN21 Stenkullaarbetena byggdes 1980-1983
BYN22 Åsele byggdes 1978-1981
BYN23 Näsåker
BYN31 Granboforsen byggdes 1978-1980
BYN32 Stadsforsarbetena
BYN33 Sillre
BYN34 Gottne
BYN61 Grytforsarbetena
BYN62 Bastusele byggdes 1969-1973
BYN63 Rengårdsarbetena byggdes 1968-1970
BYN64 Krångfors byggdes 1971-1973
BYN65 Rebnis byggdes 1972-1974
BYN66 Sädva byggdes 1983-1985
BYN67 Vargfors
BYN68 Gallejaur
BYN69 Slagnäs
BYN70 Bergnäs
BYP Byggnadsteknik, Anläggningskontoret, Luleälven
BYP1 Anläggningskontor Vuollerim
BYP10 Lokalkontoret Harads, senare Jokkmokk
BYP31 Seitevarebygget
BYP32 Parki
BYP34 Akkats
BYP36 Randi
BYP45 Vittjärv
BYP50 Ligga
BYP51 Messaure
BYP52 Porsi
BYP53 Laxede
BYP54 Vietasarbetena
BYP60 Nuolja
BYP71 Sikforsarbetena (from 1986)
BYY11 Torpshammarbetena
BYY20 Se BYN20
SN Stornorrfors byggdes 1953-1958.

Tillgänglighet

SekretessJa
UpphovsrättUpphovsmannen

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2010-05-28 00:00:00
Senast ändrad2021-02-18 14:49:24