Sök i arkiven
Genvägar MENY

Medicincentrum.Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Hudkliniken  (1970 – )

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Sjukhusklinik)
Alternativa namn
STD-mottagning (del av hudkliniken), Hud- och STD-kliniken
Dermatologisk/venerologisk avdelning fr.o.m. 1944
HistorikArkivbeskrivning 2021-01-28
Verksamhetens huvudsakliga uppgift är att bedriva kvalitativ och effektiv personcentrerad vård och prevention inom specialiteten dermatologi och venereologi.
Målgrupper som hudkliniken riktar sig till är patienter med STD, tumör- och hudsjukdomar. Verksamheten är placerad på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt delvis (STD-mottagning) på Lasarettet i Motala.
Organisatoriskt har kliniken från 1998 varit placerad enligt följande:
-2002 I-centrum
2003-2004(mars) Närsjukvårdscentrum (NSC)
2004 (april) -2010 Medicincentrum
2010-2019 Hjärt- och Medicincentrum
2020-- Medicincentrum
Hudkliniken har journalhandlingar som innehar sekretess. Det finns också begäran om journalkopior, avtal och övrig korrespondens som diarieförs i LISA-diariet på enheten av registrator.
Det finns ett närarkiv på kliniken på chefssekreterarexpeditionen där samverkansprotokoll samt klinikens diarium förvaras.
Även tolkrekvisitioner finns på kliniken som ska gallras framöver. Fr o m 2020 sparas dessa handlingar digitalt.
Analoga handlingar som är upprättade från 1951 till år 2015 levererades till Regionarkivet år 2016. Efter 2008 finns alla journalhandlingar digitalt i Cosmic.
Det finns digitala handlingar från 1997 t ex protokoll från APT, arbetsmaterial och annat, dessa förvaras i våra G:mappar.
Verksamhetssystem
Hudkliniken lägger in foto på patienter för uppföljning av hudförändringar; FotoFinderUniverse, se systembeskrivning.
I övrigt använder hudkliniken system som används inom regionen:
Journalhandlingar finns i Cosmic från år 2008
Dokumenta från år 2020 där alla interna rutinbeskrivningar finns för klinikens medarbetare samt även dokument för externa aktörer så som diagnos- och behandlingsinformation. Vi samlar även patientinformation i Dokumenta.
Stöd- och service (Marval) från år 2019 där alla ärenden samt felanmälningar gällande IT, Medicinsk teknik, Fastighet, HR och Lön samt Ekonomi- och patientfrågor samlas.
Särskilda gallringsbeslut som påverkar klinikens dokumenthantering finns ej.
Det finns en arkivförteckning gällande journaler med seriesignum F1.
Det finns även en påbörjad arkivförteckning som är skriven efter mallen för arkivinventering där hudkliniken har börjat inventera handlingar.
Diarier finns för diarieförda handlingar.
Upprättad 2021-01-28 av arkivredogörare Ann-Helen Westerdahl
"Dermatovenereologisk sjukvård i Norrköping 1785-1992" skriven av Lars Hallqvist 1993, tidigare chef för Hudkliniken LiN. (sammanfattad och inskriven av Jeannette Kreutz Bergman 2011).
Norrköpings första lasarett som öppnades den 12 november 1785 var till en början avsedd för vård av veneriskt sjuka. Hudpatienterna på Norrköpings lasarett var under 1890-talet ungefär lika många som de veneriska men vårdades på de allmänna avdelningarna. I genomsnitt intogs ett hundratal per år, varav en tredjedel hade eksem, medan bara några enstaka var psoriatiker. Bensår var vanliga och därefter kom erysipelas och skabb. Psoriasis behandlades med bl a tjära och arsenikpiller. På bensårspatienter utfördes inte så sällan transplantation. Det dermatologiska sjukdomspanoramat var i stort sett oförändrat frånsett en ökning av impetigo och erysipelas under första världskriget, erysipelas med en mortalitet på 10%. Scabies ökade också och svarade under slutet av kriget för nästan hälften av intagna hudpatienter, som uppgick till 100-200 per år. Totalt tog lasarettet på 1920-talet emot va 3000 patenter per år. Trots att vårdplatserna utökats till nästan 200 fick avdelningarna dras med besvärande överbeläggningar i lokaler som nu var ganska nedslitna.
Planerna på ett nytt sjukhus tog form och kunde efter några års försening pga av kriget, förverkligas 1927. Lasarettet på Krogaregärdet, eller CiN som det så småningom kom att heta, öppnades den 14 februari och var då ett av landets största med 344 vårdplatser fördelade på medicin, kirurgi, BB och barnavdelning. Dessutom fanns röntgenavdelning, pensionsstyrelsens anstlat samt tuberkulosavdelning på Trozellisjukhuset som inrättats 1914. Patienter med hud- eller könssjukdomar fanns spridda på olika avdelningar, eller kliniker som de kallades från 1945.
[Venerologisk vårdavdelning fanns på Sandbyhovs sjukhus 1944-1947, därefter fanns venerologiska vårdplatser på kirurgen, medicinkliniken och kvinnokliniken 1947-1952. Då skapades en särskild avdelninge på infektionskliniken 1952-1970.]
Särskilda hudkliniker fanns vid den här tiden bara i Stockholm, Göteborg och Malmö. Linköping fick det 1950. 1952 byggdes i Norrköping en infektionsklinik med 100 vårdplatser varav efter ett par år, 18 platser uppläts till hud- och könssjuka. En tanke på en självständig dermato-venereologisk klinik hölls vid liv. För det ändamålet byggdes också 1961 en paviljong i anslutning till infektionsklinikens avd. 20. Till följd av personalbristen kunde den emellertid aldrig tas i bruk utan blev istället barndaghem. Personalbristen gjorde för övrigt att nya vägar måste prövas i form av dagvårdsplatser under 1963-65 med ungefär lika många behandlingar, som hudmottagningen hade seriebehandlingar i början på 70-talet, samtidigt som man hade 4500-7000 dagar i sluten vård på CiN.
Dr Nordin, som var född i Linköping 1903, blev med lic vid Karolinska Institutet 1931, flyttade 1938 till Norrköping sär han fick sköta dermatovenereologin till 1970 då han avgick i samband med sjukdom och pension. Han avled 1993.
För att planera hela den framtida dermatovenereologin i Norrköping bildades en arbetsgrupp inom landstinget, som den 15/2 1970 lade fram sitt förslag. I detta skisserades en klinik med mottagning samt avdelning med 10 platser för femdagarsvård. Man räknade med att patienter med svåra sjukdomar skulle förbehållas Linköping, bl a med hänsyn till undervisningen i och med att RiL nu skulle bli universitetssjukhus. Hudkliniken i Linköping stod inför flyttning till nya lokaler med 25 vårdplatser, vilka planerade bli utökade till 44 efter några år. Utredarna konstaterade att en anmärkningsvärd stor del av hudplatserna på CiN använts för veneriskt sjuka och ansåg att i de få fall det behövdes kunde dessa vårdas på infektions- eller kvinnokliniken.
Tanken var att mottagningen skulle inrymmas på andra våningen i lasarettets nya entréflygel, vilken beräknades vara färdigställd inom ett par år. Dessa planer på en självständig och fullständig hudklinik i Norrköping gäckades emellertid ännu en gång. Orsakerna var dels, att socialstyrelsen vid den här tiden var mycket njugg med att tillåta landstingen inrätta nya överläkartjänster dela att Dr Nordin, som f ö uppnått pensionsålder, insjuknade på sommaren. Det gjorde att man hastigt måste hitta en provisorisk lösning. Uppgiften gavs till Dr Lars Hallqvist, underläkare på RiL. Som ett första steg ordnades en mycket enkel mottagning i en personallägenhet på tre rum och kök på Gymnastikgatan 20. Samtidigt avvecklades hudplatserna på infektionskliniken. Mottagningen öppnades den 1/10 1970 och fungerade till en början två dagar i veckan med deltids läkare, sjuksköterska, biträde och sekreterare. Den 17/2 1971 öppnade den integrerade dermatovenereologiska mottagningen på Gymnastikgatan 18, totalt 420 kvm.
Planläggningen av ett nytt sjukhus med utökade resurser, som utlovats då Norrköping 1968 kom att tillhöra Landstinget, tog fart under 1970-talet. Det gjordes utredningar och förekom heta diskussioner om man skulle restaurera och bygga ut på befintlig tomt eller förlägga det nya lasarettet till Vrinnevi, som ju så småningom blev fallet.
Hudmottagningen drog nytta av konjunkturerna och kunde expandera från enläkarstation med begränsade resurser till en effektiv dermatovenerologisk enhet, som tog hand om hela upptagningsområdett, dvs Östergötlands östra sjukvårdsdistikt med drygt 160 000 inv. Till en början var mottagandet begränsat till att enbart handla om patienter från Norrköping, Söderköping och Vikbolandet, men från 1975 utökades upptagningsområdet till patienter från hela det östra distriktet. Hudkliniken kunde under 1980-talet åter leva upp till ambitionen att omhänderta patienterna i stort sett utan väntetid. Detta berodde delvis på att en privatpraktikserande dermatolog etablerat sig i staden 1985.
Flera faktorer påverkade utgången i Norrköping, som ledde till bildandet av HiÖ, Hudsjukvården i Östergötland, med verksamhet i Motala, Linköping och Norrköping samlad under en hatt 1992.
(Hela det drygt 20-sidiga dokumentet finns i arkivets bibliotek/forskarrum att läsas i sin helhet).
(Pärmen: Arkivbeskrivningar, förteckningar Östra länsdelen)
________________________________________________________________
1993-07-01 återfördes Hudkliniken till Vrinnevisjukhuset, då knuten till Öronkliniken.
Hud- och ven/STD-journaler från samtliga olika organisationstillhörigheter fr.o.m. 1944 har förts till detta arkiv. Men det kan troligen även finnas rester av dem i de andra klinikarkiven dit verksamheten hört.
Patientjournalsystemet Cosmic infördes fr o m 2008-03-17.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/RO_60
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/UjleCkTfdaoFKvjjZm9Sy4
SpråkSvenska
ExtraIDRO_60