Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sämsk- och handskmakareämbetet

SKRÅARKIV

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0066/74
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/hXHwSDCLdqMi6A3pDW3v51
ExtraID74
Omfång
0,1 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)SÄMSK- OCH HANDSKMAKAREÄMBETET (66/74)

INLEDNING

Enligt taxerings- och mantalslängder för Stockholm 1770 fanns det inom sämskmakaryrket sju verksamma mästare, nio gesäller och sju lärlingar; bland handskmakarna verkade tio mästare, 21 gesäller och 18 lärlingar vilket tyder på att i synnerhet handskmakarna hade en storhetsperiod vid den tiden.

Tillverkningen av sämskskinn, liksom andra skinnsorter, bereddes ursprungligen av garvare (se Garvareämbetet, förteckning nr 66/12). Sämskskinn är en speciell form av mjukbehandlat skinn med väldigt hög uppsugningsförmåga. Sämskskinnsproduktionen infördes till Sverige troligen i början av 1600-talet och var en special gren inom garvaryrket som krävde stor yrkeskunskap och även speciella anläggningar för tillverkningen. På 1720-talet tillhörde sämskmakarna de vanligaste yrkesgrupperna både i Stockholm och i landsortsstäder, mycket beroende av den stora användningen av skinnet i dräkter och uniformer.

Handskmakarna utgjorde från 1800-talets början en liten yrkesgrupp och är idag närmast utrotningshotad. Inom handskmakaryrket rymdes, förutom handskmakare, handsksömmare (oftast kvinnor), handskblockare som mätte och sträckte skinnen samt handskstansare. Handskmakarna hade en lärlingstid på fyra år varefter ett gesällprov lämnades till Handskmakareämbetet för bedömning och ännu några decennier in på 1900-talet förekom gesällvandringar till Tyskland, Frankrike och Italien för att få yrkeserfarenhet. Fortfarande kan mästarprov avläggas för att erhålla mästarbrev, trots att tvånget för detta upphörde 1864 då total näringsfrihet infördes i Sverige.

I Stockholms stadsarkiv förvaras de två yrkesgruppernas sammanslagna ämbetes arkiv, Sämsk- och handskmakareämbetet, tiden 1615-1845. Arkivet, som har ordnats och förtecknats i november 2009, omfattar två volymer som bland annat innehåller protokoll 1775-1845 och in- och utskrivningsbok 1776-1845. Nordiska museet förvarar diverse handlingar från sämskmakareämbetet, sämskmakarnas gesällskap (förening för gesäller) och sämskmakeriarbetarna tiden 1690-1921, se bilaga.


Stockholms stadsarkiv den 3 mars 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.

Kontroll

Skapad2009-11-18 12:56:47
Senast ändrad2013-05-28 13:52:16