Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Solna domsagas expropriationsdomstol


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2801
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/o6BEfznzp5DXKzygn4ZGh9
ExtraID2801
Omfång
1,5 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Arkivhistorik2801


Arkivbeskrivning

Domsagans organisations och arbetsuppgifter

Solna stad bröts den 1 juli 1951 ut ur dåvarande Södra Roslags och bildade därmed Solna domsaga. Sina lokaler hade Solna domsaga alltjämt i Haga tingshus. Däri hade också Sollentuna och Färentuna domsaga sina lokaler. Södra Roslags domsaga däremot flyttade i detta sammanhang till Erik Dahlbergsgatan i Stockholm. Under senare delen av 1966 kunde Solna domsaga flytta in i nya lokaler i det för domstolen uppförda tingshuset på Skytteholmsgatan i Solna. Den 1 juli 1967 överfördes Sundbybergs stad från Sollentuna och Färentuna domsaga till Solna domsaga, som alltså därefter omfattade Solna stad och Sundbybergs stad med församlingarna Solna och Råsunda respektive Sundbyberg. För lokalhållningsskyldigheten svarade Solna domsagas tingshusbyggnadsskyldige Vid årsskiftet 1970/71 övertog staten lokalhållningsskyldigheten. Tingshusbyggnadsskyldige upphörde och Solna domsagas häradsrätt övergick i Solna tingsrätt.

Solna domsagas häradsrätts huvuduppgift var rättsskipning, vartill knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. I domsagan fanns också en expropriationsdomstol, första instans i expropriationsmål, och en ägodelningsrätt, första domstol i jorddelningsmål. En inskrivningsdomare handlade inskrivningsärendena.

För rättskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var häradsrätten indelad i rotlar, vid årsskiftet 1970/71 sju stycken, var och en med en domare som ytterst ansvarig. Övriga funktioner fördelas på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig.

Rättskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Vid sidan av de civila målen fanns militära brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i giftermålsbalken och föräldrabalken. För de militära målen gällde därutöver den militära rättegångslagen. Till brottmålen och tvistemålen kom mål om lagsöknings- och betalningsföreläggande som handlades i en särskild summarisk process.

Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen

- Domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning av domstolsärenden, t.ex. adoption och dödande av förkomna handlingar


- Bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken som trädde i kraft den 1 juli 1959 och ersatte lagen om arv, lagen om testamente och lagen om boutredning och arvsskifte. Över ärenden angående bouppteckning, arvsskatt, kvarlåtenskapsskatt, testamentsbevakning, äktenskapsförord, avhandlingar om lösöreköp och kallelse å okända borgenärer fördes fortlöpande ett bouppteckningsprotokoll och över bodelningshandlingar och andra ej förut nämnda handlingar som inlämnades för framtida säkerhet ett avhandlingsprotokoll (31 § 1 1947 års protokollkungörelse)

- Konkurs- och ackordsärenden samt ärenden angående utmätningsed,

- Förmynderskapsärenden

- Ärenden rörande borgerlig vigsel


Göromål som sammanhängde med personalredovisningen samt kassa, räkenskaper och redovisning av medel kunde häradshövdingen förordna domstolsbiträde att svara för på eget ansvar.

Inskrivningsdomaren hade ett eget arkiv som förvaltades av domsagan.

Sambandet mellan domsagans arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag.

Handlingar i den rättskipande verksamheten registrerades som brottmål, civila och militära,
B- och MB-mål och som tvistemål, civila och militära, T- och MT-mål. Alla handlingar fördes samman till en akt. En akt innehöll dels handlingar som kommit in till häradsrätten, dels handlingar som upprättades vid häradsrätten. Inkomna handlingar var t.ex. stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även andra handlingar från andra myndigheter förekom, t.ex. i brottmålen, förundersökningsprotokoll och utdrag från straffregister/kriminalregister. Upprättade handlingar var t.ex. protokoll, kallelser och föreläggande av skilda slag samt häradsrättens domar och beslut.

För tvistemålen och brottmålen samt flertalet av ärenden fanns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Även namnförteckningar förekom i viss omfattning. Förmynderskapen registrerades i en särskild förmynderskapsbok. Domar och särskilt uppsatta beslut liksom utslag i lagsökningsmål bands in årligen i särskilda domböcker.

Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie kronologisk ordning som grundades på dag för registrering av bouppteckningen.

Sökingångar i arkiven

Arkivhandlingarna ordnades systematiskt i en arkivförteckning. Denna kompletterades med ett sakregister över förekommande typer av handlingar. Vidare fanns kronologiska dagböcker och namnregister över samtliga mål och flertalet ärenden.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

Domsagans handlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Sekretessbelagt material förvarades i förekommande fall tillslutet kuvert i respektive akt.

Kontroll

Skapad2012-03-01 10:11:30
Senast ändrad2012-03-01 13:47:58