Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kävlinge sockerbruks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30648:016
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZxqHek53HKYLi2mf5xIK11
Omfång
15,3 Hyllmeter  (-)
Datering
1875–1972(Tidsomfång)
1890–1955(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmFör handlingar yngre än 70 år i serie D 1, D 2 och F 1 krävs tillstånd från Nordic Sugar (VD).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (koncept): Kortregister
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Kjeflinge Sockerfabriks AB (1890 – 1911)
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
 
Svenska sockerfabriks ab. Kävlinge sockerbruk
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Sockerindustri)

Innehåll

Allmän anmärkningLokala ämnesord: Edward Engeström, Lorentz Nilsson, Nils Nilsson, Anders Johan Roman, Carl Tranchell, Gottfrid Warholm, Fredrik Wrangel, Svante Forsberg och Anders Jönsson -1910.
Inledning (äldre form)HISTORIK

Kjeflinge Sockerfabriksaktiebolag bildades 17 februari 1890. Sockerföretagen från Landskrona, Malmö och Staffanstorp stod för mer än hälften av bolagets aktiekapital. Avgörande för lokaliseringen av fabriken var framför allt kommunikationsmöjligheterna och vattentillgången, det vill säga befintliga järnvägslinjer och Kävlingeån. Fabriken stod färdig i mars 1891.
De fyra råsockerbruken i Staffanstorp, Jordberga, Kävlinge och Örtofta bildade en gemensam försäljningsorganisation kallad Syndikatet 1894. 1907 blev de en del av Svenska Sockerfabriks AB.
1912 hade fabriken 67 årsanställda och 261 kampanjearbetare.

Kuuse skriver i minnesboken om Cardo att Sockerbolaget i samband med strukturrationalisering 1954 räknade ut hur stor del av kommunalskatten, som härrörde från sockerindustrin och dess anställda. I Kävlinge var det så mycket som 8 procent, för Landskrona 4 procent och för Göteborg bara 0,2 procent. Betydelsen för orten var alltså stor och när beslutet om nedläggning av bruket kom 1955 hade det kunnat bli ett hårt slag. Byggnaderna fortsatte emellertid användas av SSA som centralförråd, och från 1957 som säter för den nystartade verksamheten med potatishantering. Potatiscentralen innebar Sockerbolagets första insats inom livsmedelsbranschen utanför sockernäringen.

Disponenter på Kävlinge sockerbruk var Jöns Persson (1891-1931), John Winslow (1931-1949) och Sigurd Ekman (1949-1955).



KÄLLOR
Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur.
Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2017-12-06 15:21:23