Arkiv

Stockholms brand- och räddningsnämnds arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0061

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/UE652vwqGqM4usWnVoI700

ExtraID

0061

Omfång

143,95 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras i innan handlingar kan lämnas ut.
Observera att det även förekommer känsliga uppgifter i flera serier.

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Arkivhistorik

Verksamhet och historik:
Den 5 april 1976 beslöt kommunfullmäktige i Stockholms stad att brandförsvaret bryts ut ur gatunämnden. Tillsammans med civilförsvaret bildades Stockholms brand- och civilförsvarsnämnd med egen förvaltning i Stockholms brandförsvar. Nämnden blev fr.o.m. 1 januari 1977 ny arkivbildare. För närmare beskrivning av den tidigare verksamheten finns bl.a. arkiven för Stockholms brandförsvar 1874-1976 och Civilförsvarsnämnden 1945-1976 förtecknade på Stockholms stadsarkiv.

Kommunfullmäktige beslöt att brand- och civilförsvarsnämnden fr.o.m. 1 januari 1985 även skulle vara hemvärnsnämnd, då den särskilda nämnden för hemvärnet avskaffades. Den 27 april 1987 fick man även uppdraget att vara räddningsnämnd. Genom ny lagstiftning om civilt försvar upphörde begreppet civilförsvar. Fullmäktige beslöt därför att den 22 januari 1996 ändra namnet till Stockholms brand- och räddningsnämnd.

Nämndens uppgifter var att ha hand om kommunala angelägenheter avseende räddningstjänst, förebyggande åtgärder mot brand, civilförsvar och hemvärn.

Stockholms brandförsvar skulle svara för räddningstjänsten inom staden. Med räddningstjänst avses att i såväl i fred som i krig vid olyckshändelser eller vid överhängande fara för olyckshändelser, förhindra och begränsa skador på människor och egendom eller miljön. Man ska även vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador av bränder. Detta sker genom en verksamhet direkt knuten till brandförsvaret, samt genom sotning som under överinseende av brandförsvaret sköts av skorstensfejarmästare. Stockholms brandförsvar hade nio brandstationer och var ca 600 anställda (varav ca 530 var brandmän, brandförmän och brandmästare).

Enligt samarbetsavtal drev Stockholm räddningstjänsten på Lidingö fr.o.m. 2001-01-01 och i Solna/Sundbyberg fr.o.m. 2002.01-01. Syftet var att göra verksamheten mer effektiv och samtidigt skapa en rationell och slagkraftig räddningstjänst i regionen.

Stockholms brand- och räddningsnämnd upphörde den sista december 2008 och den 1 januari 2009 bildades Storstockholms brandförsvar där tio kommuner ingår i ett kommunalförbund (Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker).

Organisation:
Nämnden bestod av nio ledamöter. Dessa valdes tillsammans med lika många ersättare av kommunfullmäktige som också utsåg ordinarie och vice ordförande. Nämnden tillsatte brandchefen som var chef över brandförsvaret med räddningskåren.

Brandchefen som också var räddningschef, utövade ledningen i överensstämmelse med räddningstjänstplan.
Staben arbetar direkt under förvaltningsledningen (under åren 1999 ca 10 personer)

Produktionsavdelningar utgjordes av:
Räddningsavdelningen som ansvarar för den operativa räddningstjänsten. Här under löd åtta brandstationer, lednings- och räddningscentralen samt Ågesta övningsfält (ca 35 personer hade helt eller delvis administrativa uppgifter, övriga i utryckningstjänst).

Brand- och befolkningsskyddsavdelningen svarade för det förebyggande brandskyddet och för skyddet av befolkningen under höjd beredskap (30 personer).

Serviceavdelningen utgjordes av:
Avdelningen för teknisk service som ansvarade för det tekniska understödet för hela brandförsvaret (ca 20 personer).

Personalavdelningen skötte rekrytering, anställning, lönefrågor, personalutbildning, förhandlingar och rehabilitering m.m. (ca 6 personer).

Ekonomiavdelningen var ansvarig för redovisning, uppföljning samt tillämpning av lagar- och bestämmelser inom ekonomi och upphandlingsområdet. Avdelningen svarade för den interna kontrollen (ca 8 personer).

Arkivet:
Arkivet innehåller handlingar från 1977-2008.

Sedan februari 2008 t.o.m. juni 2009 pågick Stockholms brandförsvars arkivprojekt. Projektet hade sitt ursprung i att Stadsarkivet efter en inspektion förelagt brandförsvaret att åtgärda ett antal brister avseende hanteringen av förvaltningens allmänna handlingar. Kommunförbundet Storstockholms brandförsvar startade från årsskiftet 2009 och i och med det upphörde Stockholms brandförsvar. Eftersom Kommunförbundet blir en ny arkivbildare, måste den ”gamla” myndighetens (brandförsvarets) arkiv levereras till Stockholm stadsarkiv. Vid leveransen ska arkivförteckningen vara uppdaterad och handlingarna ordnade och förtecknade.

Fastighetskontoret har tagit över verksamheten som rör egna bergrum. Driftsinstruktioner, beskrivningar, ritningar och ritningsregister har förts över till Fastighetskontoret. Handlingar som rör internt skydd och säkerhetsskydd har överförts till Stadsledningskontoret. Hemvärnsärenden har övergått till Socialförvaltningen.

Myndighetens digitala system finns redovisade nedan:
System med databaser på egna servrar:
IKAROS – insatsrapportering, tillsyn och personalplanering (se serie D 6).
HELIOS – analys och beslutsstöd.
LUPP – dagbok och dokumentationsstöd vid större händelser
BSR – brandskyddsredogörelser
RIB – räddningsverkets integrerade beslutsstöd
Intranät (se serie B 2 F)
Televäxel – uppdateringar och uppföljning av telefonväxeln
AMOS – Visma- databas för maskiner och inventarier för fastighetsdrift/förvaltning
Bewator – säkerhetssystemet för inbrott, passersystem och dörrstyrning
Siemens desigo insight – fastighetsdrift/förvaltning
Groupwise – e-post

System och applikationer i filsystem på egna servrar:
Agregat – VMA-anläggning, TYFON – system avser aviseringar om besiktning, besiktningsprotokoll, mätrapporter från telestationer m.m.
Brandinventarie – inventariesystem
Pefy fordonsregister (se serie D 6)
SARA – skyddsrumsregister
G: - datalagringsenhet för gemensamma dokument skapade med kontorssystem (MS-Office, bildhanteringsprogram etc.)
H: - datalagringsenhet för användarnas ”egna” dokument skapade med kontorssystem (MS Office, bildhanteringssystem etc.)

System och applikationer på externa driftställen:
Hemsidan – www.brand.stockholm.se
Nätbutiken – interna beställningar av material från depån
Klädbutiken – interna beställningar av beklädnad

Stadsövergripande (SLK svarar för drift och förvaltning):
Ekonomisystem (Agresso, rapportgenerator ect.)
Lön/PA (Lisa självservice, Förhandling, LAS-register etc.)
Diabas – diarieföringssystem (se serie C 3)

I övrigt kan nämnas att myndigheten genom sin verksamhet hade tillgång till uppgifter i andra digitala system t.ex. SOS-Alarms alarmeringssystem Cord Com, länsstyrelsens och räddningsverkets luftlägesinformationssystem LULIS, försvarets telenät FTN samt räddningsverkets system för förrådshantering för räddningstjänst under höjd beredskap. Man hade också tillgång till Stockholms stads intranät.

I A 3 B Förvaltningsrådets protokoll ingår bl.a. mål- och befattningsbeskrivningar.

I serie B 1 Verksamhetsberättelser ersätter 1998 den tryckta verksamhetsberättelsen av bladet Sifferfakta (se serie A 2 A) och en broschyr En presentation av Stockholms brandförsvar (se serie B 3 A).

Serie D 2 Utryckningsrapporter är en direkt fortsättning på Stockholms brandförsvars (1876-1976) serie D 4 A Eldsvåderapporter, i obruten serie från 1912. Fr.o.m. 2000 finns serien bevarad endast so ett register till utryckningsrapporterna.

Serie E 1 Inkomna skrivelser och därtill hörande sakordsregister, serie D 1, upphör 1983. Se vidare diarieförda handlingar F 1 A.

I serien F 1 A Diarieförda handlingar finns yttranden från Brandförsvaret rörande tillsyn

Förvaltningen fick 1993 samordningsansvaret för stadens skade- och tillbudsrapporter och den kommunala riskhanteringen. Dokumentation återfinns i serie F 6 Handlingar rörande kommunens riskhantering.

Besiktnings/tillsynsprotokoll i serie F 7 har separerats för att underlätta återsökning, eftersom det finns likadana fastighetsbeteckningar i Stockholm, Lidingö, Solna och Sundbyberg.

1978-2006 ansvarade Stockholms kommun för att tillgodose behovet av skyddsrum och skyddade utrymmen. Det praktiska ansvaret för detta hade Stockholms brandförsvar. Skyddsrumsverksamheten bestod av byggande/inrättande samt bristtäckning, modernisering och underhållsbesiktning av skyddsrum, och att föra ett digitalt skyddsrumsregister. Under samma tidsperiod hade Stockholms brandförsvar även ansvaret för modernisering av bergrum som delvis varit avsedda att användas som skyddsrum. Skyddsrums handlingar finns i serie F 8 Underhållsbesiktning skyddsrum och serie F 9Handlingar rörande bristtäckning.

Byggandet av Räddningscentralen (RC) under Johannes brandstation var ett stort projekt och är väldokumenterat i serie F 11. Räddningscentralen är en gemensamt larm- och ledningscentral för Räddningstjänst SOS-Alarm. Planeringen började 1991 och byggnadsarbetena började i början av 1995. Räddningscentralen blev klar för inflyttning och driftstart 1997.

Enheten Brandskyddsanläggningar tillhörde avdelningen Teknisk service fram till omorganisationen Monolits genomförande 2002-2003. Därefter tillhörde enheten avdelningen Gemensam produktion fram till årsskiftet 2003-2004. Från 2004-01-01 var verksamheten överförd till SOS-Alarm enligt avtal och från 2004-07-01 var verksamheten avvecklad och fördelad mellan SOS-Alarm och distrikten. Distriktschefen ansvarade för fördelningen. Traditionellt sett var mottagningen av automatiska brandlarm från brandskyddsanläggningar hårt knuten till Stockholms brandförsvar. Historik finns i serie F 14:7-8 Leveransbesiktningsintyg rörande brandskyddsanläggningar.

Av räkenskaper saknas en del handlingar p.g.a. oklara gallringsdirektiv. För ekonomiska resultat för verksamheten efter att gallringsfristen för övrig dokumentation löpt ut, se bokslut i serie G 1 och bokslut som ingår i serie B 1 Verksamhetsberättelser för åren 1977-1997 och diarieförd handling i serie F 1 A.

Register för serie K 1 B Fotografier digitala och serie K 1 C Diabilder finns i bilaga 3 och 4.

Det finns äldre handlingar före 1977 i serie

Handlingar som är införlivade eller lånade av Stockholms brandförsvar finns redovisade i bilaga 11.
Kvar på Stockholms brandförsvar finns serier för Besiktningsprotokoll (Stockholm, Lidingö och Solna/Sundbyberg, F 7) samt Handlingar rörande RC (Räddningscentralen)-projektet, F 11).

Inom myndigheten förvaras även handlingar från närliggande verksamheter som inte har offentlig karaktär, vilkas ännu oförtecknade arkiv skulle kunna vara av historiskt intresse, t.ex. Brandmännens idrottsklubb (BIK), Stockholm stads brandkårs enskilda familjepensionsstiftelse, Röda Hanen och museiverksamheten på Katarina brandstation.

Gallring:
Gallring sker enligt de för staden centralt fattade gallringsbeslut som finns för personal- och lönehandlingar och för räkenskaper. I övrigt sker gallring med stöd av det lokalt fattade beslutet, dnr 117/898/99 i enlighet med de allmänna gallringsanvisningarna och med Stockholms stadsarkivs gallringsbeslut 2000:1, 2004:30, 2007:12, 2008:11 och 2009:7. Gallringsbeslut finns i bilaga 5-10. För gallrade handlingar finns gallringsprotokoll i serie D 8 Arkivredovisning.

Sekretess:
Ingen generell sekretess råder. Prövning sker vid varje enskilt tillfälle.
Observera att det även förekommer känsliga uppgifter i flera serier.

Tillägg:
År 2021 överlämnades av Storstockholms brandförsvar en tilläggsleverans till arkivet för Stockholms brand- och räddningsnämnd. Leveransen bestod bland annat av handlingar rörande brandvattenförsörjning, reservpumpstationer och diverse skyddsrum (redovisas i serie F 19) samt ej diarieförda avtal (volym F 17 A: 3) och spridda diarieförda ärenden (insorterade i serie F 1 A).

Tillgänglighet

Sekretess