Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kulturhuset


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2474
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zaJNuP0bpo3RILA0nt8sn0
Omfång
127,4 Hyllmeter 
Datering
1974–2013(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning för Kulturhuset

Kulturhuset

Kulturhuset byggdes i centrala Stockholm som ”ett kulturcentrum vid Sergels torg”. Arkitekten Peter Celsings vision var att skapa ett lättillgängligt hus, ”ett slags kulturens vardagsrum”. Kulturhusets västra del invigdes året 1971 och östra delen stod slutligen färdig och redo för den ursprungliga kulturhustanken den 15 oktober 1974.

Byggnaden kom genom åren att ge sina besökare; utställningar, biblioteksverksamhet, konferenser, konserter, biografer, teater, restauranger, caféer och andra innovativa kulturyttringar.

Den 1 juli 2013 genomfördes en stor omorganisation och verksamheterna på Kulturhuset, som då var en del av Stockholms stads kulturförvaltning, införlivades under det nya namnet Stockholms Stadsteater AB. Arkivet/arkivbildaren Kulturhuset innefattar därför perioden 1974-2013.

Kulturhusets organisation och kommunala organisation

Kulturhuset har bedrivit verksamhet under Stockholms stads olika nämnder och dess förvaltningar mellan 1974 till 2013. Även om dessa har ändrat sina namn och organisation så har delar av Kulturhusets huvudverksamhets handlingar bevarats sammanhängande.

Nämnder och förvaltningar i Stockholms stad som är kopplade till Kulturhusets verksamhet:
• Stockholms stads kulturnämnd I, 1969-1973 (SE/SSA/2070)
• Stockholms stads kulturnämnd II, 1974-1996 (SE/SSA/2071)
• Kultur- och Idrottsnämnden, 1996-1999 (SE/SSA/4748)
• Stockholms stads Kulturförvaltning, 1999-
• Biblioteksnämnden, 1910-1993 (SE/SSA/0068)
• Informations- och konsumtionsnämnd med föregångare och kommundelsråd, 1968-1991 (SE/SSA/2135)
• Stockholms informations- och konsumentnämnd, 1979-1991 (SE/SSA/4611)
• Stockholms stadsmuseum arkiv, 1937-2008

Kulturhuset hade under flera år en administrativ uppdelning mellan olika kommunala nämnder/förvaltningar och avdelningar. Stockholms Biblioteksnämnd ansvarade för Läsesalongen, som var en biblioteksverksamhet för barn och vuxna med musik, TV, film och cafeteria.

Stockholms stadsmuseum ansvarade länge för kulturhistoriska utställningar. Stockholms Informationsnämnd, senare Informations- och konsumentnämnden, hade hand om Information Stockholms verksamhet i Kulturhuset. De ansvarade för kommunal information med film, viss utställningsverksamhet, telefonservice och kafé Kom in. Det kommunala aktiebolaget Stockholms stadsteater AB hade hand om Klarateatern, teater för små och vuxna människor.

Några årtal då olika verksamheter startar och avslutas:
• 1975 - Startår för Galleriet, Studio 4, Konsthantverket, Stockholms stadsmuseum och Löpsedeln
• 1976 - Allrummet och Gången tillkommer
• 1978 - Terrassen och Studio 3 tillkommer
• 1983 - Terrassen läggs ned.

Kulturhusets programenhet bedriver verksamhet i Hörsalen och Kilen i tio år (1984-1994).

Från och med året 1987 ansvarar Stockholms stad Kulturförvaltning för verksamhet i större delen av Östra Kulturhuset. Här fanns Konstavdelningen (ansvarar för utställningar) och Allmänna kulturavdelningen (ansvarar för programverksamheten, främst i Hörsalen och Kilen).

Från och med 1992 låg Kulturhuset direkt under en nämnd, Kulturnämnden, och då bestod Kulturhuset av fyra enheter: Information, Utställningsenhet, Programenhet samt Teknisk service.

Stockholms stads Kultur Stockholm ansvarade för Kulturhuset under åren 1995 och 1996.

Under 1997 och 1998 slogs Kulturnämnden och Idrottsnämnden ihop till Kultur- och Idrottsnämnden och Kulturhusets organisation bestod av enheterna: Information och marknadsföring, Administrativ och teknisk service, Produktion, Barnenhet och Läsesalong. Kultur- och idrottsnämnden upphörde dock vid årsskiftet 1998/1999 och Kulturhuset gick åter till att organisatoriskt tillhöra den nämnd som fick namnet Kulturnämnden från 1999 tills 2013.

Under Kulturnämnden lyder Kulturförvaltningen. Kulturnämnden ansvarar ytterst för stadens kulturverksamhet i staden. En av verksamhetsavdelningarna under Kulturförvaltningen var Kulturhuset. Inom Kulturförvaltningens centrala administration ingår de tre staberna; Administrativa staben, Kulturstrategiska staben samt Kommunikationsstaben.

2002 sker den första av en serie omorganisationer på Kulturhuset. Kulturhuset består då av Administrativ enheten, Rum för Barn, Läsesalongen, Lava samt Produktionsenheten. Denna ovan nämnda organisationen inom Kulturhuset varar tills 2007 när verksamheten omorganiseras till att bestå av Administration, Rum för Barn, Mediaenheten (Läsesalong och Serieteket), Lava samt utställningsenhet med verkstad.

2010 sker ännu en omorganisation av Kulturhuset som består av en administration, Arrangemangsenheten, Rum för Barn, Information och marknadsföring, Läsesalongen med Serieteket, Lava, Utställningsenheten samt Teknikenheten.

2011 omorganiseras Kulturhuset för att stärka den konstnärliga identiteten. Den nya organisationen består av fyra enhetschefer som ansvarar för Bibliotek, Produktion/projekt, Kommunikation samt Administration/Drift. Samtidigt bildas det strategiska området konstnärlig utveckling med fyra konstnärliga ledare, direkt under Kulturhuschefen.

Den 30 juni 2013 gick så Kulturhuset och Stockholms stadsteater samman till det kommunala bolaget Kulturhuset Stadsteatern och blev då en egen arkivbildare.

Husets historik

Kulturhuset ritades av arkitekten Peter Celsing efter en nordisk idétävling 1966 och beslutet att bygga Kulturhuset togs i fullmäktige maj 1968. Orden bakom de vinnande förslaget var ”Jag bygger för en ny människa som måste komma”.

Sveriges Riksdag disponerade västra delen av huset mellan 1968-1986 då Riksdagshuset byggdes om. Det som var tänkt som Stadsteaterns Stora scen blev plenisal och bakomliggande hotell blev till riksdagsmännens tjänsterum. Riksdagen (och senare en säkerhetskonferens) var dock kvar i stora delar av huset fram tills 1986.

1990 flyttade Stadsteaterns Stora scen in i huset från Barnhusgatan, vid Norra Bantorget, där den legat sedan 1960. Stora scenen invigdes. Entréhallen byggdes om med biljettkassor, informationsdisk och en ny entrétrappa samtidigt som Läsesalongen flyttade upp till andra våningen.

Under 1997 höll Kulturhuset stängt för genomgripande renovering av ventilation och elsystem och anläggande av rulltrappor. Troligen skedde en omfattande olovligt gallring av handlingar/dokument vid detta tillfälle.

För mer information om byggnaden, se Byggnadshistorisk inventering: Stadsmuseet rapporterar nr 41, Skansen 23 - Kulturhuset och Stadsteaterhuset, 2013.

Mer ingående information om Kulturhusets avdelningar
Läsesalongen
Läsesalongen fick sitt namn vid flytten till Kulturhuset 1971 av Per Anders Fogelström och skulle fungera som en motvikt till den kommersiella citymiljön. Läsesalongen var ett bibliotek för film, konst, musik, scenkonst, teater, skönlitteratur, Stockholmiana samt svensk och internationell press. Läsesalongen huserade senare 90TALsrummet, invigd den 23 februari 1991, som var en avdelning för ung svensk skönlitteratur.

På Läsesalongens Internationell författarscen framträdde författare från hela världen i Café Panorama eller Hörsalen inför publik.

Året 2011 upphörde Läsesalongen och biblioteket delas upp i fem nya enheter: Bibliotek Plattan, Bibliotek Film och Musik, TioTretton och Rum för Barn.

Allrummet
Allrummet startade 1975 och var ett kreativt utrymme med verkstäder för barn, ungdomar och vuxna. Ofta var verksamheten temaorienterad och knöt samman till utställningarna i huset. 1997 delades Allrummet upp i en barn- och en ungdomsverksamhet som sedan blev Lava och Rum för Barn.

Studio 1
Ett medierum/allrum öppnades 12 mars 1993. Målgruppen var ungdomar i åldern 15-25 år inom storstockholmsområdet. Filmpedagogiska projekt, gästspel av teatergrupper, tidskriftsbibliotek, videoboxen, data-ateljén, utställningar till exempel Bara Punk. En mängd organisationer och föreningar brukade lokalen som en mötesplats. Ett Demotek initierades där unga musikband och musiker fick deponera sina ”demotejper” för avlyssning i Studio 1. Det fanns också ett café i lokalen, FIK 1.

Café Access och Access-IT
Access-IT startade som ett försöksprojekt 1995 och blev det första internetcaféet i Stockholm, då hette det Café Access och var en del av Läsesalgonen och syftet var att bidra till att så många stockholmare som möjligt erbjöds tillgång till och undervisning i användandet av Internet. 1997 blir verksamheten en fast verksamhet i Kulturhuset. 1999 ändrades namnet till AccessIT medan serveringsdelen fortsatte heta Café Access. Verksamheten upphörde vid årsskiftet 2004/2005.

Lava
Lava startar sin verksamhet i projektform 1996, målgrupp 14 till 25 år. Verksamheten blev permanent 2000 och blev då en fast enhet. År 2004 byggdes Lava ut och öppnade åter 2005 i helt nya och dubbelt så stora lokaler på Kulturhusets bottenvåning.

Verksamheten utgick i början från Demoteket (musik) (tidigare DemoLive) och Videoteket (film) och Fanzines. I verkstan hade man dagverksamhet för ungdomar. Lava var en mötesplats, projektverkstad och kunskapscentrum, här kunde ungdomar planera och genomföra konkreta projekt.

1999 kom Distro som präglades av D.I.Y-kulturen, Do It Yourself-kulturen. Sedan följde LavaBazaar, en marknad för unga designers.

Zenit
1996 invigs Sidas globala forum för unga - Zenit i Kulturhuset. Verksamheten riktar sig till ungdomar mellan 13 och 25 år och tar upp globala frågor och problem samt informerar om Sidas arbete. 2005 återinvigs Zenit i nya lokaler i Kulturhuset. Zenit avvecklades 2008.
Rum för barn
Rum för Barn öppnade 1998. Här finns en bildverkstad där barn kan skapa och experimentera kring färg och form. I verksamhetens bibliotek erbjuds många program och utställningar för barn.

Serieteket
Den 15/10 - 1999 invigs verksamheten som organisatoriskt knöts till Läsesalongen. Serieteket var ett bibliotek med serier. De hade en egen program- och utställningsverksamhet, referensbibliotek och en årlig seriefestival där ett lands eller ett språkområdes serier är tema.
Kulturhusets scener
Kilen, Hörsalen, Studion och StockholmsTerrassen är Kulturhusets scener där programverksamhet bedrivits. Programmen har varierat med allt från musik, teater, författarmöten, debatter och dans. StockholmsTerrassen med scen och servering utomhus, invigdes 2002 och är endast öppet under sommarmånaderna.

Klarabiografen
Klarabiografen invigdes 2007 och visade i början konst-, kort- och dokumentärfilm driven av Kulturhuset i egen regi. I slutet av 2011 tecknades kontrakt med SF Bio om övertagande av den dagliga driften.

TioTretton
TioTretton invigdes 26/2 - 2011 och är ett specialbibliotek för 10 till 13-åringar. Här erbjöds lugna platser för läsning och lyssnande på musik. Verksamheten har ett medialabb, ett matcentrum samt en ateljé med tillgång till material för konstnärligt skapande.

Projekt på Kulturhuset
Sydafrikaprojektet, SIDA
Kulturhuset drev ett SIDA finansierat Sydafrikaprojekt från 1995 till 2004. Ett flertal organisationer i Sydafrika fick stöd via Kulturhuset. (Diarium finns för respektive organisation.) Dessa organisationer var verksamma huvudsakligen inom bildkonst, drama och dans.

Avtal med SIDA skrevs ursprungligen med Kulturhuset men skrevs sedan direkt med Kulturförvaltningen då SIDA ville skilja på genomförare (Kulturhuset) och ytterst ansvarig (Kulturförvaltningen). Kulturhuset var ansvarig för planering, genomförande och rapportering av projektet.

Arkiv

Samband mellan verksamhet och handlingar
De påträffade handlingar, diarier och diarieförda handlingar som förekommer hos arkivet/arkivbildaren Kulturhuset utgår från den ordning/proveniens som verksamheten lämnat efter sig. Då verksamheten i Kulturhuset inte alltid har haft fokus på ordning och reda har det kommit sig så att delar av verksamhetens administrativa dokumentation tyvärr har fallit bort. På grund av den bristande ordningen i Kulturhuset har det därför varit viktigt att hålla den ringa proveniens/ordningen och bevara de kvarvarande handlingarna/dokumenten som har förekommit när arkivet slutligen ordnats och förtecknats av arkivarier.

För diarieplaner och registreringsplan, se bilagor i arkivbeskrivningen.

Inom den processorienterade klassificeringsstrukturen är Kulturhusets verksamhet framförallt fokuserad på följande verksamhetsområden:

1. Styra och planera verksamheten
2. Ge verksamhetsstöd
3. Sprida kunskap och tillgängliggöra kulturverksamhet

Eftersom kulturförvaltningen har det övergripande ansvaret för funktioner som ekonomi, personal och intern kontroll förvaras de förvaltningsgemensamma handlingarna från verksamhetsområde ett och två i förvaltningens centrala arkiv samt i verksamhetssystemet Platina. Kulturhusets handlingar från verksamhetsområdet innefattar bland annat fackliga protokoll, såsom MBL- och SAMS-protokoll, arbetsmiljöfrågor, tjänsteresor samt budgetärenden.

Inom verksamhetsområde två ”Ge verksamhetsstöd” skapas framförallt handlingar inom processgrupperna hantera information, lokaler och säkerhet, administrera IT och telefoni, administrera ekonomi och administrera personal. Kulturhusets handlingar inom verksamhetsområde två är bland annat avtal rörande lokaler, telefoni och upphandlingsärenden.

Inom verksamhetsområde tre ”Sprida kunskap och tillgängliggöra kulturverksamhet” bevaras handlingar rörande de aktiviteter som föreslås och/eller äger rum och som genererar dokumentationsmaterial av olika slag. Här ligger den största delen av Kulturhusets arkivmaterial, såsom program- och utställningsförslag, avtal rörande program och utställningar samt dokumentation. Förslag till utställningar och program diarieförs och så även avtal/kontrakt.
Marknadsenheten producerar informationsmaterial, affischer, trycksaker och handhar visningar. Kulturhuset har en egen administrativ enhet för vissa ekonomifunktioner, post, lokalfrågor, IT och servicefunktioner som verkstad och teknik. Handlingar som skapas inom dessa funktioner har bevarats inom avdelningen.

Sökingångar till arkivet
1974-1996 - se Stockholms stad Kulturnämnd II (SE/SSA/2071), serie C Diarier för övrigt centrala registrerade handlingar och ärenden. Se serien F1 Diarieförda handlingar (huvudserie).

1974-1996 - Diarium

1974-1996 - Se Stockholms stad Kulturnämnd II (SE/SSA/2071) på Stockholms stadsarkiv. Se serie C Diarier för övrigt centralt registrerade handlingar och ärenden.

1974-1981 - Se Stockholms stad Kulturnämnd arkiv II (SE/SSA/2071) på Stockholms stadsarkiv för diarium och diarieförda handlingar till Kulturhuset.

Diarieförda analoga handlingar i Stockholms stad Kulturnämnd II (SE/SSA/2071) för åren 1968-1996 finns på Stadsarkivet.

1999-2003 i arkivbildaren Kulturförvaltningens 1999- arkiv.

Arkivbildaren Stockholms stadsmuseum arkiv (1937-2008), för ytterligare utställningshandlingar åren 1974-1984.

Diarieförda handlingar för åren 2003-2013 digitalt i e-arkiv Stockholm hos Stockholms stadsarkiv.

Främsta sökingången till de allmänna handlingarna är genom de diarier har förts sedan 1981.

Sökingång i diarium: Se Kulturhusets två diarieplaner (1998-2008) och registreringsplan (2009-2013), i bilagor till Kulturhusets arkivbeskrivning och/eller i serie 2.1.01:1-2 Diarier (i arkivbox).

Hänvisning till andra arkivbildare
• Kulturhuskommittén, 1968-1973 (SE/SSA/0218)
• Kulturroteln (SE/SSA/0229) Wilhelm Forsberg papper volymerna FII: 1-3 samt volym FIV: 6
• Stockholms stads kulturnämnd I, 1969-1973 (SE/SSA/2070)
• Stockolms stads kulturnämnd II, 1974-1996 (SE/SSA/2071)
• Kultur- och Idrottsnämnden, 1996-1999 (SE/SSA/4748)
• Stockholms stads Kulturförvaltning, 1999-
• Biblioteksnämnden, 1910-1993 (SE/SSA/0068)
• Informations- och konsumtionsnämnd med föregångare och kommundelsråd, 1968-1991 (SE/SSA/2135)
• Stockholms informations- och konsumentnämnd, 1979-1991 (SE/SSA/4611)
• Stockholms stadsmuseum arkiv, (1937-2008) utställningshandlingar 1974-1984

Arkivansvar
Den arkivansvarige var Kulturförvaltningens administrativa chef, på den centrala administrationen. Denne hade samordningsansvar för att förvaltningens samtliga allmänna handlingar hanteras enligt regelverket och för förvaltningens arkivvårdsarbete. Förvaltningens arkivansvar beskrivs mer utförligt i Arkivinstruktionen gällande från 1 april 2010, kulturförvaltningens diarium, 2.1/4560/2009.
Diarium 2003 och framåt - Platina, ärende och dokumenthanteringssystem
Platina infördes på Stockholms stad Kulturförvaltning 2003.

Kulturhusets diarieförda handlingar har i dagsläget status avslutade i Platina och därmed överförda till e-arkiv Stockholm.

Gallring

Generella gallringsbeslut som gäller för Kulturhuset:

SSA 2011:09 Bevarande och gallring av information inom löne- och personaladministration hos myndigheter i Stockholm Stad.
Eftersom hanteringen av dessa handlingar sker centralt av den administrativa staben Kulturförvaltningen bevaras och gallras dessa handlingar således även där.

SSA 2016:01 Gallring av information av tillfällig eller ringa betydelse hos samtliga myndigheter i Stockholms stad. Se bilagor 1-3. Se Stockholms stadsarkiv Dnr 5.1.2-9593/2015.

SSA 2006:34 Förvaltningar som hanterar information i ekonomisystemet Agresso

Följande gallringsbeslut har tagits rörande Kulturhuset:
2008:3 Förslag inklusive arbetsprover till ej utförda projekt samt Förfrågan och korrespondens om sponsring/samarbete till presumtiva partners.
Litteraturlista
Byggnadshistorisk inventering: Stadsmuseet rapporterar nr 41, Skansen 23 - Kulturhuset och Stadsteaterhuset, 2013.

Stockholms kommunalkalender (upphör 2013)

Ytterligare information
Verksamhetsberättelser

Bilagor


Bilaga 1
Diarieplan 1998-2002

Bilaga 2
Diarieplan 2003-2008

Bilaga 3
Registreringsplan 2009-2013

Bilaga 4
Utställningar och program
Se e-arkiv Stockholm: Kulturhuset (KH) Dnr 2.1/5210/2012

Bilaga 5
Analog bildsamling
Se e-arkiv Stockholm: Kulturhuset (KH) Dnr 2.1/5210/2012

Tillgänglighet

Restriktioner p.g.a. personuppgifterJa

Kontroll

Skapad2015-09-14 14:20:38
Senast ändrad2023-09-05 19:47:15