Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kommunalfullmäktige


Grunddata

ReferenskodSE/W107/69
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IyY6cCOfXwDFcl9MJxbA72
ExtraID69
ArkivinstitutionLudvika kommunarkiv
Arkivbildare/upphov
Ludvika landskommun (1863-01-01 – 1970-12-31)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikAllmän historik
Kommunalfullmäktige 1863-, från 1971- Kommunfullmäktige











Landskommuner 1863-1954
Redan vid införandet av kommuner år 1863 hade kommunalstämman, landskommunernas högsta beslutande organ, rätt att överlåta sin beslutandrätt på ett kommunalfullmäktige. Det var dock mycket ovanligt att kommunalstämmor använde sig av den möjligheten. Före år 1918 hade endast 33 landskommuner infört kommunalfullmäktige. År 1918 blev kommunalfullmäktige obligatoriskt i kommuner med över 1500 invånare och år 1938 i kommuner med fler än 700 invånare. Införandet av kommunalfullmäktige innebar att det urgamla systemet med beslutande stämmor ersattes av ett representativt system.



Det kommunalfullmäktige som blev möjligt att införa år 1863 hade vissa restriktioner. Frågor om uttaxering för längre tid, lånefrågor, justering av debiterings- uppbörds- och fyrktalslängd med mera var förbehållna kommunalstämma. När kommunalfullmäktige blev obligatoriskt för landskommuner med fler än 1500 invånare togs dessa restriktioner bort. Kommunalstämman fanns likväl kvar fram till och med år 1954, dock med få uppgifter varav den viktigaste var att justera debiterings- och uppbördslängden.



Enligt 1930 års lag om kommunalstyrelse på landet (SFS 1930:251) skulle kommunalfullmäktige bestå av följande antal ledamöter: 15–20 ledamöter i kommun med mindre än 2000 invånare 15–25 ledamöter i kommun med 2000 till 5000 invånare 20–30 ledamöter i kommun med 5000 till 10000 invånare, och 25–40 ledamöter i kommun med över 10000 invånare.



Exakt hur många ledamöter fullmäktige skulle ha bestämdes av kommunalstämman.



Kommunalfullmäktige valdes på fyra år och utsåg själva sin ordförande. För att verkställa sina beslut utsåg den en kommunalnämnd. Nämnden hade även, då det inte ankom någon annan nämnd eller styrelse inom kommunen, i uppgift att bereda ärenden innan de togs upp för behandling hos fullmäktige.



Själva besluten på fullmäktigemötena togs genom att ordförande efter överläggningarna författade en proposition som var så utformad att den antingen kunde besvaras med ett ja eller nej. Efter att ledamöterna ropat antingen ja eller nej tillkännagav ordförande hur han uppfattat att beslutet utfallit. Om ingen begärde omröstning befästes sedan beslutet med ett klubbslag. Ordförande skulle även föra, eller låta föra, protokoll över ämnet för stämmans överläggning och naturligtvis över själva beslutet.



1955-
Från 1955 (SFS 1953:753) är fullmäktige obligatoriskt i samtliga kommuner, både i städerna och på landet, och har ersatt kommunalstämman som högsta beslutande organ i alla frågor. I städerna går fullmäktige fram till och med år 1970 under namnet Stadsfullmäktige.



Kommunfullmäktiges ledamöter är de enda som utses i direkta val inom kommunen. Ledamöter i kommunens övriga nämnder och styrelser utses i sin tur av kommunfullmäktige.



Till kommunfullmäktiges uppgifter hör bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatter och andra viktiga ekonomiska frågor, om nämndorganisationen, val av revisorer med mera. Fullmäktiges beslutanderätt kan inom vissa av kommunallagen (SFS 1953:753, 1977:719, 1991:900) givna ramar delegeras till kommunstyrelsen.


Se även Stadsfullmäktige



2004-07-27
Nils Mossberg
Allmän anmärkningFörteckningsnummer: 3-1982

Placering: E.24.1.3 - E.24.1.5

Kontroll

Skapad2020-01-28 10:20:46
Senast ändrad2020-01-28 10:20:46