Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kohlsäters AB


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51065
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yzJOW2QyIzHeOErVEoLBVU
Omfång
5 Hyllmeter 
Datering
1779–1953(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Kohlsäters AB (1694)
Alternativa namn: Kohlsäters bruk  (1694 – )
Alternativa namn: Kolsäters bruk  (1694 – )
Alternativa namn: Kålsäters bruk
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Papp- och kartongbruk, träsliperi)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
 
Emilsdals bruk (1842 – 1876) (Volym F 1: 1: Fastighetshandlingar från Emilsdal 1779-1951.)
Alternativa namn: Emilsdals manufakturverk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 4/88
Inledning (äldre form)KOHLSÄTERS AB


Industrin i Kohlsäter i Gillberga socken genomgick en utveckling, som var ganska vanlig i Värmland. En industriell början som järnbruk, som på 1870-talet fick en fortsättning i form av trämassefabrik. Vid en ström i sjön Aspens utloppsälv anlades en stångjärnshammare av prästänkan Sara Nordberg och en Johan Meijer.
Privilegier hade givits 1694 på en stångjärnshammare med två härdar. 1695 angavs tillverkningen vara 600 skeppund. 1740 tilläts en ökning med 50 skeppund. 1800 företogs en inventering av skogarna i trakten för att utröna om de räckte för en plåthammare, som skulle förädla 300 skeppund järn. Årssmidet var då 1 060 skeppund. 1814 uppfördes en manufaktursmedja, som innehöll tre spik- och två knipphamrar med en därtill inrättad dubbel härd.
Tackjärnet till bruket inköptes från Filipstads och Karlskoga bergslager. Vintertid transporterades järnet landvägen. Sommartid forslades det med båt från Kristinehamn över Vänern och via Byälvens våg vidare till bruket med egen båt. Brukets produkter av stångjärn och manufaktursmide forslades via Byälvens våg sjövägen till Göteborg.

1842 priviligierades ett manufakturverk i Emilsdal söder om Kohlsäter. Efter flera byten av smidesrättigheter mellan de två bruken, bestod Kohlsäters bruk efter ombyggnad på 1850-talet av en enda stor smedja med tre stångjärnshamrar, tre härdar och en räckhammare samt tre spikhamrar. Senare tillkom två lancashirehärdar och en vällugn. Stångjärnssmidet vid Kohlsäter upphörde 1876 och spiksmidet året därpå.

1871-1872 hade ett mekaniskt träsliperi uppförts i Kohlsäter. Tillverkningen bestod till en början enbart av vit trämassa. 1894 godkändes bolagsordningen för Kohlsäters Aktiebolag. 1893 hade företaget 31 arbetare och producerade 640 ton mekanisk, torr massa. 1899 brann fabrikens torkhus ned, men återuppfördes omedelbart. 1901 bestod fabriken av ett träsliperi med två slipverk och fyra pappersmaskiner. Med 40 arbetare tillverkades 531 ton glansad massa. 1905 brann hela fabriken ned till grunden men byggdes åter upp. 1907 brann fabriken för tredje gången och ännu en gång byggdes den upp. Nu installerades en modernare glättmaskin för tillverkning av glättad papp. Produktionen var nu uppe i 1 000 ton glansad mekanisk trämassa.
1918-1919 sysselsatte fabriken omkring 70 arbetare. Med hjälp av fyra slipstolar, sex pappmaskiner och fyra torktorn producerades 2 000 ton torr, glansad trämassa samt vit kartong och träpapp.

I januari 1918 övertogs fabriken av Karlstads stad, som drev den vidare med hjälp av förvaltare. 1935 sålde Karlstads stad sitt aktieinnehav i Kohlsäters AB till Wemlands Enskilda Bank.


Litteratur: Jalmar Furuskog: "De värmländska järnbruken" (1924).
Linus Brodin: "Gillberga socken" (1930).

(Kjell Johansson 1983)

Kontroll

Senast ändrad2016-10-20 09:44:17