Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skatteregleringskommittén


Grunddata

ReferenskodSE/RA/310731
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/RIcNeBUQrH6d0002H087k3
ExtraIDÄK731
Omfång
98 Volymer 
Datering
1879 (Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Skatteregleringskommittén (1879)
Kategori: . Kommittéer (tillsatta av Kungl. Maj:t / Regeringen)

Innehåll

Allmän anmärkningSärskild förteckning
Inledning (äldre form)Skatteregleringskommittén

Inledning

Grundskattefrågan intog som bekant en dominerande ställning i svensk politik under lantmannapartiets tid. Genom den s.k. kompromissen 1873 sammanlänkades denna fråga med försvarsfrågan. Närmast till hands låg nu, att hela problemkomplexet i ett sammanhang undersöktes och bereddes, innan det behandlades i riksdagen. Så skedde emellertid ej, utan beredningsförfarandet uppdelades på tre kommittéer, skatteregleringskommittén samt en kommitté för lantförsvaret och en för sjöförsvaret.

En kommitté för att utreda beskattningsväsendets förenkling var sedan länge utlovad, när 1875 den s.k. skattejämkningskommittén tillsattes; avsikten var, att denna skulle förbereda en större kommittés arbete. Efter flera dröjsmål, bl.a. beroende på svårigheter att få en sådan kommitté så allsidigt sammansatt som möjligt för att även binda lantmannapartiet vid dennas förslag och betänkanden, tillsattes så skatteregleringskommittén den 20 juni 1879 med uppdrag "att efter fullständig utredning af alla skatteförhållanden i riket uppgöra förslag till en på denna utredning grundad rättvis fördelning af skattebördorna". Till ordförande förordnades landshövdingen, greve Robert De la Gardie, och till sekreterare, f. aktuarien, fil dr J. Hellstenius. Den senare fick vid sin sida ett kansli för insamlande och bearbetande av ett omfattande och allsidigt material till skattefrågornas belysande.

För att bereda frågor, som skulle behandlas av kommittén, utsåg denna inom sig tre grupper delegerade, 1., 2., och 3. avdelningen. I början av år 1880 kom så utredningsarbetet ordentligt igång. Kommitténs betänkanden och utlåtanden har förtecknats av Thyselius, s. 423-324, 437-439 och 445-446. Antalet reservanter var vid avgivande av de viktigare betänkandena stort, varför kommittén ej kan sägas ha lyckats i den sak, som politiskt avsågs med dess tillsättande. Den 9 maj 1883 avslutades verksamheten genom avgivande av ett utlåtande angående reglering av tolagsersättningen.

Handlingarna levererades till Riksarkivet den 6 april 1884 från Statistiska centralbyrån, dit de enligt kungligt brev den 31 maj 1883 hade överlämnats; leveransen, som var detta års omfångsrikaste, omfattade 92 volymer. De förtecknades under samma månad i Riksarkivet av dåvarande e.o. amanuensen Per Sondén. Denna förteckning var i själva verket snarast en avskrift av leveransreversalet med handlingarna upptagna i ungefär samma ordning; dock angavs antalet volymer för varje serie. Förteckningen kompletterades under hand genom uppdelning av 29 buntar av enligt Sondén "fullkomligt oordnade handlingar" och specifikation av promemoriorna av Severin Bergh samt genom volymförtecknande av allt utom det statistiska primärmaterialet och andra kompletterande anteckningar av Helge Appelgren.

Den 2 september 1924 mottog Riksarkivet kommitténs postbok, överlämnad enligt påteckning från Kammararkivet (utan reversal). 1915 uppdelades arkivet, genom att de statistiska primäruppgifterna, tillsammans 81 volymer -- volymangivelsen här liksom i det följande avser antalet från tiden före den nu avslutade omordningen -- , uppställdes i slottsvalvet. De har senare -- efter 1936 -- återförts till Riksarkivets huvudlokal, och befinner sig nu på Riksarkivets depå i Marieberg. Vid något tillfälle uppenbarligen mellan 1890 och 1921 numrerades de 1-81 (röda nummer), utan att undersökning av volyminnehåll eller åtgärdens redovisande i förteckningen skedde. Den övriga delen av kommittéarkivet har i samband med ombuntning numrerats 1-9.

Vissa förluster av handlingar har skett under tidernas lopp. Sålunda saknas de insända uppgifterna till bevillingsstatistiken för några län. Vidare utlånades den 3 november 1890 primäruppgifterna angående belopp och användning av kyrkotionde och helgonskyld till Ecklesiastikdepartementet. Inget avhördes på lång tid om dem, varför de återkrävdes av Riksarkivet den 15 november 1921. Ecklesiastikdepartementet svarade den 4 januari 1922, att handlingarna ej kunde återfinnas och att inga uppgifter om dem hade kunnat vinnas. När de utlånades 1890, var kvittot undertecknat av departementets registrator, kanslirådet Johan Schröderheim, med den bifogade upplysningen "(för Walls räkning)". Wall torde vara dåvarande vice häradshövdingen August Wall, utnämnd till sekreterare i en under samma månad tillsatt kommitté för att omarbeta vissa delar av kyrkolagen; denna kommittés -- 1890 års kyrkolagskommitté -- betänkande avgavs den 25 maj 1891 och föredrogs i konselj den 8 december 1893. Inga andra handlingar än kommitténs prokotoll har emellertid bevarats i Riksarkivet. Det återstår då endast möjligheten, att de utlånade uppgifterna kan komma fram ur någon departementens sumpar. Motsvarande uppgifter om än i obearbetat skick torde emellertid kunna erhållas ur de skånska provinsernas kyrkoräkenskaper samt i arkivet hos de myndigheter, till vilka medel anordnats (se Skatteregleringskommitténs betänkande III, s. 14)

I den tidigare förteckningen fanns antecknat, att en volym från häradsskrivare insända uppgifter om skatter och besvär till staten av i jordeboken upptagna beskattningsföremål saknades. Anteckningen torde emellertid vara felaktig och härrör från någon volyminventering av arkivet. De två befintliga, omfattande volymerna med dessa uppgifter visar sin nämligen innehålla en, så vitt man kan se, komplett samling.

I samband med ordningsarbetena i kommitténs arkiv i mars och april 1956 aktualiserades även frågan, om några gallringar skulle kunna ske. Som eventuellt gallringsbara framståd då de 81 volymer från olika lokala myndigheter insända uppgifter, vars insamlande avsågs i kommitténs direktiv för att bilda grundvalen till en framställning av de rådande beskattningsförhållandena i riket. Den statistiska bearbetningens resultat redovisades i tabellform i betänkandet, del II, och de insända uppgifterna grundade sig i övervägande utsträckning på hos lokalmyndigheten befintliga handlingar. En grupp av dess auppgifte rmåste emellertid ovillkorligen undantas från gallring, nämligen uppgifterna om städernas jordar, 1 volym, samt bevillningsstatistiken, 29 volymer, då båda -- i synnerhet de förra -- bestod av eller även innehöll ordentliga utredningar. Inte heller ansågs det rådigt att gallra uppgifter, som insänts från kommunalstämmors och kyrkostämmors ordförande, 41 volymer, eftersom de vore grundade på ett, efter vad man kan anta, numera åtminstone delvis förkommet material. Betänkligheter väcktes även mot en gallring av de från häradsskrivare insända uppgifterna, eftersom de har utnyttjats och åberopats i den vetenskapliga litteraturen (Per Hultqvist; Försvar och skatt, diss., Göteborg 1955). Redan av dessa inledande synpunkter framgick, att utrymmesvinster av en eventuell gallring skulle bli så ringa, att värdet av arkivets bevarande i det skick, som det bildades, måste anses betydligt större. En kommitté från denna tid med fullständigt bevarat primärmaterial är något tämligen ovanligt. -- Av intresse är att notera, att kommittén i skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet den 31 maj 1883 (Fi D ej-konseljakter nr 376) yrkade på de infordrade uppgifternas bevarande, då de "innehålla ett ännu till någon del obegagnat värdefullt statistiskt material".

Ordningsarbetena i akrivet tog främst sikte på att bemäste vissa inkonsekvenser i diarieföringen, vilka medfört att skillnaden mellan inkomna skrivelser och insända uppgifter för statistisk bearbetning ej upprätthållits. Sålunda hade missivet till de insända primäruppgifterna ibland diarieförts, ibland inte, när det hade diarieförts, hade det ibland lagts i serien inkommande skrivelser, ibland vid primäruppgifterna. Det hade även förekommit att den insända uppgiften utan missiv hade diarieförts. Likaledes hade förfarits med förtydliganden och annan korrespondens med anlending av de insända uppgifterna. Emedan dessa uppdelningar, efter var som kunde utrönas, ej hade skett efter bestämda normer -- sålunda har t.e.x inga anteckningar om en handlings placering gjorts i diarierna -- utan mera slumpartat, utplockades vid genomgången av det statistiska primärmaterialet de diarieförda skrivelserna och inlades i serien inkomna skrivelser. Fullkonsekvens kunde emellertid ej ernås. Undantag gjordes dock för diarieförda, inkomna skrivelser från landshövdingar angående skjutsbidrag och angående tobaksodlingen, från ständer angående kostnader för tullverket samt från regementschefer angående kostnader för visst tygmaterial, eftersom de konsekvent förvarats särskilt.

Det gällde vidare att ordna och fördela vissa sumpar. Röda nummer 78-79, insända uppgifter från städer till bevillningsstatistiken, fick sålunda helt ordnas om. Genomgången av det statistiska primärmaterialet föranledde ett stort antal omflyttningar. Principen för detta materials uppordnande var den som genomförts ursprungligen: handlingarna ordnades buntvis i tidsföljd efter respektive statistiska undersöknings igångsättande och inom varje undersökning länsvis.

Slutligen omsignerades hela arkivet med enhetlig numrering. Den ändrade signeringen framgår av den särskilda förteckningen över kommitténs arkiv, som finns i forskarexpeditionen på Riksarkivet Marieberg.

Stockholm den 10 april 1956

Göran Setterkrans

Ämnesord

Ämnesord, sak
Skatteregleringskommittén (Lokalt ämnesord)
Skatter (Svenska ämnesord)
Statistik (Svenska ämnesord)

Kontroll

Senast ändrad2007-11-22 00:00:00