Search the collections
Shortcuts MENU

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Bäckhammars bruk


Basic data

Reference codeSE/VA/50498
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/592XHTj1xqkNemhjurU3d1
Extent
45.6 Hyllmeter  (-)
Date
1886–1981(Tidsomfång)
Terms and conditionsNej
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Record creator / Origination
Bäckhammars Bruk AB (Visnum) (1682)
Alternativa namn: Bäckhammars bruk
Alternativa namn: Krontorps bruk
Alternativa namn: Bäckhammars järnbruk
Alternativa namn: Krontorps järnbruk
Alternativa namn: Nordic Paper Bäckhammar AB  (2008 – )
Alternativa namn: Krontorpsverken
Alternativa namn: AB Bäckhammar  (1888 – 1893)
Alternativa namn: Bäckhammars Nya AB  (1893 – )
Alternativa namn: Nya Bäckhammars bruk AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, pappersbruk. papp- och kartongbruk)

Content

General noteFörteckningsnummer 56/01

Arkivbeskrivning för
BÄCKHAMMARS BRUK.

Historik

Se nedan samt volymerna F1:1 och 2, Historik av Arvid Ernvik.


Arkivet

Den första förteckningen gjordes år 1980, därefter har arkivet bearbetats under 1980-talet när tillägg tillfördes från Vänerskogskonkursen, och den nuvarande omförteckningen är avslutad i november år 2001.
Arkivet omfattar material från år 1890 fram till 1981. I huvudsak räkenskaper.I arkivet finns brandskadade volymer.


Arkivbildarnamn

Bäckhammars bruk
AB Bäckhammars bruk
Bäckhammars nya AB
Nya Bäckhammars bruk AB

varav det förstnämnda används för sökkort.


Forshaga i november 2001
Siri Engelbrekt
Arkivassistent
Introduction (older form)Bäckhammars bruk

Till de många pappersbruk, som har järnbruksanor, hör Bäckhammar. 1690 utfärdades privilegier för Bäckhammaren, stångjärnshammare på Bäcks ägor i Visnums socken. 1682 hade en stångjärnshammare anlagts vid Krontorp. 1753 flyttades stångjärnsbruket vid Krontorp till en plats vid Bäckhammar, där Krontorpsverken sedan förblev kvar till 1871. Eftersom Bäckhammar då var i dåligt skick, blev det fråga om nybyggnad av smedja, kolhus och järnbodar, och bruket kallades Krontorps bruk.

1811 köptes bruket av dåvarande kungl. sekreteraren Carl Fredrik Hammarhjelm, en av stiftarna till Götiska förbundet i Uppsala. Han började omedelbart att utvidga anläggningarna med nybyggnader av olika slag, bl a anlades ett manufakturverk 1823. En ny smidesmetod infördes i stångjärnssmedjorna. Att utöka smidesverksamheten var inte längre möjligt. Manufakturverket hade två spikhamrar och en knipphammare. 1835 utsmiddes 1 575 skeppund tackjärn och cirka 140 skeppund ämnesjärn. Tackjärnet köptes från Karlskoga och angränsande bergslager. Stångjärnet och brukets övriga produkter forslades cirka en mil till Hults lastageplats vid Vänern, för vidare sjötransport.

1843 avled Hammarhjelm. Före sin död hade han sålt Krontorpsverken till ett handelsbolag, Lovén & Co i Stockholm. Denna familjefirma drev kolonivaruimport och skeppsrederi. En bidragande orsak till deras intresse för bruket kan ha varit att all stångjärnstillverkning utanför Bergslagen blev fri. Den gamla restriktiva brukspolitiken började få ge plats för ett liberalt tänkande på området. 1846 infördes lancashiresmidet i Krontorp. 1869 utbjöds Krontorps lant- och bruksegendom till försäljning. Först på våren 1871 kom det emellertid fram spekulanter på Krontorp.
De nya ägarna med greven Sten Axel Lewenhaupt i spetsen ämnade vid Bäckhammar anlägga en fabrik för framställning av kemisk cellulosa. Detta skulle ske efter natroncellulosametoden, en helt ny metod. 1873 stod fabriken färdig. Stora problem uppstod dock att erhålla tillfredställande resultat av driften. 1876 utbjöds hela Krontorps bruk till salu på exekutiv auktion. Krontorps AB kom därefter att driva Bäckhammar, men arrenderade ut cellulosafabriken. Redan efter två år gjorde arrendatorn konkurs och Krontorps AB tog åter hand om driften. 1885 drabbades fabriken av eldsvåda. 1888 bildades AB Bäckhammar som av Krontorps AB köpt fabriken. Sulfatfabriken var nu nybyggd och tekniskt väl rustad. Planer fanns att göra Bäckhammar till pappersbruk. Maskiner hade installerats för detta ändamål 1886-1887. En igångsatt rationalisering av delar av fabriken drev AB Bäckhammar i konkurs 1893. Krontorps AB köpte fabriken och samma år bildades Bäckhammars nya AB.

Det nya bolaget hade nu att modernisera den tekniska utrustningen och därmed höja produktionen. 1 000 ton massa hade producerats, varav 500 ton blev papper. Båda dessa skulle nu ökas med 500 ton. Cellulosaindustrin hade svåra tider och nya problem uppstod med massatillverkningen och pappersproduktionen. På 1890-talet tillverkade Bäckhammar kraftmassa och M G kraftpapper, spännpapper, toalett- och servettpapper. Alla ny- och ombyggnader hade försämrat Bäckhammars ekonomiska ställning. Stora cellulosa- och pappersfabriker började växa upp, men Bäckhammar kunde endast få upp produktionen något (1 500-1 800 ton per år).
1911 hade Bäckhammar stora skulder, och en ekonomisk sanering blev nödvändig. Bäckhammars Nya AB genomgick en rekonstruktion och en ny styrelse tillsattes samma år för att uppnå målet, ett konkurrenskraftigt medelstort pappersbruk. Till slut blev resultatet att Bäckhammars kraftpapper fick ett stadgat rykte att vara förstklassiskt. 1960 såldes Bäckhammaraktierna till AB G W Hasselblad, varigenom det skulle bli lättare att finansiera stora investeringar i Bäckhammar. 1962 stod ett nytt pappersbruk klart med nya maskiner. Pappersmaskinen och holländeriet var i hög grad automatiserade. Från 1966 var Hasselblad ensam ägare till Bäckhammar. 1969 förvärvades bruket av Otterbäckens industri AB, (senare Vänerindustri AB) som i sin tur ägdes av skogsägarna runt Vänern. Köparna fick en bra fabrik med låga tillverkningskostnader och god kvalitet på produkterna efter en kraftig utveckling på 1950- och 1960-talen.
1970 bildades den gemensamma skogsägareorganisationen , som fick namnet Vänerskog ek förening. Bäckhammar vilade nu på det råvaruunderlag som bondeskogsbruket utgör. Efter Vänerskogskonkursen 1 dec 1981 kunde bruket rekonstrueras i form av det självständiga Nya Bäckhammars bruk AB.

Litteratur:

Ernvik Arvid: "Bäckhammars bruk".
Minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. 1971.
Furuskog Jalmar: "De värmländska järnbruken". 1924.

Accessibility

SecrecyNej
CopyrightIngen upphovsrätt
Restrictions due to data protection regulationsNej
DepositionJa
LanguageSvenska

Control

Created19/11/2001 00:00:00
Amended14/06/2021 08:53:58