Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sveriges Arkivtjänstemäns förening (ARK) - Återtaget 2006-03-01


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730327
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6fRYFecRrH6d0G02H087k3
Datering
1936–1976(Tidsomfång)
1890 (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmArkivet återtogs av deponenten 2006.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Återtaget
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Arkivstatens tjänstemannaförening
Kategori: Förening
 
Sveriges arkivtjänstemäns förening (1936)
Alternativa namn: Arkivstatens tjänstemannaförening  (1936 – 1964)
Alternativa namn: Sveriges arkivtjänstemäns förening  (1964 – )
Alternativa namn: ARK
Kategori: Förening. Fackliga föreningar
 
Rosqvist, Nils (Ö 1 A-C)
Kategori: Person (släkt). Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete (Förste arkivarie)

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet återtogs av deponenden och överfördes till TAM-arkivet den 1 mars 2006.
Inledning (äldre form)SVERIGES ARKIVTJÄNSTEMÄNS FÖRENING (ARK)

Sveriges Arkivtjänstemäns förening, ARK, är det yrkesförbund inom DIK (ett akademikerförbund inom SACO), som organiserar professionella arkivarier och studenter inom arkivvetenskap. ARK arbetar för att:

-skapa en gynnsam löneutveckling för medlemmarna
-driva utvecklingen av arkivarieprofessionen
-tydliggöra professionen gentemot arbetsgivare och beslutsfattare
-utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet och utvecklas
-skapa möjligheter till individuell kompetensutveckling

HISTORIK
Sveriges Arkivtjänstemäns förening bildades år 1936. Föreningens ursprungliga namn var Arkivstatens tjänstemannaförening, med Arne Forssell som förste ordförande, men i samband med stadgeändringen 1964 bytte man namn till det nuvarande.

Enligt föreningens första stadgar så var dess syfte att att utgöra en sammanslutning mellan tjänstemännen vid Riksarkivet, landsarkiven, länsarkivet i Östersund och arkivdepån i Visby, i syfte att tillvarataga tjänstemännens gemensamma intressen. Endast tjänstemän som nådde över en viss lönegrad var behöriga att bli medlemmar i föreningen. Frågan kring yrkets status utgör en ständigt aktuell fråga, vilket t.ex. kan utläsas genom den upprördhet som Arkivmannföreningen, en förening som bestod av personer som hänvisats till arkivarbete genom den statliga arbetsmarknadskommissionen, orsakade då de år 1945 ville starta en riksorganisation, benämnd Sveriges arkivtjänstemäns riksorganisation.

Enligt 1954 års stadgar skulle föreningen "utgöra en sammanslutning mellan de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statliga och kommunala arkiv" och medlemskap kunde den få som vunnit "vetenskaplig kompetens som var föreskriven för anställning som amanuens vid Riksarkivet". Enligt 1964 års stadgar löd medlemskravet att personen i fråga skulle ha "vunnit kompetens för anställning såsom arkivarie vid Riksarkivet".

OM ARKIVET
Arkivet spänner mellan år 1936-1976 och omfattar 24volymer om 1,8 hyllmeter. Arkivet innehåller bland annat stadgar kassaböcker 1936-1965, årsmötesprotokoll 1936-1975 och styrelsemötesprotokoll 1936-1972. Båda protokollserierna är fullständiga. I arkivet finns även bl.a. handlingar rörande Arkivmannaföreningen samt Lönefrågan 1941-1945.

TILLGÄNGLIGHET
Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.

Förtecknings- och ordningsarbetet utfördes av Monica Eriksson sommaren år 2001.

Kontroll

Senast ändrad2019-11-14 15:04:57