Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/89
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3tSb2dqKm4zVVUsz9HFRP5
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningIndustri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Faktorier och upplagsplatser. Allmänt.
Kungl. Maj:ts resolution , varigenom stadgas, att hammar och brukspatronerna vore skyldiga att betala bro och vågpenningar för sitt järn som passerat genom en bergsstad, vare sig att stadens broar eller våg anlitades eller icke 29/12 1691 (mapp 1/1).
Kungl. Maj:ts resolution i anledning av borgerskapet i Vänersborg anförda klagomål över hammarpatronernas seglation på Vänern, varigenom förklaras , att en hammarpatron ej kunde förbjudas att från sina bruk med egna farkoster avföra sina tillverkningar, dock finge han ej upplåta sina farkoster till frakt åt andra för att ej därigenom betaga städernas farkoster dess frakt och borgerskapet dess näring 23/12 1697 (mapp 1/2).
Köpebrev, varigenom Sven Mattson och hans hustru försälja till Storfors bruks intressenter ett malmbodrum vid sjön Yngen 11/4 1756 (mapp 1/3).
Bytesbrev, varigenom Abr. Dybeck och hans hustru tillbyta sig av bruksintressenterna förutnämnda bodrum mot en större malmbod vid Yngen 26/6 1780 (mapp 1/3).
Bytesbrev, varigenom Nils Nilsson i Gammelkroppa upplåta till Storfors bruk en malmbod med tomt öster om Kroppa älv, mot det att hamn bekommer ett vid Kroppa kyrka på brukets grund befintligt stall jämte tomten därtill 30/9 1799 (mapp 1/3).
Sjöändans lastageplats: Handlingar rörande Bjurbäcks, Storfors och Alkvetterns bruksägares hos landshövdingen, Bergskollegiet och Kungl. Maj:t framförda klagomål dels över att borgerskapet i Kristinehamn, som omhänder...... körslarna av stångjärnet från lastageplatsen Sjöändan över skogen till Kristinehamn och tackjärnet därifrån till Sjöändan, skötte denna transport så illa, att bruken nödgats avstanna av brist på tackjärn, som låge i Kristinehamn och skutorna långa tider fått ligga i hamnen i väntan på stångjärnslast, dels och däröver att oaktat allt detta borgmästaren i Kristinehamn begärt en förhöjning å farlönen från 12 till 24 öre silvermynt för 1 1/2 skeppund järn. Bruksägarna hemställde att själva få forsla järnet med egna dragare eller genom lejda farbönder 1696-1698 (mapp 1/9).
Instrument över förrättade av och tillträdessyner å faktorsbostaden 1/4 mtl. Sjöändan 1811, 1817, 1830 (mapp 1/9).
Instrument över förättad uppskattning och värdering av 3/28-delar i 1/4 mtl. Sjöändan, som ägdes av Alkvettern bruk, men som Storfors bruks intressenter för deras obesuttenhet därå sökte att mot lösen i laga ordning åtkomma 25/9 1820 (mapp 1/9).
Bouppteckning efter faktoren vid Sjöändan lastageplats J. P:son Hedenström 13/8 1828 (mapp 1/9) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1-3.
Trulsbodens järnbod: Bruksägaren Johan Linroths å Bjurbäcken klagomål hos landshövdingen över att, sedan han för några år tillbaka på Ölmeböndernas enträgna begäran flyttat sin tackjärnsbod, Trulsboden benämnd, från Väse härad till Ölmehärads socken, varigenom Ölmebönderna bleve ensamma om förtjänsten med tackjärnskörningen och sedan han för liden Persmässomarknad i Karlstad lovat dem 34 tunnor spanskt salt, de i sin tur lovade att som hittills köra ett lass tackjärn från Filipstad till Trulsboden för 24 styver, bönderna det oaktat neka att köra under påstående att länsmannen förbjudit dem att forsla något järn under 6 öre silvermynt milen på grund av en Kungl. förordning därom. Då någon sådan förordning icke funnes, anhöll bruksägaren Linroth att landshövdingen vill låta kungöra för Ölmebönderna det misstag som de begått 20/6 1697 (mapp 1/10).
Bottnarnas lastageplats vid Östersjön: Landshövdingeämbetet resolution, varigenom på ansökan av A.M. Ståhl länsmannen M. Andersson förordnas att årligen på sökandens bekostnad anställa syn å byvägen emellan lastageplatsen Bottnarna förbi Gammelkroppa till sjön Yngen 21/8 1835 (mapp 1/5).
Sex protokoll vid sammanträden med vägbyggnadsskyldige på faktorivägen Bottnarna förbi Gammelkroppa till sjön Yngen 1849-1854 (mapp 1/5).
Ett Storfors bolagsintressenters beslut i fråga om Gustafsfors Bolags såsom ägare av Gammelkroppa, företräde framför andra trafikanter vid transport av vara mellan Bottnarna och sjöändan 19/2 1841 (mapp 1/5).
Färnebo häradsrätts protokoll och beslut i en från K. B:e till domhavanden hänskjuten sak angående en av Gammelkroppa bruksägare gjord ansökan att, till vinnande av transportväg mellan Yngen och Åtorps lastageplatser, få mot lämplig ersättning av Storfors bruksägare erhålla utrymmen till en magasinbyggnad vid lastageplatsen Bottnarna, till en brygga vid Baggkärns södra ände samt till en väg därifrån till stora landsvägen, varöver häradsrätten skulle i vederbörandes parters närvaro hålla undersökning. Då Storfors bruksägare protesterade mot ansökningen, blev rättens beslut, att häradssyn skulle hållas å platserna 1/3 1841 (mapp 1/5).
Kristinehamns metallvåg = Järnvåg: Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Didrik Wrangel med anledning av borgmästaren Hans von Gerdes å Göteborgs stads vägnar hos Kungl. Maj:t anförda besvär över att järnhandeln i Värmland betungades därigenom att vågpenningarna i Kristinehamn och Karlstad egenvilligt av dessa städers myndigheter blivit höjda och utgått i silvermynt. Kollegiet förklarar, att grunden för uppbörden av vågpenningarna intill år 1681 varit kopparmynt, samt att Kungl. Maj:t bestämt, att bemälda städer icke ägde tillstånd att i vågpenningar taga mer 12 1/2 öre kopparmynt för ett skeppund järn, varom landshövdingen anmodas förständiga städernas magistrater.
Samma handling. Bergskollegii brev till landshövdingen Didrik Wrangel med anmodan att tillhålla borgmästare och råd i Kristinehamn och Karlstad att till Göteborgarna återbetala vad de av dem för mycket uppburit i vågpenning 19/7 1684 (mapp 1/8).
Landshövdingen Didrik Wrangels resolution, varigenom bestämmes, att staden Kristinehamn finge i likhet med Karlstad taga 1 öre i silvermynt i ståndpenningar för varje skeppund vågfört järn 9/5 1689 (mapp 1/8).
Landshövdingens resolution angående brukspatronen Johan Linroths ansökan om förordnande av ojävig domare för värdering av den skada, som han lidit genom att hans järntransporter över Vänern tvenne gånger föroyckats med Kristinehamns stads utgamla farkoster och ovana sjöfolk samt angående rättighet för honom att anordna egen järnbod vid vänern 20/11 1689 (mapp 1/8).
Staden Kristinehamns klagomål över att några hammarpatroner tagit sig före att hava järnbodar vid stränderna utom stadens område, med landshövdingen Didrik Wrangels resolution därå, varigenom förklaras, att enligt Kungl. resolutionen den 12 april 1689 hammarpatronerna finge utskeppa sitt järn från andra hamnar än Kristinehamn, men att de för transporten över Vänern måst betjäna sig av stadens farkoster, för så vitt de icke ägde tillstånd att begagna egna. Ingen kunde sålunda förmena bruksägaren Johan Linroth att hava sin järnbod vid Djupvik 20/11 1689 (mapp 1/8).
Landshövdingen Fromhold Fägerskiölds skrivelse till bergmästare och råd i Kristinehamn med befattning att lämna arrendatorn av Kroppa kronobruk löjnanten Claes Linroth frihet från erläggande av ståndspenningar 6/12 1698 (mapp 1/8).
Bruksägarna Johan Linroths och Claes Linroths besvär hos landshövdingen över att vägaren Johan Insulander nekat att mottaga deras stångjärn vid Kristinehamns våg, och bemött farbönderna med svordommar och ovett, så att dessa måst inhyra järnet här och var i staden. Anledningen till detta vore att bruksägarna icke ville betala den av vägaren fordrande provisionen av 8 öre för 100 stänger. Som det led mot skeppningstiden och kontrakt vare uppgjorda med Göteborgare om leverans på bestämd tid, anhöllo bruksägarna om tillstånd att med egna skutor få skeppa sitt stångjärn 20/3 1700 (mapp 1/8).
Bruksägarnas förklaring hos Bergskollegiet i anledning av en av vägaren Johan Camitz gjord ansökan att få upptaga en provision an 12 öre kopparmynt för 100 stänger järn. Bruksägarna ansågo , att vägarens vore fullt tillräcklig utan någon provision 1720-talet (mapp 1/8).
Assessorn Johan Gustaf Linroths vågräkningar över det från Bjurbäcks och Åminnefors bruk vågförda stångjärn för åren 1746-1751,1754, 1768 (mapp 1/8).
Attest att 1221 skeppund 17 lisp. 5 marker stångjärn från Bjurbäcks bruk blivit för Mich. Kocks söners räkning avskeppade till Vänersborg och Gropbron 23/8 1799 (mapp 1/8).
Tvenne attester att för P.G. Geijers räkning dels 1272 skeppund och dels 1370 skeppund 12 lispund 15 marker stångjärn från Bjurbäcks och Åminnefors bruk blivit avskeppade till Göteborg 1806, 1807 (mapp 1/8).
Karlstads Järnvåg: Landshövdingen Gustaf Lilliecronas skrivelse till borgmästare och råd i Karlstad i anledning av brukspatronen Johan Karlströms klagomål över att han, utan avseende blivit blivit fästat vid hans rättigheter såsom medlem av riddarskapet och adeln, vid lämnandet av sitt järn på Karlstads våg fått vidkännas olagligt dryga avgifter. Landshövdingen anbefallde vederbörande att borttaga 1 öre silvermynt av dragarpenningarna samt i övrigt tillämpa den ordinarie taxan för vägare-och dragareavgifterna. Vidare ordas om, huruledes Karlström borde äga företräde att få sitt järn vågbehandlat och skeppat. Landshövdingen tillämpar dessutom att det stode var och en, som idkade bergsbruk, fritt att låta bygga egna farkoster och därmed frakta sitt järn över Vänern 15/6 1682 (mapp 1/7).
Göteborgs metallvåg: Fem stycken bevis att av det från Bjurbäcks bruk för vederbörande köpares räkning till Göteborgs våg ankommit stångjärn några stänger med uppgiven vikt för befunna vrakvärdighetens skull blivit krönta och satta i kvarstad 1791, 1793, och 1795 (mapp 1/6).
Protokoll vid besiktning å anhållna järneffekter på järn och metallvågen i Göteborg 26/5 1847 (mapp 1/6).
Vänersborgs metallvåg: Bergskollegii meddelade tillstånd för bruksägaren Otto Dress å Kroppa bruk att få obehindrat med egna hästar forsla sitt eget järn och annat gods över land vid Vänersborg till Edet, för vilket bergmästare och råd i Vänersborg sökt med stöd av stadens privilegier lägga hinder i vägen 1/12 1660 (mapp 1/11).
Kolhus vid Edane: Tvenne kontrakt, varigenom Statens Järnvägars Trafikstyrelse upplåten till Elvbrohyttans ägare tvenne vid Edane station belägna jordområden om respektive 264 och 526 kv. meter för att därå uppföra kolhus mot årliga avgifter av 30 kronor resp. 59.64 kronor 18/1 1872, 1/4 1873 (mapp 1/4).
Auktionsprotokoll vid försäljning av de båda kolhusen, som inropades av Storfors Bruks Aktiebolag, och de båda kontraktens transporterande på Storfors 26/9 1882. Finns ingen handling (mapp 1/4).
Post och postföring: Kungl Maj:ts brev till Generalpoststyrelsen angående åter igångsättandet av den förut indragna postföringen mellan Filipstad och Kristinehamn, vilket skulle ske genom skjuts över gästgivaregården Björkeberg 17/1 1852 (mapp 3/1).
Bjurbäcks bruksägares hos Kon. Befh.de gjorda ansökan att, enär posthemmanet 1/32 mantal, som utgjordes av bergsfrälsetorpet Nedre Bjurbäcken No 4 icke erhållit den förhöjning i ersättningen för postföringen, som Generalpoststyrelsens cirkulär den 6 dec. 1858 innefattande, posthemmanet Bjurbäcken måtte genom Kon. Befh.des åtgärd utbekomma skillnaden med 1023, 49 riksdaler riksmynt enligt trenne verifikationer såsom bilagor 23/7 1871 (mapp 3/2).
Generalpoststyrelsens meddelande till Kon. befh.de att på grund av gjorda milberäkningar för postföringen bergsfrälsetorpet Bjurbäcken No 4 i förhöjd skjutslego för 9 1/2 år tillerkänts ett belopp av 804 kronor 53 öre 31/8 1871 (mapp 3/2).
Landsh.ämbetets skrivelse med överlämnande av Generalpoststyrelsens beslut till Storfors Bruks Aktiebolag 11/9 1871 (mapp 3/2).
De i ansökningen den 23/7 omförmälda bilagorna 1871 (mapp 3/2).
Telegraf och telefon: Kungl. Maj:ts resolution med bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att å Östra Värmlands järnvägs telegrafstolpar få upplägga tråd för telefonförbindelse mellan Storfors och Nykroppa bruksegendomar 6/7 1883 (mapp 4/1).
Telefonförenings styrelsesammanträden 1/3 och 15/9 1886 (mapp 4/2).
Kontrakt, varigenom åtskilliga jordägare medgiva Storfors Bruks Aktiebolag rättighet att utan ersättning över deras egendomar och ägolotter framdraga och för all framtid bibehålla en telefonledning från Storfors över Nässundet till Kristinehamn 30/9 1895 (mapp 4/3).
Sexton stycken kontrakt mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Telegrafstyrelsen angående telefonledning Kristinehamn-Storfors 1899, 1900, jämte ett tilläggskontrakt 1907, och likaså mellan Kristinehamn-Nykroppa 1899, 1900, jämte ett tilläggskontrakt 1907 (mapp 4/4).
Telegrafstyrelsens kontrakt med brukspatronen Johan Ekman om Telegrafverkets upplåtande till honom av en rikstelefonapparat, uppsatt å egendomen Hennickehammar 14/4 1900 (mapp 4/5).
Tullväsendet: Auktionsprotokoll vid försäljning av det vid nedre Bjurbäcken belägna Kungl. Maj:ts och Kronans tullhus, bestående av en byggnad med 3 rum, jämte en gammal och förfallen tullbom samt en gammal kista, vilket allt inropades av bruksförvaltaren Lars Ekelund för 66 riksdaler 35 skillingar riksgälds 16/11 1813 (mapp 5/1).
Domboksprotokoll rörande detta auktionsköp 15/10 1816 (mapp 5/1).
Storfors Rörverk Kommunikationer. Flottleder: 1. Kontrakt och andra handlingar rörande till Bolaget upplåten flottled mellan sjöarna Emten och Matlången 1918. 2. Uppgift å flottleder, vilka under innevarande och närmast föregående år begagnats för avflottning av virke från Storfors skogar 17/11 1927. 3. Protokoll ang. bolagets uppgörelse med Lundsbergs skola om dammen vid Ackkärr m.m. 26/11 1927 (mapp 2).

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2016-09-30 15:15:51