Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms läns- och straffängelse


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1697
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MCxeXm1zKoF99ZSMfQlfX7
ExtraID1697
Omfång
9,5 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Stockholms läns- och straffängelse

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/15881

Fört.nr: 1697









Förteckning

över

Stockholms läns- och straffängelses arkiv

Del III

Obs Sekretess 50 år
Inledning (äldre form)STOCKHOLMS LÄNS- OCH STRAFFÄNGELSE
(1846-1924)

INLEDNING

Smedjegårdshäktet (Smedjegården), låg först vid Kungliga slottets yttre borggård, men flyttade till Allmänna barnhuset tomt vid nuvarande Norra Bantorget under 1660-talet. Det blev så småningom häkte för både Stockholms stad och län. När Sveriges första riktiga länsfängelse inrättades i Stockholm 1846 uppgick häktet i den nya anstalten som först kallades Smedjegårds och Stockholms länshäkte. Från och med 1849 var benämningen Stockholms länsfängelse och från årsskiftet 1910/11 Stockholms läns- och straffängelse.

Stockholms läns- och straffängelse var ett resultat av 1840/1841 års riksdags beslut att Sveriges fängelser skulle reformeras och att cellfängelser enligt det amerikanska s.k. ”philadelphiasystemet” skulle införas. Systemet innebar att rader med ensamceller byggdes utmed ytterväggarna med små cellgluggar högst upp i cellen för att förmedla ljus, inte för att fången skulle kunna titta ut. Läns- och straffängelset uppfördes vid Wallingatan i kvarteret Fängelset (senare Läraren), på västra sidan om Allmänna barnhuset. Fängelset hade en T-formad planlösning, där administrationsdelen låg vinkelrätt mot cellavdelningens mittparti. Cellerna bestod av 90 ljusa samt 3 mörka för bestraffningsändamål.

Åren 1895-1897 byggdes ett nytt länsfängelse i kvarteret Domherren på Östermalm. Byggnaden, ritad av arkitekt Gustaf Lindgren, såg ut som en medeltida borg, uppförd i rött tegel med dekorativa detaljer i kalksten och liknade inte något annat svenskt fängelse. Fängelset bestod av 115 celler och var från början avsedd för kvinnliga fångar, men fick snart avdelningar även för manliga fångar. Rastgårdarna var utformade som trekantiga tårtbitar och i källaren fanns mörka straffceller.

I slutet av november 1898 överfördes fångar och personal från Wallingatan till nybyggnaden. Stockholms läns- och straffängelse, senare även kallat Östermalmsfängelset, lades ned den 31 mars 1924, troligen på grund av att den växande bebyggelsen i området låg alltför nära fängelset och innebar insyn från hyreshus till fängelse och tvärtom. Några år innan, 1921, hade de kvinnliga fångarna överförts till länsfängelset i Växjö som då hade ordnats som ett centralfängelse för landets samtliga kvinnofångar. Efter Läns- och straffängelsets nedläggning användes lokalerna som en filial till Riksarkivet för förvaring av arkivhandlingar. Byggnaden revs 1968 och idag ligger Arkitekturskolan på dess plats.

Arkivet omfattar totalt 11 hm, varav 4 hm består av fångrullor 1844-1924 (serierna D 3 A-B). Fångrullorna, som även utgör arkivets äldsta handlingar, har av praktiska skäl registrerats som två serier enligt ursprungsförteckningen. Åren 1844-1845 (D 3 A:1-2) består av fångrullor över Smedjegårdshäktets länsfångar. Arkivet är med undantag för ovannämnda handlingar ofullständigt bevarat och luckor förekommer i övriga serier. Till exempel finns bara en biografbok 1902-1912 bevarad (serie D 6). Den innehåller uppgifter om varje kvinnlig fånges bakgrund och orsak till fängslandet.

Arkivet överfördes till Stockholms stadsarkiv från Uppsala landsarkiv i samband med att Stadsarkivet erhöll funktion som landsarkiv den 1/10 1993 (Uppsalas accessionsnummer: 44/1955, 25/1959 och 31/1959.) Arkivet har ursprungligen ordnats och förtecknats av Britt Andersson, sedermera Stockholms stadsarkivarie Britt Hedberg (se D 7:1). Omförtecknings- och omordningsarbete har utförts under maj 2011, bland annat har arkivet som varit uppdelat i två delar sammanfogats till en förteckning.


Stockholms stadsarkiv den 10 maj 2011

Christina Hellgren



Källor:
Boström, Raoul F: Ladugårdslandet och Tyskbagarbergen blir Östermalm, Stockholm 2008.

Rudstedt, Staffan: I fängelset - Den svenska fångvårdens historia, Stockholm 1994.

Wieselgren, Sigfrid: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, Stockholm 1897.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-10-18 14:51:56