Sök i arkiven
Genvägar MENY

Johansson, Johan Olov  (1874 – 1955)

Person

KategoriPerson (släkt)
Alternativa namn
Garm | No-Stalin
HistorikJohan Olov Johansson föddes i Skutskär 12/8 1874 och dog 12/5 1955. Föräldrarna var bruksarbetaren Olof Petter Johansson och Maria Matilda Olsen.
Ett par månader efter Johan Olovs födelse flyttade föräldrarna till Horndals järnverk i Dalarna. Vid 14 års ålder började Johan Olov i brukets smedja och avancerade sedan till smältsmed, verkstadsarbetare, värmare, valsare och valsmästare.

Han togs tidigt i anspråk av sina kamrater i Horndal för olika förtroendeuppdrag. 1908 anställdes han som ombudsman i Svenska järn- och metallarbetarförbundet med uppgift att handha järnbruksarbetarnas angelägenheter. 1913 blev han sekreterare i förbundet, 1920 valdes han till ordförande och innehade detta uppdrag till 1925 då han blev kassör i Landsorganisationen. Tjänsten i LO lämnade han med utgången av år 1936 för att helt ägna sig åt kommunalpolitisk verksamhet.
Han hade 1932 valts till stadsfullmäktig i Stockholm för socialdemokraterna och efterträdde i december 1935 Knut Tengdahl som stadsfullmäktiges ordförande. Han blev ordförande i Stockholms besparingsnämnd 1933 och i Svenska Stadsförbundet och dess finansråd 1936. Åren 1937-1943 var han ordförande och verkställande direktör i AB Stockholms tomträttskassa.

Johan Olovs intresse för arbetarklassens bildningssträvanden var stort. Han var under 1924-1928 vice ordförande i Arbetarnas Bildningsförbund, stödde livligt och engagerat Brunnsviks och Viskadalens folkhögskolor och var med om att skapa LO:s skola i Brunnsvik, där han också under åren 1932-1935 var lärare i bokföring.

Johan Olov var också författare. Redan 1911 utkom diktsamlingen"Hammarslag", som följdes 1916 av "Hammarsnide". Romanen "Brofors", i vilken han skildrar en metallarbetarorganisations uppkomst och utveckling, utkom 1927. I en uppsats i Studiekamraten nr. 21 1955 säger Gillis Hammar: "Först i 60-årsåldern slår han igenom som författare med böckerna "Smeder, brukspatroner och bergsmän" och "Underliga människor". Hans drastiska karakteriseringskonst vinner tillbörlig uppskattning och han får en läsekrets, som gläder sig åt hans originella människor". Detta och andra erkännande från olika håll gör Johan Olov under de följande åren till en mycket produktiv författare.
Genom flitigt kåserande i radio blev han ytterligare känd och fick en allt större läsekrets. Yngve Hugo, som 1931 blev radions föredragschef, säger i en artikel om Johan Olov i Morgon-Tidningen 12/5 1955: "Han blev snart en av radions populäraste berättare. Härtill bidrog givetvis det trygga sätt på vilket han på sitt bergslagsmål berättade. Men också när hans historier kom ut i bokform fann man, att det var en diktare som fört pennan."
Förutom de tidigare nämnda verken skrev han bland annat "Våra fäder "(1935), "Medmänniskor" (1937), "Mödrar, fästmör och hustrur" (1939), "Kärnfolk" (1940), "Hedersmän och skojare" (1941), "Krutgubbar" (1946). Även i tidningspressen var Johan Olov flitig medarbetare såväl i hans gamla tidning Metallarbetaren, där han också en tid var redaktör, som i Social-Demokraten med flera tidningar där han under många år skrev kåserier under signaturerna Garm och No-Stalin
PUBLICERADE ARBETEN
Bl.a. diktsamlingarna: "Hammarslag", 1911 och "Hammarsnide", 1916 samt t,ex, romanerna:
"Brofors"1927
"Smeder, brukspatroner och bergsmän"
"Underliga människor"
"Våra fäder ",1935
"Medmänniskor", 1937
"Mödrar, fästmör och hustrur", 1939
"Kärnfolk", 1940
"Hedersmän och skojare", 1941,
"Krutgubbar", 1946
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/ARAB/288
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/mUROUmCR14oerUFrmpEWJ1
SpråkSvenska
ExtraID288