Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sälboda (Brättne) bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50070
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zTkz1T1dCj2kk9byLEebmL
Omfång
16,7 Hyllmeter  (62/72, 63/72, 39/84, 42/84.)
Datering
1801–1938(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Sälboda bruk (1763 – 1940)
Alternativa namn: Brättne bruk  (1893 – 1917)
Alternativa namn: Arvikanderström  (1763 – 1774)
Alternativa namn: Sälboda AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Pappersbruk, sulfitfabrik, träsliperi)
 
Rexeds bruk (1763 – 1882) (Kapitalböcker 1872-1877, avräkningsböcker 1872-1885, dagsverksböcker 1866-1898 m.m.)
Alternativa namn: Räxeds bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
 
Brättne sjuk- och begravningskassa
Kategori: Övriga. Övriga institutioner

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 1/86
Inledning (äldre form)INLEDNING

SÄLBODA AKTIEBOLAG och BRÄTTNE BRUK.

På Sälboda hemmans mark anlades och privilegierades år 1763 ett järnbruk, som efter anläggaren Arvikander erhöll namnet Arvikanderström. Detta namn utbyttes 1774 mot Sälboda.

Sälboda bruk bestod till en början av en stångjärnssmedja med två härdar och 600 skeppunds smide. Ett manufakturverk tillkom 1814.

År 1848 övertogs bruket av friherre Gustaf Jakob Svante Fleetwood, som innehade det till 1873 och inföll järnbrukets glansperiod på den Fleetwoodska tiden. Efter hans avflyttning inköptes Sälboda jämte de några mil norr därom belägna bruken Rexed, Fredros och Träskog av ett norskt bolag med Peder Andreas Daae Middleton först såsom förvaltare och från 1883 som bolagets disponent.

År 1893 inköpte brukspatron Jörgen Blakstad å Kroppstadsfors och grosserer Gustaf Conrad Hansen i Kristiania Brättne egendom och en del år senare aktierna i Sälboda Aktiebolag.

Järnbruksdriften var nedlagd vid Sälboda och den enda industriella rörelse, som förekom, var kvarn- och sågverksrörelse. År 1894 började emellertid Blakstad och Hansen uppförandet av ett träsliperi "Brättne Träsliperi" vid Kollboforsen i Vaggeälven mellan sjöarna Bjelvern och Nysockensjön. Sliperiet igångsattes 1895 och bestod av 3 slipstolar à 200 hkr. Upptagningen av massa skedde på 11 små upptagningsmaskiner.

År 1905 påbörjades sulfitfabriken, vilken kom igång 1906 med 1 kokare samt utökades 1908 och 1910. Samtidigt med sulfitfabriken byggdes pappersbruket, som drevs av en vattenturbin och ånga. Maskinerna voro två, en fourdrinier och en yankeemaskin och årstillverkningen uppgick till ca 4.500 ton greaseproof papper, silkepapper och M.G. sulfitpapper.

År 1915 brann större delen av fabriken och återuppbyggdes 1916, då sulfitfabriken utökades med en kokare och en varmslipstol insattes i sliperiet.

Hansen och Blakstad separerade ganska snart och Blakstad kom att stå som ensam ägare till Sälboda AB.

År 1917 såldes Sälboda AB till Billeruds AB, och bruket erhöll namnet Brättne Bruk och vid denna tid nedlades även sliperiet. Från försäljningen undantogs dock vissa egendomar, bl.a. Sälboda, vilka komma att kvarstanna i Blakstsads ägo.

Åren 1935 - 1936 moderniserades fabriken och ombyggdes för tillverkning av silkemassa. Fabriken nedlades och raserades till största delen 1940.

Vid brukets nedläggande 1940 flyttades Brättne Bruks arkivhandlingar till Säffle, varifrån de sommaren 1955 överfördes till Billeruds AB:s arkivdepå vid Glava Glasbruk, där de ordnats och förtecknats av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg.

-------------------------------------------------------
Arkivalier från främst den äldre järnbrukstiden deponerades 1984 i Värmlandsarkiv av fam. Blakstad, Sälboda gård. Arkivförteckningen omfattar totalbeståndet av brukets arkiv.

Kontroll

Senast ändrad2016-10-14 15:18:31