Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Svartå bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50232
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ihVM8Zy0z9Dkmi0bgjY1YF
Omfång
5,9 Hyllmeter  (108/72.)
Datering
1811–1893(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Forshyttan (1642 – 1846) (Protokoll 1848-1889, kapitalböcker 1847-1848, avräkningsböcker 1836 m.m.)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)
 
Pardixhyttan (1629 – 1873) (Protokoll 1849-1882, utgående handlingar 1861-1862, malm- och kolböcker 1857-1868, tackjärnsböcker 1861-1863 m.m.)
Alternativa namn: Paradishyttan
Alternativa namn: Pardishyttan
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)
 
Svartå bruk (1687 – 1893) (Malmböcker 1852-1893, kolböcker 1852-1892, blåsningsjournaler 1847-1889, kapitalböcker 1811-1892, avräkningsböcker 1826-1892 m.m.)
Alternativa namn: Svartåhyttan
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, sågverk, kvarnrörelse)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 9/93
Inledning (äldre form)ARKIVBESKRIVNING FÖR SVARTÅ BRUK

HISTORIK

Svartå bruk bestod av en masugn, en hytta, en såg och en kvarn samt stora skogsarealer. Till bruket hörde även 52/64-delar i Forshyttan och 20/128-delar i Pardixhyttan, vars masugnar sköttes av förvaltaren vid Svartå bruk.

Bruket hade sitt ursprung i Svartåhyttan, som anlades 1687. Den var belägen vid Svartån i Brattfors socken, väster om nuvarande länsväg 240, ett par mil söder om Sunnemo. Än idag finns där rester efter bl a masugnen och ett kolhus.

Svartåhyttan priviligierades från början som hjälphytta till Pardix- och Forshyttorna (anlagda 1629 respektive 1642), men blev snart självständig.

År 1756 överflyttades blåsningsrättigheten till Svartåhyttan från Elfsbacka bruk, som då ägde hyttan. Svartåhyttan levererade tackjärn till Elfsbacka bruk, som stod för hamrarna.

Elfsbacka bruk försökte på olika sätt höja den tekniska standarden i takt med industrialiseringen, men misslyckades, mycket p g a de långa transporterna. Man räknade med att kunna avhjälpa detta genom Bergslagsbanan, som var planerad att gå förbi Östanås, Sunnemo-Uddeholm o s v, men förslaget röstades ned av traktens bönder.

1893, då Elfsbacka bruk utbjöds till försäljning upphörde verksamheten vid Svartåhyttan.

1894 köptes Svartåhyttan, Forshyttan och delar av Pardixhyttan, jämte huvuddelen av skogsmarken - ca 10000 hektar - med flottningsleder mot Svartån och Grässjön, av Uddeholms AB. Vid denna tidpunkt var Svartåhyttan ännu i brukbart skick, men driften återupptogs aldrig. Forshyttan och Pardixhyttan hade då varit nedlagda sedan 1846 respektive 1873.


LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING


TRYCKTA KÄLLOR

Andersson, Ingvar; Uddeholms historia till 1914, Stockholm, 1960.
Bonnevier, Fr. Lennart; Om bruksforskning - de värmländska hyttorna och hamrarna. Särtryck ur Bergshanteringens vänner, Stockholm, 1961.
222 sevärdheter i Värmland; Värmlands museum och Länsstyrelsen i Värmlands län. Karlstad, 1986, 4:e upplagan.


OTRYCKTA KÄLLOR

Carlberg, Harry; otryckt skrift om Elfsbacka bruk, 1977, Värmlandsarkiv.
Uddeholms AB, Centralförvaltningens dossierer - 1967, Arkivförteckning 001/72, Värmlandsarkiv.

Kontroll

Senast ändrad2021-06-22 11:40:29