bild
Arkiv

Inrikescivilexpeditionen inklusive kammarexpeditionen 1714-1719

Inrikescivilexpeditionen med föregångare

Grunddata

ReferenskodSE/RA/11204/11204.1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/72INeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
112 Hyllmeter 
1164 Volymer 
Datering
17121817(Tidsomfång)
17191809(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): SF band, F-exp/band
Ortregister: Ors, F-exp/band, 1772-1780, till protokoll
Kronologiskt register: Krs, F-exp/band, 1772-1808, till protokoll
Sakregister: Srs, F-exp/band, 1772-1780, till protokoll
Statshistoriska institutets register: Stm, F-exp/mikrofiche
Personregister: Prs, F-exp/band, 1772-1780, till protokoll
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Inrikescivilexpeditionen (1719 – 1809)
Alternativa namn: Kammarexpeditionen
Kategori: Statlig myndighet. Kungl. Maj:ts kansli / Regeringskansliet
 
Kammarexpeditonen [äldre] (1714 – 1719)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Inrikescivilexpeditionen (1714) 1719-1809


I 1713 års kansliordning stadgades att i K M:ts kansli skulle ingå sex expeditioner. Dessa skulle bestå av en revisionsexpedition och fem statsexpeditioner: två utrikesexpeditioner, en krigsexpedition, en kammarexpedition och en handelsexpedition. För kammarexpeditionens del stadgades i kansliordningens 10 § att till den skulle höra alla ärenden hos K M:t angående civilväsendet, rikets och (de utländska) provinsernas "invärtes" hushållning och styrelse, med undantag för sådant som hörde under någon av de andra expeditionerna. (1)

Sedan kansliordningen ankommit till Stockholm i oktober 1714 trädde en kammarexpedition enligt dess föreskrift i funktion mot slutet av detta år. (2)

Efter Karl XII:s död 1718 företogs betydande förändringar av kansliets organisation. I 1719 års kansliordning stadgades i 5 § att statsexpeditionerna skulle vara tre: utrikesexpeditionen, krigsexpeditionen och en expedition för de civila ärendena. (3) Den sistnämnda tredje statsexpeditionen kom nu att istället för kammarexpeditionen benämnas inrikescivilexpeditionen (namnet kammarexpeditionen fortlevde men användes inte officiellt). I 1720 års kansliordning (4) fastslogs i 6 § att denna expedition skulle handlägga ärenden hos K M:t rörande

"civilväsendet uti riket, dess invärtes hushåldning och styrsel, prästerskap, academier, gymnasier, scholar, bancoverket, handelen, hantverkshusen, städerne, bergverken, myntet, stadgar, påbud, förordningar, brev och ordres till collegierne, överståthållaren, landshövdingar, ståthållare och andra civilbetjänte, samt deras instructioner, fullmakter, avsked och resolutioner så för andelige som verldslige ståndet, vilka under Kungl. Maj:ts eget höga namn och sigill komma att utfärdas, samt enskilte personers privilegier, beneficier och donationer, med vad mera, som icke haver någon gemenskap med justitiae- och krigsväsendet, eller utrikes expeditionen."

Detta förblev inrikescivilexpeditionens ärendeområdet fram till 1773, då en ny kansliordning utfärdades. (5). En fjärde statexpedition, handels- och finansexpeditionen, tillkom nu. Flera slag av ärenden, bl.a. rörande handel och sjöfart, manufakturer, bankväsendet och myntväsendet överflyttades till den nya expeditionen från inrikescivilexpeditionen. En ytterligare minskning av dennas ärendesområde ägde rum 1789 med inrättandes av en femte statsexpedition, ecklesiastikexpeditionen. Dit fördes bl.a. ärenden angående prästerskapet, akademier, gymnasier och skolor. (6)

Efter Gustav III:s död indrogs såväl handels- och finansexpeditionen som ecklesiastikexpeditionen. Deras ärenden liksom deras personal överfördes till inrikescivilexpeditionen. Handels- och finansexpeditionens verksamhet upphörde i september 1792, ecklesiastikexpeditionens i början av följande år. (7)

I 1801 års kansliordning (8) föreskrevs att statsexpeditionerna skulle vara fyra. en utrikesexpedition, en krigsexpedition, en inrikescivilexpedition samt en handels- och finansexpedition, "enär Kungl. Maj:t för gott finner att den uppliva" (14 §). Något sådant upplivande blev inte av förrän 1809. (9)

Till följd av bestämmelserna i 1809 års regeringsform (6 §) skedde i juni detta år en ombildning av K M:ts kansli på så sätt att utrikesexpeditionen indrogs och att en handels- och finansexpedition och en ecklesiastik expedition tillkom. (10)

De då vidtagna förändringarna reglerades i efterhand i 1809 års kansliordning, utfärdad i oktober. (11) Till handels- och finansexpeditionens föredragning fördes bl.a. ärenden rörande handel, slöjder, handerkerier, sjöfart, bankväsendet och myntväsendet; ecklesiastikexpeditionen hade bl.a. att handlägga kyrkofrågor och skolärenden, universitetsfrågor, sjukvårds- och fattigvårdsärenden (14 och 15 §§).

För kammarexpeditionen - som inrikescivilexpeditionen nu benämndes - innebar de båda nya expeditionernas tillkomst en mycket kraftig förminskning av ärendesområdet. På grund av detta och även till följd av namnändringen har det ansetts lämpligt att låta inrikescivilexpeditionens arkiv bilda ett avslutat helt i förhållande till den yngre kammarexpeditionens arkiv, med skiljelinjen förlagd till mitten av juni 1809.

Något särskilt arkiv finns inte efter den äldre kammarexpeditionen (1714-1719). Rådsprotokoll, registraturavskrifter och koncept får sökas i det odelade kansliets arkiv; de till expeditionen inkomna handlingarna är spridda på olika bestånd (se härom nedan). Det fåtal existerande volymer i övrigt som härstammar från denna expedition har infogats i inrikescivilexpeditionens arkiv: se serierna B2 (resolutionsböcker), C 1 a (ingående diarier) och C 1 b (utgående diarier).

De en gång till den äldre kammarexpeditionen och till inrikescivilexpeditionen inkomna handlingarna har till följd av äldre tiders arkivläggnings- och ordnandeprinciper fördelats på olika bestånd och återfinns nu i åtskilliga av Riksarkivets olika arkiv och samlingar. (12) Att splittra dessa ter sig från flera synpunkter orimligt och har nu inte heller skett. (13) (Se vidare uppställningen under E nedan över de olika arkiv och samlingar i Riksarkivet där handlingar av denna art kan återfinnas.)

Vidare bör observeras de i samlingarna Riksdagsacta, Ständernas enskilda besvär, Riksdagsfullmakter, Riksdagsmannaval, Riksdagsomkostnader och herredagspenningar ingående bestånden med proveniens från inrikescivilexpeditionen av riksrådsprotokoll i koncept m.fl. protokoll i riksdagsärenden, koncept, registratur, diarier och inkomna handlingar.

Stockholm i juli 1985
James Cavallie

(1) 1713 års kansliordning tryckt i MRA 1929, s. 127 ff.
(2) Kungl. Maj:ts kanslis historia I, 1935, s. 175 ff.
(3) 1719 års kansliordning tryckt i C G Styffe, Samling af instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finnland, 1856, s. 366 ff.
(4) 1720 års kansliordning tryckt i MRA 1929, s. 127 ff.
(5) 1773 års kansliordning (utfärdad den 1 juli detta år) tryckt i C G Styffe, a.a., s. 409 ff.
(6) Kungl. Maj:ts kanslis historia I, s. 299.
(7) Kungl. Maj:ts kanslis historia I, s. 309 f.
Stockholm i juli 1985
(8) 1801 års kansliordning tryckt i C G Styffe, a.a., s. 438 ff.
(9) Kungl. Maj:ts kanslis historia I, s. 320 f, s. 334.
(10) Kungl. Maj:ts kanslis historia I, s. 334 ff.
(11) 1809 års kansliordning, utfärdad den 23 oktober, tryckt i Årstrycket
(12) Jfr även ang existensen i statistiska centralbyråns arkiv av under 1700-talet till inrikescivilexpeditionen inkomna handlingar Elsa-Britta Grage, Proveniensfrågor i statistiska centralbyråns arkiv, i Arkivvetenskapliga studier 4, 1968, s. 115 ff.
(13) Jfr Bertil Boëthius, Primär och sekundär proveniens i svenska riksarkivet, i Historiallinen Arkisto 60, 1966, s. 128 ff.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2016-08-03 16:31:39