Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kreuger & Toll AB, Konkursförvaltning


Grunddata

ReferenskodSE/RA/740044
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KfZYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
71,7 Hyllmeter 
Datering
1908–1955(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Kreuger & Toll AB, Konkursförvaltning
Kategori: Företag. Forskning, konsulter (Konkursförvaltare)

Innehåll

Allmän anmärkningVolym 95 saknas.
Inledning (äldre form)Överlämnande, tillgänglighet: Kungl Maj:t har 14/3 1932 - två dagar efter Ivar Kreugers död i Paris - förordnat om särskilt moratorium för AB Kreuger & Toll med vissa av dess dotterbolag (SFS 45, 46). Den tillkallade utredningskommissionen har från början stått under ordförandeskap av före detta statsrådet Torsten Nothin. 24/5 1932 har AB Kreuger & Toll försatts i konkurs vid Stockholms rådhusrätt med tillämpande av lagen med särskilda bestämmelser om konkurs den 23/5 1932. (SFS 119, 154)

Antalet förvaltare har ursprungligen fastställts till fem - tre utsedda av Kungl Maj:t och två av borgenärerna. Detta antal har vid konkursförvaltningens avveckling nedgått till två. Därtill har kommit personer med lösare anknytning till konkursförvaltningen. Ivar Kreugers urarvakonkursförvaltare, likvidatorer för vissa av dotterbolagen, personal övertagen från AB Kreuger & Toll, rättens ombudsman med flera.

Som konkursförvaltare har fungerat bankdirektör Ernfrid Browaldh (1932), professor Martin Fehr (1932-1938), före detta statsrådet Ernst Lyberg (1932-1933), J P Monnet (1932-1933), hovrättsassessor Sven J Lindeberg (1932-1937), bankdirektör Nils Brolén (1932-1955), revisionssekreterare Hugo Ericsson (1933-1935), bankdirektör Léon Martin (1933-1935) och revisor Sigurd R Wikland (1937-1945).

Konkursförvaltningens arkiv överlämnades 30/6 1954 till riksarkivet - ink I:494 (1) - med följande förbehåll rörande tillgängligheten.

”Med hänsyn till arkivets art och handlingarnas innehåll anse sig förvaltarna vid överlämnandet böra göra det förbehåll, att detsamma icke utan medgivande från statsrådet och chefen för Kungliga Justitiedepartementet eller statssekreteraren därstädes hålles tillgängligt för annan än offentlig myndighet, förvaltarna själva samt vad angår böcker och handlingar, som beröra Svenska Tändsticks AB's intressen, för detta.”

Proveniens: Arkivet sönderfaller i tre huvuddelar.

1. Konkursförvaltningens eget, primärt och delvis sekundärt bildade arkiv (1932-1954/55). Hit har även räknats handlingar härrörande från de utredningsmän som fungerat under moratoriet.

2. AB Kreuger & Tolls arkiv (1908-1932), som vid konkursens inträdande övergått till konkursboet (2). Därav synes emellertid delar (dossiererna, i mindre utsträckning korrespondens och räkenskaper) antingen ha upplösts och införlivats med konkursförvaltningens eget arkiv eller i vissa fall ha gallrats.

3. Ivar Kreugers urarvakonkursförvaltnings arkiv (1932-1939), vilket av förvaltarna, advokaterna Alf Lindahl och Tom Forssner, överlämnats till bolagets konkursförvaltare.

Konkursförvaltarna har själva framhållit följande rörande sin befattning med arkivfrågan (redogörelse för förvaltningsarbetet, s 5-6 vol 56).

”Vid konkursens början hade förvaltarna att mottaga bolagets synnerligen vidlyftiga arkiv, vilket befann sig i en föga tillfredsställande ordning och delvis var sammanblandat med bolagets portfölj av värdepapper. Det omfattade dels kontrakt, bland annat om obligationslån, och andra skriftliga affärsavtal av skiftande vikt, dels bolagets och dess ledande mäns, särskilt Ivar Kreugers, affärskorrespondens och dels en massa handlingar av diverse slag. Genomgång och ordnande av alla dessa handlingar genomfördes successivt och krävde ett betydande arbete. Ofta erfordrades utredningar för ådagaläggande av handlingarnas innebörd och huruvida de avsågo konkursboet, måste avskiljas och överlämnas till vederbörande, till exempel Stab, Imcos konkursbo, urarvakonkursboet, ett arbete som stundom var förenat med vanskligheter och i några fall ej förlöpte utan tvistigheter. Vissa handlingar, främst Ivar Kreugers korrespondens, berörde flera parter, och om förvaringen av sådana handlingar träffades avtal. Angående Ivar Kreugers korrespondens, som förvarades i Stabs lokaler, uppstod sedermera tvist, och förvaltarna måste vidtaga åtgärder och föra förhandlingar för åstadkommande av en ordning som garanterade förvaltarna en fri tillgång till denna, för tillvaratagandet av konkursboets rätt ytterst betydelsefulla brevsamling. Sedermera har under konkursutvecklingens fortgång och i den mån handlingarna kunnat genomgås, sådant, som synts sakna betydelse, efter prövning av förvaltarna blivit makulerat. Över makulerade handlingar hava förteckningar upprättats (3), varjämte i fråga om handlingar där dylikt synts nödigt, till exempel beträffande inneliggande participating debentures och blanketter därtill, blanketter till obligationer och dylikt, åtgärder vidtagits för säkerställande av makuleringens behöriga utförande. Sammanlagt ca 80 säckar dylika handlingar hava makulerats. Tillsynen över dessa arbeten har utövats av Lindeberg och Brolén, som också tillsett ordnandet och vården av det betydande arkiv, som under konkursavvecklingen samlats”.

Principer för ordnande och förteckning.

Ordnandet har skett med den genom konkursförvaltningens verksamhet övergripande sekundära proveniensen som överordnat och den i huvudsak tredelade primära proveniensen som underordnat begrepp. Den ytterligare sekundära proveniens, som blivit följden av att delar av AB Kreuger & Tolls arkiv upplösts och icke återförts (se nedan) alternativt integrerats i konkursförvaltningens egna serier (framför allt dossiererna) har likaså väsentligen måst bli bestående. Denna grundprincip har bedömts som såväl tekniskt som sakligt motiverad.

Principiellt har sålunda bevarats intakta de dossierserier, som vuxit fram ur de båda konkursförvaltningarnas verksamhet. De enda utbrytningar som skett har gällt smärre serier av formellt enhetlig karaktär (framför allt protokoll, otryckta förvaltningsredogörelser), som med större fördel kunnat redovisas under respektive A och B.

Existerande ämnesordning - från större dossierer till lösa påtecknade konvolut - synes ha utbildats successivt under förvaltningsarbetets gång. I avsaknad av en genomarbetad systematik är det följaktligen inte adekvat att tala om ett dossiersystem i egentlig mening.

Även om alltså de båda konkursförvaltningarna behandlats som slutna enheter, har ”delarkiv”, bildande av enskilda förvaltare eller personer med nära anknytning till förvaltningsarbetet, kunnat rekonstrueras (jämför även korrespondensen). Det fåtal av AB Kreuger & Tolls äldre dossierer (Ivar Kreuger, sekretariatsavdelningen, emissionsavdelningen), som bevarats utan synbara ingrepp, har likaså inordnats i konkursförvaltningens löpande dossierserie. Vissa av den gamla emissionsavdelningens dossierer har medförts och byggts på av kamrer Erik Ohlsson, som under 1930-talet - i likhet med direktör Axel Lindberg - kvarstannat i konkursförvaltningens tjänst. Dessa speciella proveniensförhållanden har markerats genom marginalmärkningar. Det skick, vari arkivet befann sig vid ordningsarbetets början, har överlag bedömts motivera stor försiktighet med en alltför finförgrenad indelning.

Inom Kreugerkoncernen har AB Kreuger & Toll och särskilt vissa av dess olika dotterbolag varit så intimt sammanflätade på inte minst det högre personella planet, att gränserna mellan de ledande personernas olika formella kapaciteter lätt blivit oklara. Detta förhållande synes ju inte minst ha gällt Ivar Kreuger själv.

Arkivbildningen har delvis utbildat en motsvarande oklarhet, vilket på enskilda punkter förorsakat avgränsningsproblem. Strödda arkivrester av främmande proveniens (räkenskaper från vissa dotterbolag med mera), som inte naturligt kunnat infogas ens i en sekundär proveniens, har därför sammanförts i en särskild serie. I några fall har identifikationsproblem uppstått.

En relativt stor mängd handlingar har för olika aktuella ändamål - framför allt som rättegångs- och utredningsmaterial - ryckts ur sina sammanhang utan att sedan alltid återföras. Dessa har så långt möjligt givits en relevant placering. Korrespondens jämte diverse spritt material av liknande karaktär har, grovordnat årsvis, fogats till respektive serier. Dessa handlingar, som förvarats i en trälår, löst kringslängda eller i fasciklar utan specificering, torde uppgå till ca ¾ hyllmeter.

AB Kreuger & Tolls korrespondens (F I a 1) synes från 1920-talets senare del väsentligen upplagd inom emissionsavdelningen. Någon form av uppdelning har emellertid genom den oklara arkivbildningen inte bedömts lämpligen kunna ske, utan allra största delen lagts i en genomlöpande serie. Enbart vad som i huvudserien otvetydigt lagts efter arkivbildare och inte efter ämne/mottagare har utskilts och förts till F I a 3. motsvarande gäller även konkursförvaltningens korrespondens (F I b 1 - F I b 2).

Genomgående har tillämpats en serieindelning efter allmänna arkivschemat, dock med en löpande volymnumrering, då arkivet är att betrakta som avslutat. Till förteckningen har fogats tre bilagor, (I) hänvisningar till vissa anslutande arkiv och samlingar inom och utom riksarkivet, (II) förteckning över Price, Waterhouse & Co's till konkursförvaltningen angivna revisionsrapporter - främst med tanke på dess skilda signeringssystem -, samt (III) konkordans till en äldre, ofullständig inventeringsnumrering.

Gallring.

Konkursförvaltningen har redan på 1930-talet vidtagit vissa gallringsåtgärder i AB Kreuger & Tolls arkiv. Dessa har framför allt omfattat: 1. restupplagor av egna småtryck, brevpapper, formulär, korrektur etc.; 2. aktier, debentures, interimsbevis, makulerade provtryck och kuponger; 3. diverse inkommande tryck som styrelseberättelser, börslistor och tidningar samt 4. äldre verifikationer, räkningar, fraktsedlar och kassarapporter (1914-1916).

Aktuell gallring har skett i enlighet med riksarkivets gallringsbeslut 10/2 1970 (Dnr 266/x 2). Därvid har gallrats restupplagor av AB Kreuger & Tolls (1911-1930) och konkursförvaltningens (1932-1941) tryckta styrelse- respektive förvaltningsberättelser samt Price, Waterhouse & Co's i fotostat reproducerade revisionsrapporter (1932-1934). Vardera en serie av de två förstnämnda har tillförts riksarkivets bibliotek, medan de sistnämnda behållits i arkivet i två serier. Av aktier och debentures har bevarats ett mindre antal typexemplar. Tryckta växelkurslistor har gallrats i sin helhet. Gallringsbeslutet har totalt omfattat 7-6 hyllmeter. Arkivets kvarstående storlek uppgår till ca 75 hyllmeter.

Några mer anmärkningsvärda luckor av större omfattning synes i övrigt knappast föreligga om vi bortser från uppbrytandet av delar av framför allt det äldre ämnesordnade i arkivet. Korrespondensen förefaller i stort sett intakt, möjligen med undantag för åren 1909-1913 och 1917-1918. Ivar Kreugers privata affärskorrespondens återfinns från omkring 1918/19 till allra största delen i Stabs centralarkiv.

De äldre kvartopärmarna har av tekniska skäl till övervägande delen kasserats, dock så att etikettexterna förts över så fullständigt som möjligt.

05-03-70

Leif Gidlöf

(1) Diverse handlingar (räkenskaper och verifikationer 1925-1927), som vid överlämnandet var utlånade till Stockholmspolisens kriminalavdelning har 29/1 1970 återgått.

(2) Med Kreuger & Tolls Byggnads AB's övertagande av AB Kreuger & Tolls ursprungliga verksamhet från och med 1917 har följt det äldre korrespondens- och verifikationsmaterialet. Detta har efter konkursen överlämnats till konkursförvaltningen.

(3) Vol. 422 "arkivet".

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Ivar Kreugers arkiv (SE/VALA/01432)

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-05-12 15:12:43