Sök i arkiven
Genvägar MENY

LÖVSTA SJUKSTUGA  (1905 – 1959)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)
Alternativa namn
Leufsta sjukstuga
HistorikH I S T O R I K
SJUKSTUGAN VID LÖVSTA BRUK - ENSKILD
T.o.m 1903
En s.k. sjukstuga med 2-3 platser fanns vid och ägdes av Leufsta bruk. Den var avsedd att vara en upptagningsplats för hastigt insjuknade vid bruket. Vid särskilt behjärtansvärda fall uppläts även plats för till bruket icke hörande personer. Då sjukstugan enbart var en upptagningsanhalt, kunde de sjuka endast beredas plats några få dagar (Landstingstrycket 1902, B 48).
SJUKSTUGAN VID LÖVSTA BRUK - LANDSTINGETS
1905-sommaren 1959
1902 års landsting, 16/9, 58 §, beslöt
att tillsätta en kommitté för att underhandla med omkringliggande socknar om bidrag till en sjukstuga vid Leufsta bruk (avsedd för nordligaste delen av länet),
att till Leufsta bruks ägare göra en framställan om fritt upplåtande av mark,
att i övrigt utreda frågan om byggandet och underhållandet av sjukstugan.
En motion av kyrkoherde Carl Löfvander i Hållnäs låg bakom tillsättandet av kommittén (Landstingstrycket 1902, B 48).
Till 1903 års landsting förelåg kommitterades utredning och förslag (Landstingstrycket 1903, B 34). Landstinget beslöt 1903 21/9, 30 §
att sjukstugan skulle uppföras 1904 på den av friherre Carl de Geer avgiftsfritt upplåtna tomten,
att anta engångbidrag från Öster-Löfsta och Hållnäs kommuner samt från C de Geer för uppförandet och anta övriga av C de Geer stipulerade villkor,
att anslå pengar för byggnation och inlösen av en på tomten befintlig uthusbyggnad,
att uppdra åt förvaltningsnämnden att med extra provinsialläkaren i Löfsta distrikt sluta avtal om bestridande av läkarvården,
att dagavgiften för vårdad patient skulle vara samma som den sk legosängsavgiften vid Akademiska sjukhuset,
att utse en sjukstugedirektion som ansvarade för uppförandet och utredning av sjukstugan, därefter skulle direktionen handha sjukstugan förvaltning.
Leufsta bruks egen sjukstuga (enskild: av de Geer tidigare inrättad sjukstuga) låg på den tomt som uppläts för byggandet av den nya sjukstugan. Friherre Carl de Geer stipulerade bland annat att landstinget bekostade nedrivandet av den gamla sjukstugan och en källare, att till nybygget nedriven sten var gratis men användbart virke och övrigt mot särskild överenskommen ersättning köptes av landstinget, att landstinget mot en lösensumma överog behövliga inventarier. De Geer krävde även att den nya sjukstugan skulle uppföras i samma stil som den befintliga läkarbostaden. Övriga villkor framgår i C de Geers bilagor till gjord utredning (Landstingstrycket 1903, B 39).
1913 blev sjukstugedirektionen även direktion för den nya epidemisjukstugan vid Leufsta bruk.
När Leufsta bruk övergick till ny ägare, Gimo Österby Bruks AB, aktualiserades frågan om förvärvandet av sjukstugetomterna (även av epidemisjukstugetomten). 1926 års landsting, 9/9, § 76 beslöt att förvärva sjukstugetomterna och gårdskarlens bostadstomt samt anslog pengar till detta.
FÖRLOSSNINGSVÅRD
1944 års landsting, 8/9, § 1945 godkände plan för den slutna förlossningsvården. Beslöts att uppföra ett förlossningshem om fyra platser i bl.a. Lövsta och pengar anslogs för uppförandet. Förlossningar på Lövsta sjukstuga var inte nytt. I likhet med landet i övrigt hade utvecklingen mot allt fler förlossningar på anstalt även gjort sig gällande inom Lövsta provinsialläkardistrikt under 1930 och 1940-talen. Sjukstugan var inte utrustad med särkild förlossningsavdelning, men "tack vare läkarens och distriktsbarnmorskan skicklighet, omsorg och intresse har en framgångsrik förlossningsverksamhet utvecklats i allt större omfattning". (Landstingstrycket 1944, B 114)
Barnmorskedagböcker för Lövsta bruks provinsialläkardistrikt finns bevarade hos Uppsala landsarkiv och är ordnade utifrån vilken barnmorska som hade hand om förlossningen.
Vid förlossning på sjukstugan finns ofta en journal upplagd på modern med några enstaka anteckningar samt hänvisning till att se vidare i barnmorskedagböckerna. Barnmorskans namn står för det mesta i sjukjournalen för modern.
Byggnationen av förlossningshemmet kom inte igång, bland annat pga rådande byggnadsrestriktioner. Vid 1955 års landsting, 5/10, § 65 upphävdes tidigare beslut och det beslöts att inte låta uppföra förlossningshemmet. Enligt sjukstugedirektionens uppfattning var frågan om ett sådant hem inte längre aktuell.
INRIKTNING MOT SJUKHEM
1958 års landsting, 8/10, § 148 beslöt att bevilja direktionen för Lövsta sjukstuga anslag för år 1959 för ombyggnation av sjukstugan till ett hem för långvarigt sjuka. Sommaren 1959 påbörjades ombyggnationerna och patienterna evakuerades under tiden.
1958 fanns 14 vårdplatser för akutsjuksvård, 2 platser för BB. Vidare fanns i sjukstugan provinsialläkarens mottagningslokaler, men dessa skulle flyttas till den ombygda provinsialläkarbostaden. Sjukstugan hade i 1953 ås generalplan inte upptagits i planen för akutsjukvård. Sjukstugan beläggning 1958 bestod till övervägande delen av kronikerpatienter och direktionen räknade med att sjukstugan även i fortsättningen måste nyttjas för vård av kroniskt sjuka. (Landstingstrycket 1958, B 52)
Enligt sjukhemmets sista föreståndarinna kom det ombygggda sjukhemmet i drift våren 1960.
Sökingångar och handlingar: Sökingångar till arkivet är arkivförteckningen.
I Lövsta sjukstugas arkiv har flera olika arkivbildare hittats. Dessa har särskiljts från Lövsta sjukstuga. Arkivbildarna som särskiljts och gjorts till egna arkivbildare är:
Provinsialläkaren i Lövsta bruks distrikt
Lövsta epidemisjukstuga
Lövsta mödra- och barnavårdsstation med Hållnäs filial
Lövsta sjukhem
Uppsala nya Tusenmannaförening (Leufsta bruks krets nr 11).
Skolhälsovårdsjournaler har också hittats i arkivet omfattande elever (födda på 1920-1940-talet) från skolor i Österlövsta och Hållnäs kommuer. Dessa har överlämnats till Tierps kommun då de är kommunala handlingar.
Enligt anteckning i depåpärmarna har provinsialläkarhandlingar överlämnats till landsarkivet i Uppsala juni 1991. Arkivet på Uppsala landsarkiv heter enligt NAD Provinsialläkaren i Lövsta bruks distrikt (1863-1968).
Spridda provinsialläkarhandlingar finns kvar i Lövsta sjukstugas arkiv då det inte alltid är lätt att veta om det är sjukstugematieral eller provinsialläkarmaterial då läkaren var såväl sjukstugeläkare som provinsialläkare. Röntgenplåtarna i arkivet innehåller te.x. både sjukstugepatienter samt provinsialläkarpatienter. Spridda provinsiallhandlingar efter 1959 finns i Lövsta sjukhems arkiv.
Läkaren vid Lövsta sjukstuga fungerade inte bara som sjukstugeläkare och provinsialläkare utan han var också distriktsdispensärläkare. Distriktsdispensärläkartjänsten i Lövsta inrättades 1934. Specifika dispensärhandlingar har vid första anblicken inte kunnat hittats i Lövsta sjukstugas arkiv. Möjligtvis några röntgenbilder i arkivet hör till den verksamheten. Verifikationer för Lövsta distriktsdispensär finns däremot för åren 1934-1940 i Dispensärstyrelsens arkiv, 1942-1954 i Hälso- och sjukvårdsberedningens arkiv, 1955-1958 i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (1:a) arkiv. Att anordna barnkoloni/sommarkoloni hörde ofta till dispensärens verksamhet och distriktsdispensären gjorde hälsokontroll på barnen på kolonin. Från och med 1930-talets slut-1950-talets slut anordnade Lövsta dispensär tillsammans med Tierps dispensär sommarkoloni/barnkoloni. Ingen egen arkivbildare för barnkolonin/sommarkolonin har hittats men en del uppgifter om verksamheten kan hittas i dispensärverksamhetens verifikationer samt årsberättelserna om dispensärverksamheten som finns i arkiven för dispensärstyrelsen, hälso- och sjukvårdsberedningen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Lövsta epidemisjukstugas material är dels förda i samma volymer som Lövsta sjukstuga och dels separat. Hänvisningar har gjorts i de fall materialet även innehåller handlingar från epidemisjukstugan.
Lövsta mödra- och barnavårdsstation fanns i samma lokaler som sjukstugan med provinsialläkaren som läkare men utgör egen arkivbildare. Till det arkivet hör också filialen i Hållnäs.
Lövsta sjukhem är egen arkivbildare. Enligt tidigare historik upphörde Lövsta sjukstuga sommaren 1959 och blev därefter sjukhem för kroniskt sjuka våren 1960. Ibland förekommer Lövsta sjukstugas handlingar i Lövsta sjukhems material pga av man fortsatt föra anteckningar i samma volymer som tidigare. Korshänvisningar i arkivförteckningen har i sådana fall gjorts. För övergångsmaterial kan det vara idé att titta i båda arkivbildarna.
Bland materialet har också föreningsmaterial hittats i form av understödsföreningen Uppsala nya Tusenmannaförening (Leufsta bruk krets nr 11) då kassaförvaltaren för Lövsta sjukstuga fungerade som kretsföreståndare för denna förening. Föreningen utgör egen arkivbildare.
Tryck som hittats i Lövsta sjukstugas arkiv har förts över till Landstingsarkivets referensbibliotek.
Lagstiftning: Lagstiftning som styrt verksamheten är bland annat SFS, Medicinalstyrelsens råd och anvisningar m.m.
Gallring: Ingen gallringsplan finns. Vid genomgång av arkivarie Margareta Lemmings anteckningar i depåpärmarna finns handlingar upptagna för Lövsta sjukstuga som vid senare förtecknande inte kan hittas. Om dessa finns någon annan stans eller om de gallrats framgår inte alltid av anteckningarna. Någon enstaka anteckning tyder på gallring av visst material. Se pärm "Depån. Landstingsarkivet. Överlämnade arkiv K-L".
Sekretess: Observera att för visst material i arkivet gäller sekretesslagen (7:1).
För ytterligare historik se sjukstuguläkaren/provinsialläkaren Ernst Norlings historik om Lövsta sjukstuga daterad 1 december 1955. Finns i historikkapsel hos Landstingsarkivet i Uppsala län.
Andra arkiv som kan vara av intresse:
Lövsta sjukstuga. SVAR. Utdrag ur födelseböcker 1911-1920. Utdrag ur dödböcker 1911-1920.
Leufstaarkivet. Riksarkivet.
Gimoarkivet. Lövsta bruk/Lövsta bygderåd.
Källor: Landstingstrycket.
Tidigare historik över Lövsta sjukstuga och Lövsta sjukhem. Okänd författare. samt övriga handlingar rörande Lövsta i pärmen "Depån. Landstingsarkivet. Överlämnade arkiv K-L."
Handlingar i Lövsta sjukstugas arkiv
Dispensärstyrelsens arkiv
Hälso- och sjukvårdsberedningens arkiv
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arkiv
Arbetarbladet. Artikel "500 meter bruksarkiv: - räkenskaper, latin och brännvin"
publicerad 2006-11-09
http://www.arbetarbladet.se/local_article.php?id=457143&avdelning_1=101&avdelning_2=105#
NAD
/Maria Hagberg
2007-10-03
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C018/LA_118
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/GHuakOhNAagfSgbUALGGt0
SpråkSvenska
ExtraIDLA_118