FRÄLSNINGSARMÈN

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Frälsningsarmèn)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Religiösa org)
HistorikDet första meddelandet om att Frälsningsarmèn skulle "öppna eld" i Eskilstuna stod att läsa i Stridsropet den 10 januari 1891 och lydde i all sin korthet: "Blott en kort liten tid och viila med trosfriskt mod in i Eskilstuna. Fyra av! "
Några dagar senare blev dåvarande kaptenen Hanna Andersson beordrad att åka till Eskilstuna och där bilda en kår. Hanna Andersson åkte och kunde efter tre månader meddela, "att 700 själar sökt frälsning och att kåren räknade 146 soldater och 50 rekryter." För den nya kåren hade kvarnägare Erik Eriksson byggt en stor lokal vid Kribsensgatan. År 1920 inköpte Frälsningsarmèns fastighetsdepartement, för kårens räkning av CF Hedins sterbhus, fastigheten till ett pris av 153.000 kronor.
Kåren utvecklades sig snabbt, men redan efter tre år genomgick den en kris, som lade mycket i grus och spillror.Till Eskilstuna kom i december 1893 kapten K Dufberg från Stockholm.Efter någon tid började det berättas om märkliga företelser på mötena. Man sa sig ha sett eldsflammor över vid botbänken. Soldater - i regel unga kvinnor - greps av hänryckning, föll i vanmakt och talade i tungor. Armèns ledare tog saken lungt "och Dufberg och hans vänner uppmanades endast i all kärlek att skicka sig värdigt och att icke uppträda, så att Guds nanm led smärlek." De extatiska företeelserna fortsatte dock, och till sist måste Dufbergs divisionsofficer ge honom en kraftig påminnelse om "att leda sin verksamhet i andligt sunda banor." Denna åtgärd tolkade Dufberg och hans vänner som en krigsförklaring mot det Herrens verk, som de trodde sig utföra. Med detta var de skilda från Frälsningsarmèn och beslöt att gå vad de menade vara Guds väg. Den såkallade Sprängbataljonen var ett faktum.
Stridigheterna på grund av den Dufbergska rörelsen söndrade kåren, och Frälsningsarmèns ledare fann det därför lämpligast att formellt upplösa den. De soldater som önskade förbli salvationister fick anmäla sig till Dufbergs bataljon. Flertalet av soldaterna återkom sedemera till kåren, och arbetet fortsatte, men att kåren gjorde en mycket stor förlust både numerärt och andligt kunde inte förnekas.
Åren har sedan gått och Frälsningsarmèns kår i Eskilstuna finns fortfarande kvar, nu på Rademachergatan 6-8, där "utvecklingskurvan är jämnare och rakare än de andra kårernas" i landet.
Källa: Minnesskrift 1881- 1941.
Förteckning upprättades vid stadsarkivet i aprill 1979, och kompleterades 1990, 1995.
SEKRETESS!
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/ESA/ESAEA_864
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/vn6LK08x24zLebm6E8ReW4
SpråkSvenska
ExtraIDESAEA_864