ARNINGE SMÅSKOLA

H I S T O R I K

Täby kommunarkiv

53 ARNINGE SMÅSKOLA

TORPET SKAVLÖTEN - ARNINGE SMÅSKOLAS FÖREGÅNGARE

Arninge småskolas historia kan spåras så långt bak som till 1859. Då beslöt nämligen skolstyrelsen i Täby att man skulle starta tre småskolor (alltså skolor för klasserna ett och två) för barnen som sedan gick vidare till Centralskolan. Skolorna förlades till Tibble, Hagby och Skavlöten, vid Rönningesjön. I torpet Skavlöten bodde den (Lindström citerar protokollet) "Fattige J. U. Wahlman, vars fader hade varit komminister i Täby". Denne, som även var "lappskräddare", skulle upprätthålla undervisningen där tills en större lokal anskaffats.

FLYTTEN TILL ARNINGE

Det kom dock att dröja innan någon annan loka anskaffats. Skolverksamheten i Skavlöten lades ner först någon gång omkring år 1900, och skolan flyttade till andra lokaler i Väster Arninge. 1907 fick församlingen ett gåvobrev av greve Magnus Brahe där denne överlåter en tomt i Arninge för att användas till skola. Uppenbarligen hade skolan dock redan innan flyttat från Skavlöten; de äldsta arkivhandlingarna märkta "Arninge småskola" är dagtecknade 1897. Arninge småskolas existens före 1907 bevisas även av annonser i Svensk läraretidning från 1897 och 1898 där skolrådet söker en småskollärarinna till Arninge. Hon erbjöds en lön på 350 kronor med bostad och vedbrand, anger annonserna. Enligt en uppgift räckte lönen ändå inte och lärarinnan fick dryga ut sin lön med sömmnadsarbeten. Det är oklart i vilka lokaler skolan huserade under sina första år, innan den flyttade in i torpet som Magnus Brahe skänkt.

De första lärarinnorna var, enligt en liggare från 1897-1917, i kronologisk ordning: Elin Tramm (eller Tromm), Matilda Johansson, Gertrud Nordwall (senare i Näsby folkskola), Ellen Olsson och Martha Stenberg. I skolan gick två, ibland, tre årskullar barn.

Småskolan i Arninge förefaller att ha lagts ner i samband med att nya Näsby folkskola stod klar 1944. En bild på småskolan i Arninge finns i f.n. utanför arkivexpeditionen i gamla kommunalhuset.

Anders Hedman, juli 2007

Källor:

Ferenius, Hans Olof Ferenius (red.), Täby socken, bidrag till socknens historia, del I. (Stockholm 1945)

(framför allt kapitlet "Bidrag till skolväsendets historia" av folkskollärare Sigfrid Lindström)

Ferenius, Jonas m.fl. Täby - stan på landet (Stockholm 1985)

Jarnebring, Eric, Täby kyrkby (Täby hembygdsförenings årsskrift nr 24) (Täby 1991)

Ruuskanen, Jenny, Hägerneholm genom tiderna (svenska b-uppsats, Marina läroverket 2005)

http://stockholms.lans.museum/skolan/platsidentitet/2005/ml/JennyRuuskanenHagerneholmsgard.pdf

Sevärt i Täby (Täby hembygdsförenings skriftserie nr 16), Täby 1982

Svensk läraretidning, nr 46 1897 http://130.236.254.104/svlartid/1897/0670.html

Svensk läraretidning, nr 47 1898 http://runeberg.org/svlartid/1898/0756.html