Sök i arkiven
Genvägar MENY

Sundsvalls scoutkår av Sveriges scoutförbund  (1920 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (H - Solidaritets- och sociala org.)
HistorikH I S T O R I K
Depå 2
20676 Sundsvalls scoutkår av Sveriges scoutförbund
Sundsvallsscouternas 10-årsjubiléum.
Något om scoutverksamheten i vår stad under de gångna 10 åren.
Sveriges scoutförbunds sundsvallsavdelning firar, som bekant, 10-årsjubileum i år. Till den stundande stora jubileumshögtiden, som äger rum 12-13 april förberedes en jubileumsskrift, däri den jubilerande scoutkårens öden under det gångna första decenniet utförligt skildras. Vi återgiva här nedan ett sammandrag av 10-årsredogörelsen:
Det första kårstyrelsesammanträdet hölls 13 april 1920. Styrelsen utgjordes av: kårchef och ordförande kapt. Gösta Bergengren, v. ordf., trävarutjänsteman Fritiof Andersson, sekr. Tage Degerholm, v. sekr. Einar Östman, kassör Kjell Ljungberg, v. sekr. Olle Ericsson samt Torsten Hjelm och John Malmgren. Efter ett energiskt organisationsarbete var man redan på hösten det första året uppe i en medlemssiffra av 85. Den drivande och ledande kraften under kårens första år var Fritiof Andersson, som med liv och lust gick upp i scoutarbetet, stödjande där det behövdes stöd, och hjälpande där hjälp erfordrades. Den svåraste frågan under den första tiden var lokalfrågan. När annan lokal icke stod att uppbringa för scoutmötena, höll man till hos v. kårchefen. Av mera märkliga händelser under det första året må noteras scouternas medverkan vid Norrlandsmässan. 1921 blev ett för kåren stilla år. Det förhållandet, att några av kårens stiftare började lämna staden, ledde till en liten paus i arbetet. Emellertid lyckades man på våren som kårchef förvärva löjtnanten F. H. Roeck-Hansen och därmed blev det åter fart i arbetet. För sina övningar och sammankomster lyckades kåren få disponera allm. läroverkets gymnastiksal och därmed var lokalfrågan ordnad för en tid. Under hösten nämnda år gjordes ett försök att bilda en avdelning av ”vargungarna” men det hela stannade vid ett försök. 1922 blev ett arbetsfyllt år. Ett flertal lyckade utflykter anordnades. Den märkligaste tilldragelsen var dock ett besök av scoutgeneralen, major Ebbe Lieberath, den 21 januari, då en större scouthögtidlighet gick av stapeln å Stadshussalongen. Vid detta tillfälle invigdes en livscout och tre riddarscouter. Livscout blev Rune Rydell, vilken därmed blev kårens andra livscout. Tidigare hade till livscout utnämnts John Malmgren. Till riddarscouter utnämndes Olle Eriksson, Ivan Olsson och Yngve Johansson, vilka tre sistnämnda även tilldelades förtjänstmedaljer.
Då löjtnant Roeck-Hansen på hösten lämnade Sundsvall efterträddes han av ingenjör Sigurd Holm. 1923 bjöd också på en märklig händelse, i det kåren hade tre representanter vid det stora lägret vid Rådasjön utanför Göteborg, i vilket läger även deltogo representanter för främmande länder.
Från åren 1924-1926 äro några märkligare händelser icke att framdraga. Kåren hade det många gånger besvärligt med sin ekonomi, vilket givetvis menligt inverkade på arbetet. Icke nog med att ledarna fingo offra tid och krafter, de fingo allt som oftast ur egna kassor plocka fram erforderliga medel för att hålla rörelsen vid liv. Hittills hade mötena hållits å allm. läroverkets gymnastiksal, men det visade sig svårt att samla pojkarna där, varför kårstyrelsen började se sig om efter en lämpligare lokal. På hösten 1924 flyttade man in i Templarlokalen på Södermalm vilken lokal sedan begagnades till slutet av 1928. På hösten 1924 gjordes ett nytt försök med ”vargungarna” men även detta försök misslyckades.
Ingenjör Holm avgick från kårchefsbefattningen 1925 och fick till efterträdare diakon P. Norman. Hr H. kvarstod dock som vice kårchef. 13 april 1925 firade kåren 5-års-fäst. Sommaren samma år hyrdes en stuga å Tjuvholmen, där sommararbetet delvis bedrevs. Frågan om kårens ekonomi vållade under 1925 allvarliga överläggningar och på hösten väcktes förslag om att söka bidrag av Sundsvalls kafé a.-b. Ansökan insändes emellertid för sent för att kunna leda till något resultat. Vid 1926 års början räknade kåren endast 48 rullförda medlemmar. Trots alla bekymmer och besvärligheter arbetade sig kåren dock fram till 1927 - ”Jubloåret”. Vice brandchefen löjtnant Björn tjänstgjorde under vårterminen vid ett flertal kårstyrelsesammanträden som ordförande. Under hans ledning blev det åter fart i arbetet och på sommaren kunde kåren sända en trupp på icke mindre än 18 scouter och två ledare till Jublolägret. 19 oktober 1927 beslöts enhälligt att hemställa till distriktslantmätaren G. Nisbeth i Sundsvall att bliva kårens chef. Till allmän glädje åtog sig hr N. uppdraget och övertog befälet 13 februari 1928 vid ett kårmöte å templarlokalen på Södermalm. Med år 1928 började kårens ekonomi att förbättras om man började se litet ljusare på framtiden. Några fester höllos - bl.a. en S:t Georgsfest på Teatern - med gott resultat. För att ytterligare stärka ekonomien gjordes i december en anhållan till stadsfullmäktige om bidrag av kafémedel.
1929 började icke så särdeles bra. Kåren hade som tidigare nämnts, sedan flera år tillbaka sina möten i templarlokalen på Södermalm. När det på nyåret skulle återupptaga verksamheten gavs besked om, att då kåren tagit befattning med kafémedel den ej längre kunde påräkna att få hyra templarlokalen. Nu voro goda råd nödvändiga. Något måste göras men vad? Under sökandet av lokal kom det glädjande meddelandet, att stadsfullmäktige beviljat kåren ett anslag på 300 kr. Samtidigt lyckade kåren hyra en lokal på 1 rum och kök å Långgatan. Lokalen var emellertid icke bra, varför den uppsades till avflyttning 1 mars 1930.
Med tillfredsställelse antecknas den beredvillighet d:r G. Edholm visat genom att ställa sig i ledningen för en sjukvårdskurs för kårmedlemmarna, därvid flera pojkar erövrade sjukvårdsmärket. Under fjolåret upptogs även den gamla frågan om ”vargungarna” och sedan kåren som ledarinna lyckats förvärva fru Karin Schön, kunde den på S:t Georgsdagen i fjol för verkliga saken, i det då invigdes icke mindre än 16 ”vargungar”. Från 1929 är även att anteckna att en ledare och tre scouter från Sundsvall deltogo i det stora världsscoutlägret i London.
1930 - jubileumsåret - synes bli ett framgångsrikt år. F.n. räknar kåren 11 ledare, 2 vargungeledarinnor, 73 scouter och 32 vargungar. Lokalfrågan är förmånligt ordnad genom förhyrandet av en lämplig lokal vid V. Trädgårdsgatan. Kårens länge närda önskan om en egen scoutstuga har uppfyllt i och med förvärvandet av f.d. disponentbostaden å Stornäset, Alnö.
Måtte, heter det till sist i berättelsen, år 1930, som så lyckligt börjat, icke i fortsättningen bli ett de svikna förhoppningarnas år, utan må det vara begynnelsen till en ny, än lyckosammare period för Sveriges scoutkår i Sundsvall.
(Källa: Sundsvalls-Posten 1930-03-29)
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY2/2_20676
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ZZBHBzRvvQF3xo05b3Rle7
SpråkSvenska
ExtraID2_20676