Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lund-Landskrona Metodistförsamling  (1874 – 1999)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (-)
Alternativa namn
Lunds Metodist Episkopal församling 1883-1930-t. Lund-Eslöv Metodist-episkopalförsamling. Lunds Metodist Episkopal församling Johanneskyrkan. Lunds metodistkyrka Johannes metodistförsamling Lunds metodistförsamling Johannes Metodistförsamling i Lund
HistorikAcc.nr:111/99, 1/01 Fört.nr: 76/06
LUND-LANDSKRONA METODISTFÖRSAMLING
Arkivet som består av 29 volymer överlämnades som gåva till Skånes Arkivförbund i december 1999. Delar av arkivet hade då sedan 1989 förvarats på Landsarkivet i Lund som deposition, men har, enligt donatorns önskan, sammanförts, ordnats och förtecknats med övriga handlingar till ett arkiv.
Vad hette församlingen egentligen? I de äldst bevarade protokollen från 1883 och fram till mitten av 1930-talet kallade man sig Lunds Metodist Episkopal församling, i somliga arki- valier även Lund-Eslöv Metodist-episkopalförsamling, detta emedan församlingens s.k. ut- postverksamhet i Eslöv under en längre period bar karaktär av regelbunden samverkan. Från 1936 kallade sig församlingen Lunds Metodist Episkopal församling Johanneskyrkan. Kommande decennier växlade namnen mellan Lunds metodistkyrka, Johannes metodist- församling och Lunds metodistförsamling, men fr.o.m. 1965 torde Johannes Metodist- församling i Lund vara den mest frekvent använda benämningen. När församlingen upplöstes 1999 hade den i fem år hetat Lund-Landskrona Metodistförsamling, efter ett sammangående 1994 med Betel Metodistförsamling i Landskrona (även denna församlings arkiv har skänkts till Skånes Arkivförbund).
Metodismen gjorde sitt intåg i Lund på allvar 1873 med den danskfödde, dåvarande Malmö- pastorn Jens Pedersen (1839-1910) som påbörjade regelbunden predikoverksamhet i staden, men redan 1867 hade den svensk-amerikanske metodisten Victor Witting (1825-1906) hållit några gudstjänster i gamla missionshuset på Allhelgonabacken. Egen församling bildades den 8 december 1874, med Witting som ordförande vid den första konferensen. Församlingen - den första frikyrkliga i Lund - räknade då 21 medlemmar, varav 12 i "full förening" och 9 "på prov". 10 av medlemmarna hade utträtt ur statskyrkan. Pastor och församlingsföreståndare under de första två åren var Theodor Larsson (1843-1882). Metodisterna liksom andra växande frikyrkosamfund motarbetades på sina håll av myndigheterna. Så dömdes t.ex. 1874 perukmakaren Birger Lundberg av Rådstufvurätten i Lund för att ha upprättat en metodistisk söndagsskola - ett "lagstridigt proselytmakeri" - till 100 riksdalers böter och stängning av skolan.
En första mötesplats ska man ha funnit hos en skomakare Lindqvist på Västergatan, därefter hos ovannämnde Birger Lundberg på Klostergatan, "å Nr 88 A här i staden". (Denne Birger Lundberg var f.ö. tillsammans med Maria Ch. Lundberg de första medlemmarna i Assuransföreningen i Lund vars matrikel 1873-1897 ingår i arkivet.) I de - troligen - ganska blygsamma lokalerna hos perukmakaren tänkte emellertid församlingen stort. Mycket stort. "Frikyrkorörelsens allra stoltaste arkitekturambitioner", kallar Torkel Eriksson i sitt arbete "Kyrklig arkitektur" den metodistkyrka som planerades i Lund i slutet av 1880-talet. 1887 hade Stockholmsarkitekten Johan Laurentz presenterat sina ritningar av en sådan kyrka, och året därpå förvärvade församlingen en tomt för ändamålet i hörnet av Spolegatan och Fredsgatan. "Byggnaden var otvivelaktigt tänkt som ett motalternativ till Allhelgonakyrkan, men rent utseendemässigt skulle den inte ha kommit att skilja sig mycket från denna". Kyrkan uppfördes av ekonomiska skäl aldrig, och "det stolta projektet blev endast ett stycke arkitektur på papperet."(Eriksson s.167-168. De handkolorerade originalritningarna finns på Skånes Arkivförbund. Svartvita kopior finns i Lund-Landskrona metodistförsamlings arkiv. Se:F2)
Fram till 1894 logerade församlingen istället på Sankt Annegatan, därefter på Winstrupsgatan, och mellan 1909-1927 i hörnet av Stora Sigridsgatan 2 och Kiliansgatan 9 i en byggnad benämnd Wieselgrens minne. På 1920-talet inköptes genom Metodistkyrkans i Sverige kyrkobyggnadsfond en fastighet vid Stora Södergatan 41, kv. Repslagaren. Här fick försam- lingen en fast punkt för lång tid framöver och en egen kyrka i gårdshuset, Johanneskyrkan, som invigdes den 17 januari 1927. Fastigheten såldes 1981 men hyrdes av församlingen till 1999.
Söndagsskolor var tidigt en viktig angelägenhet för metodisterna i Sverige, så även för dem i Lund, liksom utpostverksamhet eller predikoplatser. På 1880- och 1890-talen bedrev försam- lingen söndagsskoleverksamhet i Lund och Åkarp, tidvis också i Lomma, Löberöd och Hunneberga. Som predikoplatser omnämns i protokollen bl.a. Åkarp, Hjärup, Lomma, Löberöd och Holmby. Enligt en församlingshistorik från 1934 verkade man också i Lövestad, Heinge, Eslöv och Landskrona. Denna expansiva och aktiva fas i församlingens historia sammanhörde naturligtvis med väckelsen i tiden och det växande medlemsantalet.
Tjugo år efter bildandet räknade församlingen i Lund över 100 medlemmar och kring 80 barn i söndagsskolan. Det fanns nu även jungfruförening och syförening, och 1895 kom en ungdomsförening till stånd (mellan 1905-1933 kallad Epworth-förening). En bit in på det nya seklet mattades utvecklingen av och predikoplatserna besöktes alltmer sällan. Däremot upptogs 1909 en mer regelbunden verksamhet i Eslöv, där en egen predikolokal invigdes den 21 november 1910. I arkivet ingår en kyrkobok för Lund-Eslöv Metodist-episkopalförsamling som omfattar åren ca. 1880-1924, samt en församlingsbok ca. 1908-1998. Samverkan med Eslöv torde dock ha upphört på 1920- eller 1930-talet. Ännu 1914 hade församlingen i Lund över hundra medlemmar, men tio år senare var siffran nere på 37. På 1930-talet steg den igen, och i mitten av 1940-talet var ett 50-tal personer medlemmar. Följande decennier reducerades församlingen långsamt. Vid upplösningen 1999 hade Lund-Landskrona Metodistförsamling 18 medlemmar. Dessa rekommenderades att ansluta sig till Malmö Metodistförsamling.
Till församlingens övriga ingående arkivbildare hör:
Assuransföreningen i Lund
Metodistkyrkans kvinnor i Lund (MKK)
Metodistkyrkans ungdom i Lund (MKU)
Lunds Metodistförsamlings juniorförening
Lunds Metodistförsamlings systraförening
Metodistkyrkan i Eslöv
Alliansföreningen i Lund
Ekumeniska kyrkorådet för Vildanden/Klosters Fälad, Lund
Källor:
Eriksson, Torkel "Kyrklig arkitektur" i Bygga skånska städer Aspekter på stadsarkitekturen efter 1850. Sydsvenska Dagbladets Årsbok 1976. s.159, 167-168.
Församlingens protokoll 1883-1999 och egna historiker 1934, 1949 och 1974.
Metodistkyrkan i Sverige 100 år. Nya Bokförlags Aktiebolaget. Stockholm 1968
Robert Iwenstam, 2004
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/M067/SAF_972
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ntbyLefx4Y37x4eNjAGzcD
SpråkSvenska
ExtraIDSAF_972