Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

EPIDEMINÄMNDEN  (1920 – 1941)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Epidemisjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)
HistorikH I S T O R I K
1857 tillkom en riksgiltig epidemistadga. Det ålåg primärkommunerna, dvs socken eller stad, att hålla isolerade och vårda av epidemiska sjukdomar drabbade. Fram till sekelskiftet inom Uppsala län helt av provisorisk karaktär, fungerade endast vid större farsoter. För landstingens del var anordnande av epidemisjukvård helt frivillig.
Med 1919 års epidemilag gjordes epidemisjukvården till en obligatorisk uppgift för landstingen. Varje landstingsområde var ett epidemidistrikt. Undantag kunde göras för städer som av vissa skäl skulle vara ett eget epidemidistrikt. För Uppsala län gjordes inga undantag, landstinget blev ett epidemidistrikt innefattande både städer och landsbygd.
Vid 1920 års landsting i Uppsala faställdes instruktion för epideminämnden. Förste provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare var självskriven ordförande i nämnden. Nämnden skulle bland annat förvalta epidemivårdsinrättningarna i länet. Driften och den omedelbara tillsynen över dem sköttes av lokala direktioner. Vid 1922 hade landstinget övertagit epidemisjukhuset i Uppsala, epidemisjukhuset i Enköping, epidemisjukstugan vid Lövsta bruk och epidemisjukstugan vid Älvkarleö. Epidemisjukhusen i Uppsala och Enköping ägdes tidigare av respektive stad men landstinget hade avtal om vårdplatser där.
Epideminämnden skulle också uppgöra planer för sjukvårdens ordnande, göra framställningar om medel, handha och redovisa andra medel som ställdes till nämndens förfogande samt att årligen avgiva berättelser över sin verksamhet enligt av Kungliga Medicinalstyrelsens utfärdade skrifter.
Fortsättning, se Hälso- och sjukvårdsberedningen/ (1:a) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Genom lag, central ledning av den öppna vården/överinseende av den slutna vården.
Källor: Landstingets protokoll/tryck B 105, arkivarie Margareta Lemmings tidigare sammanställning om Epidemisjukhuset/centralepidemisjukhuset, Centralsanatoriet, Sanatorium, tuberkulossjukstugor.
/2007-04-18
Maria Hagberg
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C018/LA_110
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/SCGeTyOVGIP26tnt60Ksz6
SpråkSvenska
ExtraIDLA_110