Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

WIDÉN, ALBIN


Basic data

Reference codeSE/SEI/SEI_1377-1
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sK0j0r18q4gI37aEg0oLW2
Extra IDSEI_1377-1
Extent
0 Hyllmeter 
81 Volymer 
Archive institutionSvenska Emigrantinstitutet
Record creator / Origination
WIDÉN, ALBIN
Alternativa namn: Albin Widéns samling
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad

Content

Archival historyAlbin Widéns samling kring emigrationen, Svensk-Amerika, Årets svenskamerikan och Widéns verksamhet i USA tillföll Nordiska museet efter Widéns bortgång hösten 1983. Överenskommelsen mellan Widén och Nordiska museets styresman hade den formen att museet skulle få deponera arkivet hos annan institution om så befanns lämpligt. 1984-01-30 erbjöds Emigrantinstitutet mottaga Widéns papper och våren 1985 fraktades materialet till Växjö. I juni samma år ordnades och förtecknades samlingen av undertecknad. Det stod snart klart att Albin Widéns samling vid sidan av Mobergsamlingen och Landeliussamlingen var det största personhistoriska arkiv som förvärvats av Emigrantinstitutet, 7,5 hyllmeter.
Karl Albin Julius Widén föddes 1897-05-24 i Gårdveda, Kalmar län, där fadern var hemmansägare. Efter studentexamen i Uppsala studerade Widén vidare och blev 1936 fil lic. i Stockholm. Han ägnade sig åt etnologin och medverkade bland annat i Nordiska museets etnologiska undersökningar. 1935 tillbringade han för forskningar i USA och återvände 1939 till Amerika för att inventera svenska nybyggen i Illinois. 1941-1942 var Widén föreståndare för Augustana Institute of Swedish Culture vid Augustana College i Rock Island, Illinois och 1942-1947 verkade han som föreståndare för den under dessa år existerande Swedish Information Bureau i Minneapolis. Efter återkomsten till Sverige blev Widén pressombudsman i Arbetsmarknadsstyrelsen. Allt detta skedde vid sidan av ett omfattande författarskap.
Mest känd för allmänheten blev Widén som författare och redan 1918 publicerade han några populära vildmarksskildringar. Småländskt folkliv satte sin prägel på de historiska romanerna från 1930-talet. Som svensk-amerikanernas främste skildrare på svensk botten framträdde Widén 1937 med "Svenskar som erövrat Amerika". Den 1945 publicerade "Nu blommar prärien" kan betecknas som ett litterärt genombrott vilket fullföljdes 1949 med fortsättningen "Flicka i Vilda Västern". 1953 kom han med den stora konstnärsbiografin om Carl Oscar Borg. Dessa banbrytande verk följdes av den långa rad dokumentära eller skönlitterära amerikaböcker som befäste Albin Widéns ställning som Svensk-Amerikas store skildrare i svensk litteratur. Romanen "Nu blommar prärien" gjorde honom till Vilhelm Mobergs föregångare, förmodligen också inspiratör. Vid sidan av romanerna och de populärvetenskapliga verken skrev Widén säkert ett tusental artiklar för svenska och svenskamerikanska tidningar och tidskrifter. Hans enorma journalistiska produktion dokumenteras främst av klippsamlingen.
Samlingen vittnar mindre om Widéns skönlitterära författarskap än om hans vetenskapliga och populärvetenskapliga insatser. Forskningssamlingen och större delen av klippsamlingen ger vittnesbörd om en systematisk samlargärning kring svensk emigration med motsvarighet endast hos O R Landelius. Eftersom Widén var folklivsforskare beskrivs svenskbygderna i Amerika på ett för svensk emigrationsforskning ovanligt sätt. Det är också som etnologisk emigrationsforskare Widén gör den banbrytande insats som 1976 uppmärksammades med hedersdoktoratet i Uppsala. Forskningssamlingen är särskilt stark inom det personhistoriska området men ingen sida av Svensk-Amerikas arbete och liv lämnas obeaktad. Särskilt intressant är de svar på den tryckta frågelistan "Svensk-amerikanska sociologiska undersökningen", som inkom under Widéns år i Minneapolis. Det stora antal insända levnadsberättelser som denna och andra enkäter (oftast upprop i svenskamerikanska tidningar) gav upphov till utgör en guldgruva för emigrationsforskningen. Forskningssamlingen omfattar ett unikt material rörande en rad stora svenskamerikanska personligheter och då särskilt professor Amandus Johnson i Philadelphia och Carl Oscar Borg, Svensk-Amerikas sannolikt störste konstnär, vilka bägge biograferades i stora arbeten 1954 respektive 1970. Särskilt intresseväckande är Amandus Johnsons på ljudband intalade levnadsminnen och hans korrespondens med skulptören Carl Milles under dennes amerikaår. Serierna med brev från Amandus Johnson till Widén och andra personer utgör veterligen den största samlingen Amandus Johnson-manuskript utanför Balch Institute i Philadelphia, där Amandus Johnsons arkiv förvaras.
Mycket av intresse för emigrationsforskaren möter också i manuskriptsamlingen som dels omfattar större och mindre manuskript av Widén dels till honom för granskning insända manuskript. Större bokmanuskript ingår ej i samlingen. Ett undantag är det omfattande opuset "Det är om namn jag frågar" som består av tidningsartiklar med inskjutna opublicerade manuskript. Författarnamn saknas men mycket talar för att det är ett okänt verk av Widén. Lika intresseväckande är den gigantiska artikelserien "History of Chisago County" som 1942-1945 publicerades av Bert Merlin i Chisago County Press i Lindstrom, Minnesota. Eftersom klippsamlingen systematiserats under personer och ämnen är den lättillgänglig för forskning.
Större delen av det arkiv som tillkom under Albin Widéns år som chef för Swedish Information Bureau i Minneapolis ingår i samlingen. Särskilt omfattande är serien av korrespondens som även innehåller genomslagskopior av utgående brev. Denna serie är ordnad alfabetiskt. I Swedish Information Bureaus arkiv ingår också ämnesordnade handlingar och en del manuskript.
Albin Widén gjorde stora insatser för Vasa Order of America, som räknar sina anor från 1896 och han innehade framträdande poster inom detta sedan 1929 i Sverige etablerade svenskamerikanska ordenssällskap. Särskilt betydelsefullt var Widéns initiativ att från och med 1960 kora en Årets Svenskamerikan. Vasa Orden har hela tiden varit huvudansvarig för denna inte minst i Amerika uppmärksammade tradition. Arbetet med Årets Svenskamerikan avspeglar sig dels i omfattande korrespondens dels i samlingen kring Årets Svenskamerikaner. Bildsamlingen omfattar ett tusental bilder av personer, persongrupper, byggnader, utställningar samt en lång rad fester och jubileer i Svensk-Amerika. Bildkvaliteten är mycket varierande och ofta för dålig för att kunna reproduceras.
En mindre samling trycksaker ingår i Albin Widéns samling. Särskilt värdefulla är småtrycken från svenskamerikanska föreningar, konsertprogram, jubileer m.m. En fin svit svenskamerikanska tidningsalmanackor och en omfattande samling svenskamerikanska tidskrifter finns i trycksakssamlingen.
Den mångfacetterade verksamheten på ekonomins, religionens och kulturens olika områden som skapade begreppet Svensk-Amerika reflekteras mer övertygande i Albin Widéns samling än i de flesta andra av Emigrantinstitutets personhistoriska arkiv. Widén outsinliga energi, väldiga kontaktnät på båda sidor Atlanten och vittfamnande intellekt har här manifesterats i ett arkivmaterial där de flesta etniska aktiviteter och tusentals svenskamerikaner finns representerade. Här möter brev och manuskript alltifrån okända meddelare i Minnesotas svenskbygder till centrala personligheter som Amandus Johnson, Vilhelm Moberg, Carl Milles, Albert Viksten eller Glen Seaborg.
Utvandrarnas Hus i Växjö 1985-06-20
Ulf Beijbom

Control

Created03/05/2022 09:12:07
Amended03/05/2022 09:12:07