Search the collections
Shortcuts MENU

Engberg, Arthur  (1888 – 1944)

Person

CategoryPerson (släkt)
History1 januari 1888-27 mars 1944

Socialdemokratisk politiker, journalist och ideolog. Engberg växte upp i ett hemman i Hassela i Hälsingland som son till Anders Jonsson Engberg och Brita Kristina Danielsdotter. Fadern var aktiv i den frikyrkliga rörelsen och var del av den borgerliga vänstern i landstinget. Engberg gick på Hudiksvalls högre allmänna läroverk och tog mognadsexamen 1908. Han studerade filosofi på Uppsala universitet under filosofen Axel Hägerström (som fattade starkt tycke för Engberg) och tog en fil. kand. i ämnet 1913. Efter det studerade han i Jena och Strassburg 1914. Engbergs inriktning var på en klassisk bildning och grekiska, och påbörjade en doktorsavhandling om den grekiska filosofen Herakleitos som dock aldrig avslutades.

Engberg kom tidigt i kontakt med nykterhetsrörelsen och blev även politiskt intresserad under sin tid i Uppsala. Han skrev även artiklar för Arbetarbladet och Social-Demokraten, ofta med försök att spegla samhällsfrågor utifrån ett brett ideologiskt perspektiv. Engberg var sekreterare i 1911 års nykterhetskommité och var redaktör för IOGT:s organ Reformatorn 1914-17, men bröt snart med nykterhetsrörelsen. 1917 valdes han in som riksdagsledamot i andra kammaren för Socialdemokraterna, en befattning han hade kvar till 1940. Han verkade som chefredaktör på Arbetet 1918-1924 och Social-Demokraten 1924-1932 samt juni-september 1936.

Engberg blev snart uppmärksammad både som ledarskribent och politiker inom socialdemokratin. I riksdagen anförde han för allmän rösträtt och blev ledamot av konstitutionsutskottet 1919 och 1922-32, samt ledamot av hemliga utskottet 1920.
Under Per-Albin Hanssons regering 1932 var Engberg ecklesiastikminister 1932-36, och åter igen 1936-1939. Han tog del i flera internationella kommittéer och uppdrag, bl.a. som ombud i Nationernas förbunds avrustningskommitté i Paris 1921 och Genève 1923.

Som ecklesiastikminister var han aktiv i reformer som utgivandet av nya psalmboken 1937 och nya koralboken 1939 samt administrativa reformer för präst- och biskopstjänster 1934 respektive 1936. Han var också drivande inom arbete för en ny läroverksstadga 1933, med resultat att franskan gynnades på latinlinjen och att matematiken på reallinjen minskades samt att ämneskombinationer blev friare. Engberg översåg ett utvidgat förstatligande av folkskolan 1935, införandet av sjuårig folkskola 1936 och förstatligande av dövstumundervisningen 1937. Han lade fram förslag om att införa engelska som förstaspråk, något som först senare förverkligades.

Engberg var tidigt en stark kritiker av kommunismen och mot den vänsterfalang som bröt sig ur SAP 1917. Han kritiserade under 1930-talet också nazismen. Historikern Håkan Blomqvist har under 2000-talet skrivit om de antisemitiska åsikter som Engberg uttryckte under sin tidiga levnadsbana, åsikter han mot slutet av 1920-talet tog mer avstånd från.

Engberg lämnade sitt uppdrag som riksdagsledamot 1940 då han blev utnämnd till landshövding i Västernorrlands län, en post han satt på fram till sin död 1944.

Gift med Lydia Sara Mathilda Carlsson (från 19 augusti 1923)
KÄLLOR
Håkan Blomqvist, Socialdemokrat och antisemit?: den dolda historien om Arthur Engberg (Stockholm 2008), s. 61-71
Lars & Nils Beltzén, Artur Engberg: publicist och politiker (Stockholm 1973)
Bernt Gustavsson, Arthur Engbergs språkvärldar (Uppsala 1993)
WebbsidaExtern länk
Reference codeSE/ARAB/156
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ljPNuxeF8akruMOZ5Xs4r0
LanguageSvenska
Extra ID156