Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länsstyrelsen i Östergötlands län. Dataenhetens med föregångare (datasektionen) arkiv


Länsstyrelsen i Östergötlands län. Dataenheten med föregångare

I mitten av 1960-talet började ADB (automatisk databehandling) användas inom folkbokföringen. En viktig uppgift för datasektionen, dataenhetens föregångare, var skatteadministration. Till följd av detta inrättades en Datasektion inom Landskontoret hos länsstyrelserna år 1966. Vid 1971 års (1 juli) omorganisation av länsförvaltningen ändrades Datasektionens namn till Dataenheten och enheten blev en del av Skatteavdelningen. År 1987 bildades en separat myndighet för skattefrågor -Länsskattemyndigheten - och länsstyrelsens dataavdelning blev en del av denna myndighet.

Både datasektionen och dataenheten har samma arkivbildningsplan dock har de olika diarieplaner.

Stycket nedan är taget ur skriften Deklarationen 100 år och andra tillbaka bllckar. Stycket beskriver försöksverksamhet med datasektioner/dataenheter.

Självklart var det inte bara att trycka på en knapp och gå över till ett nytt tekniskt system, som skulle hantera det omfattande och riksviktiga arbetet med folkbokföring och beskattning. Det var här sannolikt fråga om det mest omfattande tekniska revolution vi haft i landet i modern tid. Man måste vara helt säker på att allt skulle fungera felfritt från första stund.

Därför startades i augusti 1964 försöksverksamhet vid länsstyrelserna i Stockholm och Linköping. Verksamheten bedrevs parallellt med det gamla systemet. Den leddes från CFU, ansvariga försöksledare var Nils Eriksson i Stockholm med IBM-maskin 1401. K.G. Jansson och C.G. Boman i Linköping svarade för försöksverksamheten där med SAAB-maskinen D21. Vedermödorna var stora, men ambitionen och uthålligheten var större. Fortlöpande togs hos CFU fram systembeskrivningar, datorprogram och anvisningar för registreringsarbete, datorbearbetning, efterbehandling och distribution. Pärm efter pärm fylldes och blev till många hyllmeter. Innehållet prövades, ändrades eller förkastades gång på gång. Programmeringen av datorerna var naturligtvis en stötesten. Deras begränsade minneskapacitet försvårade programmeringsarbetet. Konsten att programmera krävde specialbegåvning och rekryteringsunderlaget var smalt, ty programmerare var tunnsådda på den öppna marknaden vid denna tid. Det krävdes dessutom dubbla programmeringsinsatser och dubbla programbibliotek, eftersom två olika maskinsystem prövades. Programmeringsarbetet var då något helt annat än idag. Programmering skedde till en början i maskinspråk, vilket knappast underlättade. Om jag inte minns fel användes efter någon tid i IBM-systemet programspråket Cobol, som var ett problemorienterat språk, medan man för SAAB-maskiner använde SAAB:s eget programspråk DAC (Data-SAAB Auto Coder). Hela blankettfloran av längder, debetsedlar och andra produkter måste nyskapas för att anpassas till datorutskrift. Efter försöksverksamheten gjordes en utvärdering. Meningarna om vilket av de två prövade fabrikaten som var bäst - IBM eller SAAB - var delade, men resultatet blev återigen en kompromiss: båda upphandlades. Det var finansministerns beslut. Gunnar Sträng var inte bara sträng, han var också enväldig.

.. ... ...

Så gick startskottet ute hos länsstyrelserna, där det 1966 hade inrättats särskilda dataenheter, som skulle avlösa de gamla uppbörds/folkbokföringssektionerna. Alla register skulle läggas upp på nytt och ersätta det gamla citograf- och avtryckskortregistret. Det blev ett enormt uppläggningsarbete, som pågick parallellt med det gamla systemet.

CFU= Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

 Serier (44 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
AProtokoll och koncept
Läsesal
 
A 1Allmän serie protokoll och konceptProtokoll och koncept till beslut och brev bundna i kronologisk ordning.

Serien i arkivboxar.		 
A 2Protokoll och koncept i särskilda ärendenDagrapporter. Planering av maskinbearbetningar och omräkningsreversal.
Läsesal
 
BDiarier
Läsesal
 
B 1Kronologisk diariumSerien i arkivboxar. 
B 2Övriga diarier 
CRegister och förteckningar
Läsesal
 
C 1Aviregistren
Läsesal
 
C 1 aPersonaviregistrenHandlingarna är gallrade i enlighet med RIksarkivets gallringsbeslut nummer 307.

Avi som ersatts med ny gallras omedelbart.
Läsesal
 
C 1 bJ-aviregistrenHandlingarna är gallrade i enlighet med RIksarkivets gallringsbeslut nummer 307.

Avi som ersatts med ny gallras omedelbart.
Läsesal
 
C 2Magnetband för framställande av längder och register
Läsesal
 
C 2 aBand för utskrift av mantalslängd (KKB)OBS! Banden levererade till Riksarkivet.

Mantalslängder för tiden 1970-1980 levererade 1980-05-02
Mantalslängder för tiden 1981-1984 levererade 1984-10-30
Mantalslängder för tiden 1985 levererade 1985-01-28
Mantalslängder för tiden 1986 levererade 1986-10-27
Läsesal
 
C 2 bFastighetsband för utskrift av fastighetslängd (FB)Regionalt fastighetsregister för 1984-1987 samt fastighetslängd för tiden 1988-1993 levererat till Riksarkivet.
Läsesal
 
C 2 cSkatteband för utskrift av inkomstlängd (TK6B)Inkomstlängd och förmögenhetslängd slås från 1980 ihop till det som kallas skattelängd.
Läsesal
 
C 2 dSkatteband för utskrift av förmögenhetslängd (SFOB)OBS! Banden levererade till Riksarkivet.

Förmögenhetslängder för tiden 1973-1979 levererade 1980-05-02.

Inkomstlängd och förmögenhetslängd slogs ihop och blir från och med 1980 det som kallas skattelängd.
Läsesal
 
C 2 eBand innehållande mervärdesskattelängder (MACK)OBS! Banden levererade till Riksarkivet.

Mervärdesskattelängder för tiden 1973-1980 levererade 1981-04-01.
Läsesal
 
C 2 fRegionalt skatteregisterOBS! Banden levererade till Riksarkivet.

Regionalt skatteregister (huvuddel och supplementsdel) 1981-1982 levererade 1988-03-25
Regionalt skatteregister (skattelängdssammandrag( 1981-1982 levererade 1989-09-14
Regionalt skatteregister (huvuddel och supplementsdel) 1983 levererade 1988-03-20
Regionalt skatteregister (huvuddel och supplementsdel) 1984-1986 levererade 1988-04-15
Läsesal
 
C 3Mantalsregister
Läsesal
 
C 4Inventarieförteckningar med mera
Läsesal
 
C 5Driftjournaler
Läsesal
 
C 6Övriga register
Läsesal
 
C 7 aRegionalt fastighetstaxeringssystem (FDR)Systemet förvaras av Riksarkivet, Marieberg.
Läsesal
 
C 7 bRegionalt folkbokföringssystem (PFR)Systemet förvaras av Riksarkivet, Marieberg.
Läsesal
 
C 7 cRegionalt skatteregister (TLS)Systemet förvaras av Riksarkivet, Marieberg.
Läsesal
 
DInkomna handlingar
Läsesal
 
D 1Årgångsserier, diarieförda handlingar
Läsesal
 
D 1 aIcke utgallringsbara handlingarAvgångsserier i arkivboxar.

Arkivboxarna 1-10 innehåller handlingar från sektionstiden 1966-01-01--1971-06-30.		 
D 1 bUtgallringsbara handlingarDiarieförda utgallringsbara handlingar har inte förekommit i arkivbildaren.
Läsesal
 
D 2Årgångsserier, icke diarieförda handlingar
Läsesal
 
D 2 aIcke utgallringsbara handlingarÅrgångsserier
Läsesal
 
D 2 bUtgallringsbara handlingarÅrgångsserier

Aviseringar från pastorsämbeten och lokala skattemyndigheter med flera som stannar kvar hos Dataenheten
Läsesal
 
EInkomna handlingar
Läsesal
 
E 1Systembeskrivningar 
E 2Övriga dossierer, ansökan om skyddad personuppgift 
FRäkenskaper
Läsesal
 
F 1Räkenskaper
Läsesal
 
GKartor och ritningar
Läsesal
 
G 1Kartor och ritningar
Läsesal
 
HStatistik
Läsesal
 
H 1Statistik
Läsesal
 
LHålkort och hålremsor
Läsesal
 
L 1Hålkort och hålremsor
Läsesal
 
ÖÖvriga handlingar
Läsesal
 
Ö 1Övrigt
Läsesal