Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rote 13 Stadsgårdsroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/13
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xLyFVw9ObYNUuixUlSTjM5
ExtraID13
Omfång
11,15 Hyllmeter 
Datering
1878-01-01–1926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 13 (Stadsgårdsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Katarina församling.
Rotens expedition låg 1878 på Stadsträdgårdsgatan 15, 1878-1887 i Södra kasernen på Tjärhovsgatan 11, 1887-1891 på Svartensgatan 5, 1891-1892 på Högbergsgatan 27 B, 1892-1902 på Katarina östra kyrkogata 13 och 1902-1926 på Folkungagatan 77. Som roteman fungerade 1877-1880 L J Fritiof Ekelund, 1880-1888 C B Justinus Gartz, 1889-1899 Frans G Häggström, 1899-1908 C Hjalmar Lundbäck och 1908-1926 Carl A Lundberg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 13 STADSGÅRDSROTEN

INLEDNING
När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.

Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.

De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Till 13:e roten hörde området norr om Pilgatan och väster om Ersta backe till 1884. Då flyttades några kvarter från 13:e roten till 12:e roten vilket medförde något ändrade gränser. Gränserna ändrades något igen mellan de tre rotarna 1887 och samtidigt namnändrades rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote.

Från och med 1894 erhöll de tre rotarna nya namn till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.

I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 13:e roten omfattade 13.658 personer, rote 12 omfattade 17.746 personer och antalet personer i rote 14 uppgick till 15.550. På grund av den ökade befolkningsmängden biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om tredelning av rotarna 12 och 14 för inrättande av en ny rote den 1 oktober 1899. Den nya roten, rote 25, övertog namnet Barnängsroten från rote 12 som nu namnändrades till Danviksroten.

Rote 13 Stadsgårdsroten kom därefter att omfatta området inom gatugränserna: Folkungagatan (från Maria församlings gräns) - Renstiernas gata - Stadsgårdshamnen - Karl Johans torg (vid Slussen).

Rotarnas namn i Katarina församling:
Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893
Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926
Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886
Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893
Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899
Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917
Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886
Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893
Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917
Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926
Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917
Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926
Helgaroten (rote 36) 1/5 1917-30/6 1926


Följande rotemän tjänstgjorde i rote 13:
Frithiof Ekelund 1878-1880
Justinus Gartz 1880-1888
Frans Häggström (sedan rote 24) 1889-1899
Hjalmar Lundbäck 1899-1908
Carl August Lundberg 1908-1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 13:
Stadsträdgårdsgatan 15 Januari-september 1878
Tjärhofsgatan 11 (Södra kasernen) 1878-1887
Svartensgatan 5 1887-1891
Högbergsgatan 27 B 1891-1892
Katarina östra kyrkogata 13 1892-1902
Folkungagatan 77 1902-30/6 1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:18:53
Senast ändrad2021-11-12 10:56:00