Sök i arkiven
Genvägar MENY

NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR  (1981 – )

Myndighet

KategoriStatlig myndighet. Ospecificerad (Övrigt)
HistorikH I S T O R I K
Nordiska museets arkiv
16 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGORS GÅVA (ACC.NR 2004/013)
Intervjustudierna Hemslöjdens källor I och II har genomförts av Gunilla Lundahl och Louise Waldén som projekt vid Nämnden för hemslöjdsfrågor under åren 2000 och 2001.
Hemslöjdens källor I, som är inriktad på kvinnorna och den kvinnliga hantverkstraditionen, genomfördes år 2000 och finansierades av Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Hemslöjdens källor II, vars syfte var att lyfta fram den manliga slöjdtraditionens roll, genomfördes under 2001 och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Uppläggningen är densamma i bägge studierna, detta för att de ska vara jämförbara. Intervjuerna utgick från följande frågeområden som utgångspunkt för ett fritt samtal:
- bakgrund och skäl till engagemang i hemslöjden
- hemslöjdsrörelsens historia ur det egna perspektivet
- hemslöjden som kvinnornas rörelse
- betydelsen av slöjdens kunskap ur det egna perspektivet
- syn på estetik och pedagogik inom hemslöjden
- syn på nationell egenart
Hemslöjdens källor I
Syftet med studien är att dokumentera hemslöjdens muntliga historia för att säkra viktig information. Genom att intervjua nyckelpersoner med lång erfarenhet, stor personkännedom och förmåga till kritisk bedömning har man velat spåra rötter, idéer, ideologier och inflytanden, som kan vara svåra att få fram i skriftligt material. Frågeområdena, som kan ha skiftande relevans för de olika intervjuade personerna, byggde på intervjuarnas kompletterande kompetens och kunskapsområden.
Samtliga utvalda intervjupersoner har från skilda positioner varit betydelsefulla aktörer i hemslöjdsrörelsen. Flera har varit forskare och skribenter inom området. Några har varit knutna till Nordiska museet, som i sin tur med sin föremålssamling och dokumentation är en vikig institution för hemslöjdsrörelsen.
Hemslöjdens källor II
En del av bakgrunden till intervjustudien Hemslöjdens källor II är att den organiserade hemslöjden är i hög grad kvinnors verk. Det var främst kvinnor - om än med högt uppsatta manliga beskyddare - som byggde upp rörelsen ideologiskt, ekonomiskt, organisatoriskt och som formulerade de estetiska och etiska värdemätarna. Hemslöjden kom att präglas av kvinnors kunskaper och erfarenheter, den textila hantverkstraditionen kom att dominera.
Under senare delen av 1800-talet anställes inspektörer och instruktörer i slöjd, ofta av hushållningssällskapen. På 1920-talet kom den första statliga instruktören i husslöjd, föregångare till vår tids hemslöjdskonsulenter, vilka under 1900-talet blev alltfler, i regel kvinnor med textil utbildning. Den år 1963 tillsatta hemslöjdsutredningen föreslog statligt stöd till en konsulent i varje län. Fortfarande var den textila dominansen nästan total. Först i 1977 års hemslöjdsutredning uppmärksammades behovet av en särskild konsulent för den manliga hantverkstraditionen inom främst trä och metall, den s.k. hårdslöjden. Utredningen föreslog en utbyggnad av hemslöjdskonsultverksamheten inom den hårda slöjden i samtliga län. Denna utbyggnad skedde framför allt under 1980-talet. Den första utbildningen till hårdslöjdskonsulent startade 1982.
Männen och den manliga hantverkstraditionen har dock hela tiden funnits inom hemslöjden om än i skuggan av den kvinnliga hantverkstraditionen. Det är därför angeläget att studera männens roll som aktörer och deras perspektiv på den kvinno- och textildominerade hemslöjden. Därigenom kan också den manliga hantverkstraditionen stärkas och en dialog mellan de manliga och kvinnliga kulturarven underlättas.
I studien intervjuas sju personer, sex av dem är hårdslöjdskonsulenter ur olika generationer. Två av totalt fem kvinnliga hårdslöjdskonsulenter ingår i studien. Såväl generationsperspektivet som genusperspektivet speglas: Vad innebär det att som man komma in i en kvinnligt definierad organisation och vad innebär det för kvinnor att agera från ett manligt definierat område.
Dokumentation
Banden har skrivits ut i sin helhet. Viss redigering har skett, främst av talspråksformuleringar. Ohörbara delar har uteslutits. Utskrifterna har godkänts av de intervjuade personerna. Efter godkännandet har utskrifterna lästs av Gunilla Mattsson som sedan gjort smärre redigeringar för att göra utskrifterna förståeliga för kommande forskare.
Materialet är främst tänkt som källmaterial för framtida forskning. Det kan hjälpa forskare att hitta annars svårfunna källor samt ge uppslag till nya infallsvinklar.
Varje intervju finns på två band. Banden och utskrifterna är tillgängliga för forskare. För att använda materialet krävs ett godkännande av den intervjuade. Som källa skall anges att intervjun gjorts av Gunilla Lundahl och Louise Waldén inom intervjustudierna Hemslöjdens källor hos Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Materialet, som omfattar utskrifter, CV samt band för de sammanlagt 16 intervjuade personerna är överlämnade till Nordiska museets arkiv där det är fritt tillgängligt för forskning men iakttagande av ovan angivna regler.
Stockholm den 11 november 2006
Carin Tisell
Arkivarie
ReferenskodSE/NM/NMA_16
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ZCl4HaGRwKofgPmmMkbLT0
SpråkSvenska
ExtraIDNMA_16