ULVSUNDA SJUKHUS  (1906 – 1972)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Psykiatrisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Allmänpsykiatrisk vård, vuxna (901))
HistorikUlvsunda sjukhus 1906-1972
Någon egentlig vård för sinnessjuka fanns inte i Stockholms län förrän på 1880-talet, men då bara med ett fåtal platser. En kommitté tillsattes 1903, för att komma med förslag om en lösning av länets "dårsjukstugeväsen". Revisorerna hade funnit detta vara i ett otillfredsställande skick. 1905 hade kommittén överlämnat en utredning rörande anläggandet av en, för 25 patienter avsedd provisorisk vårdanstalt för sinnessjuka. L T beslöt att "i eller vid" Stockholm upprätta en dylik vårdanstalt. En för ändamålet utsedd styrelse förhyrde som vårdanstalt Ulvsunda slott, huvudbyggnaden jämte uthusbyggnader m.m.
Den gamla slottsbyggnaden, daterad till 1600-talet, togs i bruk den 24/4 1906 efter diverse omändrings- och reparationsarbeten. Kungl. Maj:t och Medicinalstyrelsen godkände anstaltens 27 vårdplatser. Ulvsunda sinnessjukanstalt hade redan från början en egen styrelse. 1906-års L T behandlade ett av styrelsen ställt förslag om inköp av slottet med tillhörande byggnader och mark. För ändamålet beviljades 250.000 kr, ett beslut om L T nog sedan ångrat! Redan året därpå begärde styrelsen anslag för ytterligare 18 vårdplatser, men L T beslöt i enlighet med sjukvårdskommittén att inte vidtaga några åtgärder för anstaltens utvidgande. Detta trots att vårdbehovet för ytterligare sinnessjuka var stort.
För omhändertagande och förvaring av kringstrykande sinnessjuka biföll L T 1913 ett förslag, om att för detta ändamål reservera 2 av de 27 platserna på anstalten. Behovet av ytterligare vårdplatser var stort och 1918 erhöll anstalten medel för en utökning av antalet platser till totalt 40.
L T gav 1925 FU i uppdrag att verkställa en fullständig utredning om eventuell flyttning av anstalten och försäljning av slottet. FU lyckades ej finna någon köpare till slottet, men verkställde en tomtindelning av kvarteret Landstinget inom slottsområdet. Ur detta kvarter sålde FU senare flera tomter. Under perioden 1924-1928 genomfördes diverse reparationer på slottet. Man drog bl.a. in ett värmeledningssystem. 1934 bemyndigades FU ännu en gång att till ett skäligt pris försälja Ulvsunda slott med tillhörande byggnader och markområden, vilket inte lyckades.
Med anledning av 1935-års anmälda omläggning av anstaltens verksamhet från upptagningsanstalt till vårdhem för sinnessjuka, beslöt L T 1936 att anstalten skulle benämnas "Stockholms läns vårdhem vid Ulvsunda".
Bakgrunden till denna omläggning av verksamheten var: Den 1/1 1931 trädde en ny "sinnessjuklag" i kraft. Den innebar i stort, att staten skulle ombesörja vården av de svårast sinnessjuka. De övriga, lindrigare sjuka, skulle vårdas genom kommunernas försorg. Denna sista grupp sinnessjuka beräknades till ca 1,5 promille av länets befolkning. Vårdplatsbehovet i Stockholms län beräknades till ca. 100, och dessa sinnessjuka skulle vårdas genom familjevård eller på vårdhem.
För utredning av dessa vårdplatsfrågor tillsattes 1933 en sinnessjukvårdskommitté. Antingen skulle man låta bygga ett helt nytt vårdhem med ca 100 platser eller också bygga ut Ulvsunda vårdhem. Det skulle i stor utsträckning kunna tillgodose vårdbehov för länets lättare sinnessjuka, men skulle då få lov att byggas om för ytterligare ca. 50 patienter. Det billigaste alternativet visade sig vara det senare. Genom en ombyggnad av norra- respektive södra slottsflygeln till vårdhemsavdelning, skulle man bereda plats för ytterligare 50 patienter. Detta förslag godkändes av L T 1939. Byggnadsarbetena med den norra- och södra slottsflygeln blev klara 1942. Efter besiktning av Kungl. Medicinalstyrelsen fastställdes den högsta beläggningssiffran till 126 vårdande. Av dessa var 70 kvinnor placerade i själva slottsbyggnaden och 56 män placerade i de bägge slottsflyglarna. Under byggnadsarbetenas gång överfördes 14 patienter 1940 till det nyöppnade Norrby gårds vårdhem.
1940 föreslog sinnessjukvårdskommittén att en centralt arbetande organisation måste skapas, där man skulle kunna ta upp gemensamma frågor och dessutom åstadkomma ett samarbete mellan vårdhemmen. Denna organisation förverkligades i Vårdhemsdirektionen, som startade sin verksamhet under 1941 med huvudsäte på Ulvsunda vårdhem. Vårdhemmet stod under Vårdhemsdirektionen fram t o m 1970, då denna organisation upplöstes. Under åren 1971-1972 lydde Ulvsunda under nord-östra förvaltningsomr.
Den 1/1 1942 centraliserades L T:s medelsförvaltning så att alla utbetalningar rörande vårdhemmets löner, räkningar m m gjordes direkt från L T:s expedition. Sysslomännen för respektive vårdhem insände alltså dessa räkningar för betalning. L T:s expedition skulle dessutom handha kassaförvaltningen samt bokföringen. Vårdhemsdirektionen beslöt emellertid att medelsförvaltningen och räkenskaperna fr o m 1/10 samma år skulle återgå till resp. vårdhem. Däremot skulle den genomförda centraliseringen till Ulvsunda vårdhem, av debitering och uppbörd av legosängsavgifter för samtliga vårdhem, bibehållas.
Vid vårdhemmet öppnades 1942 en rådgivningsverksamhet (poliklinisk mottagning) för sinnessjuka och sinnesabnorma i länet. Denna mottagning blev snabbt hårt belastad p g a starkt ökad besöksfrekvens. Detta resulterade i att L T beviljade vårdhemsdirektionen medel för att låta uppföra en speciell byggnad för denna rådgivningsverksamhet. Men i stället så flyttades denna verksamhet till lokaler i Solna 1948.
1944 lät man uppföra ett bårhus inom slottsområdet.
Enligt riksdagsbeslut 1951 skulle huvudmannaskapet för vården av de kroniskt lättskötta sinnessjuka falla under L T. Vid samma tidpunkt konstaterades att som vanligt var antalet vårdsökande sinnessjuka stort.
I början av 1951 inrättades en provisorisk psykiatrisk avdelning på vårdhemmet, med 33 vårdplatser. För dessa platser utgick inte något statsbidrag. Samma år förbättrades vårdhemmets terapiverksamhet, då patienterna fick en speciell terapilokal i norra flygelbyggnadens vindsvåning.
Redogörartjänsten vid vårdhemmet förändrades 1940 till en sysslomansbefattning, samtidigt som den förenades med redogörarskap för Sundbygergs Epidemisjukhus. Sysslomansbefattningen hade 1955 blivit alltför arbetsbetungande. Den hade växt ut till att omfatta ca. 14 olika institutioner. Från och med 1956 delades därför denna tjänst upp i två sysslomannabefattningar, den ena förlagd till Ulvsunda och den andra till Danderyds sjukhus.
År 1956 påbörjades elektrochockbehandling av vissa kategorier sinnessjuka. Verksamheten utökades samma år till ett innehav av två maskiner för ändamålet. Denna nya behandlingsform underlättade vården för bl a suicidpatienterna.
Bostadsfrågan för personalen vid vårdhemmet hade länge varit ett problem. Man hade redan på 30-talet uttyckt önskemål om att bereda bostad inom anstaltens område för personalen, och speciellt gällde detta de ogifta. 1957 var bostadsbehovet ca. 9 rum, i omedelbar närhet av hemmet. Men detta förhållande resulterade inte i någon åtgärd av L T.
Det uttjänta och föråldrade pannrummet moderniserades, med bl a nya pannor, för att kunna tillgodose behovet av varmvatten. Förutom denna reparation 1955 genomfördes senare en del andra omändringsarbeten vilka reducerade antalet vårdplatser. Fr o m den 1/1 1959 fick hemmet därför inte vårda mer än 103 patienter.
Med anledning av den nya sjukvårdslagen, ändrades namnet på vårdhemmet till Ulvsundahemmet 1960.
1962 inrättas en dagavdelning vid hemmet. Vården bedrevs nu i: en psykiatrisk avdelning, en kroniker-avdelning, dagavdelning, med insulinbehandling, elektrochocker m m. Totalt fanns det efter denna ändring plats för ca. 80 patienter.
1955-års mentalvårdsutredning pekade på lämpligheten av att utnyttja Ulvsundahemmet som dagsjukhus. Detta påpekades ånyo 1964 vid en inspektion av överinspektören. Han riktade kritik mot hemmet som kronikeranstalt, men menade att det skulle passa utmärkt som dagsjukhus.
Under senare delen av 1960-talet och fram till juli 1972 var Ulvsunda sjukhus en ren akut-sjukvårdsinrättning. Vården var då dels inriktad på ett neurosklientel (dag-avdelningen) och dels som en avgiftningscentral för alkoholsjuka män och kvinnor. Denna sista grupp hade man börjat omhändertaga omkring 1960. I genomsnitt var antalet vårdande/dag under denna sista period ca. 50.
Från 1965 och framåt gjordes utredningar och planer för omfattande reparations- och utbyggnadsarbeten av sjukhuset. Dessa arbeten kostnadsberäknades 1966 till ca. 12 miljoner kr.
Slutligen reviderades planerna om att överhuvud bedriva sjukhusvård på Ulvsunda slott. Slottet var som sjukvårdsinrättning mycket tungarbetat med dryga trappor m m. Dessutom skulle Danderyds sjukhus kunna övertaga den del av vården som Ulvsunda bedrev. Som sjukvårdsinrättning fungerade Ulvsunda sjukhus t o m 1/7 1972. Patienterna överflyttades till Danderyds sjukhus.
För närvarande har L T på Ulvsunda slott en kursgård för sina anställda. Slottet väntar på en nödvändig upprustning, vilket är särskilt motiverat med tanke på det kulturhistoriska värde slottet har.
Ekonomisk förvaltning
Ulvsunda sjukhus medelsförvaltning centraliserades den 1/1 1966 till L T:s centrala kansli.
Arkivförteckningen skriven 1974 av Gunnar Israelsson på arkivfunktionen inom förvaltningsavdelningen för Förvaltningsutskottets kansli. Inskriven i Visual arkiv av Jessica Andersson 2004.
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_37
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3v28qsyu4gBLZEl8X6CEY5
SpråkSvenska
ExtraIDLA_37