YTTERBY SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUN  (1920 – 1971)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Arbetarrörelsen)
KategoriFörening. Ospecificerad (Politiska)
KategoriFörening. Ospecificerad (Socialdemokraterna)
Alternativa namn
Se även:
YTTERBY SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENING
HistorikFörord
Arkivet överlämnades till Folkrörelsearkivet den 25 juni 1998 i samband med en leverans från Kungälvs Arbetarekommun.Arkivlämnare var Ulla Johansson.
Materialet får gallras. Handlingarna är tillgängliga för forskning i sin helhet.
Depositionsrätt råder. För övrigt har arkivet färdigställts enligt de lagar och be-
stämmelser som råder inom det svenska arkivväsendet.
Mölndal i september 1998
Maj-Lis Dahlgren
arkivarie
Järnvägsarbetare, lantarbetare och vägarbetare det var de arbetsgrupper som
bildade Ytterby Socialdemokratiska arbetarekommun den 21:e augusti 1920. Det
var samma år som Sverige fick sin första socialdemokratiska regering med bland
annat Hjalmar Branting och Per-Albin Hansson. Det var också det år då de slutgiltiga
besluten om den allmänna rösträtten togs. Kvinnor fick rösträtt och de inkomstgraderade
rösträttsskalorna togs bort helt.
Ytterby hade sin järnväg och järnvägsstation. Där fanns den största arbetsplatsen i
kommunen. Därutöver fanns även vägförvaltningen och senare ABC fabriker i övrigt var
de flesta lantbrukare.
Två år efter bildandet lyckade arbetarepartiet få in två ledamöter i kommunfullmäktige.
Sedan ökade socialdemokraterna undan för undan sitt mandatantal i fullmäktige så att man
1942 uppnådde majoritet. 11 mandat mot de borgligas 9. Vid 1958 års val så fick
Socialdemokraterna 17 mandat mot de borgligas 13. Anmärkningsvärda siffror i en kommun
som då dominerades av jordbruk.
1929 började arbetarekommunen föra diskussioner om att starta en kooperativ butik i Ytterby.
I mitten av 1930-talet blev detta verklighet då en konsumbutik öppnades i Kungälv. Hugo Hall
som var ordförande i arbetarekommunen körde ut varorna med häst till kunder i Ytterby
tillsammans med Viktor Karlsson och Axel W Andersson.
1934 köpte arbetarekommunen upp en tomt och kunde därmed uppföra Ytterby Folkets hus.
1935 kom de första skolskjutsarna
1937 bildade Ytterby arbetarekommun en sektion i Skälebräcke. Sektionens styrelse skötte genom
sina kommunala förtroendemän den kommunal informationen inom detta område.
1937 bildades Ytterby Socialdemokratiska kvinnoklubb och SDUK Vågbrytaren. Ungdomsklubben
fick med hjälp av arbetarekommunen en stark ställning med över 100 medlemmar.
1971 upphörde Ytterby att vara en egen kommun och tillsammans med fem andra kommuner
bildades Kungälvs kommun. Många som hade varit aktiva inom arbetarekommunen kände inte någon
entusiasm inför sammaslagningen då det direkta inflytandet försvann. Både för Kungälv och Ytterby
betydde kommunsammanslagningen ett betydligt minskat kommunalt inflytande för Socialdemokraterna.
Som en följd av kommun sammanslagningen ombildades arbetarekommunen till Ytterby socialdemokratiska
förening 1972.
Arkivet är förtecknat i enlighet med Svenskt Arkivschema.
Arkivet är tillgängligt för forskning i sin helhet.
Gallring av dubletter har företagits.
Arkivet är en deposition.
Mölndal februari 2018
Karl Bjernestad Jonas Andersson
Arkivassistent Arkivarie
Hänvisningar till orter
Kungälvs kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Ytterby kommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/O004/KUV_688
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/6yMSdP0R9Q76TAn6ocNcq3
SpråkSvenska
ExtraIDKUV_688