Från Carl Marinus till Axel Oxenstierna

Axel Oxenstiernas skrifter och brev

Innehåll

Marinus har tidigare skickat Rohans deklaration, där denne förklarar syftet med fälttåget till Valtellina. Nu skickar han Graubündens. Dessa hade behärskat Valtellina, tills spanjorerna 1620 drev fram en massaker på protestanter och området gjorde sig fritt. Marinus bifogar en redogörelse för detta skeende, skriven på italienska. Graubünden bad Ludvig XIII om hjälp, och fransmännen erövrade dalen. Frankrike och Spanien slöt ett avtal i Monçon 1626, som tillät Graubünden att behålla makten över Valtellina nominellt men i praktiken gjorde Valtellina till en fri stat. Det finns enligt Marinus en risk att Graubünden, som är besvikna på fransmännen, tar upp förhandlingar med österrikarna, som med lock och pock försöker få dem att avfalla från Frankrike och drar samman trupper i Tyrolen under ledning av Goltz, Ossa och eventuellt Oñate. Rohan har å sina sida förstärkt befästningarna i Chiavenna och Gordone och byggt två nya. Det gäller för honom att bevara Graubündens sympatier, men dessa har ännu inte fått något löfte om att få tillbaka Valtellina. Det finns franska trupper i Montferrat och Parma under befäl av Créquy. Påven gör allt för att hindra ett öppet krig i Italien. Som framgår av brev till schweizarna är kejsaren inställd på att hämnas de oförrätter som Ludvig XIII tillfogat honom, varför dessa borde agera snabbt. – Det lutar mot krig mellan Polen och Turkiet sedan tartaren Kantemir återvänt till sina tidigare boplatser och fortsätter med sina härjningar av polskt område. Av fruktan för kosackerna har Höga Porten skickat en del av flottan till Svarta Havet. – Postskriptum: Det rapporteras att Ludvig XIII lovat Graubünden att de ska få tillbaka Valtellina på tidigare villkor, och de rustar sig nu för fullt till försvar.