Från Jan Rutgers/Hovråd, Kommissarie till Axel Oxenstierna
Axel Oxenstiernas skrifter och brev
Datering
Datering
1616-07-01 (Or: st.n.) Haag
Datering | 1616-07-01 (Or: st.n.) Haag |
Reg. nr
Reg. nr
2048
Reg. nr | 2048 |
Innehåll
Innehåll
Rutgers har rest sjövägen från Helsingör till Amsterdam. Efter att ha diskuterat sitt uppdrag med van Dijck begärde han audiens hos Oldenbarnevelt och överlämnade Gustav II Adolfs brev till Generalstaterna i den ryska frågan. Vid nästa möte ett par dagar senare tog Rutgers upp en fråga av stor vikt [för svenskarna, nämligen ett lån]. Oldenbarnevelt visade sig åter välvillig, men Generalstaterna hade hamnat i en svår knipa och kunde svårligen hjälpa kungen. Jakob I av Storbritannien krävde nämligen snar återbetalning av ett mycket stort lån (28 tunnor guld) som holländarna fått på drottning Elisabets tid genom att pantsätta Vlissingen, Briel och Rammekens. Eftersom Generalstaterna hade stora svårigheter att klara avbetalningarna till engelsmännen och måste ta upp lån på mycket oförmånliga villkor, ansåg inte Oldenbarnevelt att det var lönt att be om ett lån till Sverige. Han meddelade att han några dagar tidigare skrivit till van Veenhuizen, ett av de holländska sändebuden i Sverige, och förklarat läget. Om dessa redan gjort några utfästelser, kunde man alltså inte fästa någon vikt vid dem. Nu återstår att förhandla med Amsterdam, men Rutgers är inte optimistisk och råder kungen att inte hoppas på hjälp utifrån till den andra avbetalningen på Älvsborgs lösen. - Rutgers skickar brevet i tre exemplar, ett med en särskild kurir, ett med skepp från Amsterdam och det tredje från Lübeck.
Innehåll | Rutgers har rest sjövägen från Helsingör till Amsterdam. Efter att ha diskuterat sitt uppdrag med van Dijck begärde han audiens hos Oldenbarnevelt och överlämnade Gustav II Adolfs brev till Generalstaterna i den ryska frågan. Vid nästa möte ett par dagar senare tog Rutgers upp en fråga av stor vikt [för svenskarna, nämligen ett lån]. Oldenbarnevelt visade sig åter välvillig, men Generalstaterna hade hamnat i en svår knipa och kunde svårligen hjälpa kungen. Jakob I av Storbritannien krävde nämligen snar återbetalning av ett mycket stort lån (28 tunnor guld) som holländarna fått på drottning Elisabets tid genom att pantsätta Vlissingen, Briel och Rammekens. Eftersom Generalstaterna hade stora svårigheter att klara avbetalningarna till engelsmännen och måste ta upp lån på mycket oförmånliga villkor, ansåg inte Oldenbarnevelt att det var lönt att be om ett lån till Sverige. Han meddelade att han några dagar tidigare skrivit till van Veenhuizen, ett av de holländska sändebuden i Sverige, och förklarat läget. Om dessa redan gjort några utfästelser, kunde man alltså inte fästa någon vikt vid dem. Nu återstår att förhandla med Amsterdam, men Rutgers är inte optimistisk och råder kungen att inte hoppas på hjälp utifrån till den andra avbetalningen på Älvsborgs lösen. - Rutgers skickar brevet i tre exemplar, ett med en särskild kurir, ett med skepp från Amsterdam och det tredje från Lübeck. |
Original/avskrift
Original/avskrift
Orig, egenh.
Original/avskrift | Orig, egenh. |
Språk
Språk
Latin
Språk | Latin |
Förvaring/signum
Förvaring/signum
RA/Oxenstiernska samlingen Axel Oxenstierna av Södermöre//E 702
Förvaring/signum | RA/Oxenstiernska samlingen Axel Oxenstierna av Södermöre//E 702 |
Tryck
Tryck
AOSB II:13, s. 231 ff.
Tryck | AOSB II:13, s. 231 ff. |
Senast ändrad
Senast ändrad
2015-11-26
Senast ändrad | 2015-11-26 |
Utgivare av brevtext
Utgivare av brevtext
Arne Jönsson
Utgivare av brevtext | Arne Jönsson |
Digitalt material
Digitalt material
Brevtexten
Digitalt material | Brevtexten |
Bild 1 |
Bild 2 |
Bild 3 |
Bild 4 |