SDHK-nr: 11045

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1377 juni 17

Utfärdandeort

Enköping

Innehåll

Albrekt, svears och götars kung, tillkännager att Birger (Gregersson), ärkebiskop i Uppsala, i närvaro av sina rådsherrar riddarna Karl Ulfsson av Tofta, lagman i Uppland, och Sten Stensson samt väpnarna Lars Björnsson, Finvid Finvidsson, Herbert Königsmark och Rudolf van Dollen, fogde på Örebro slott, företett ett brev utfärdat av den framlidne riddaren Knut Jonsson, drots hos utfärdarens morbror kung Magnus (Eriksson), angående Uppsalakyrkans rättigheter (DS nr 2676, vilket återges). Efter att kungens kansler läst upp och tydligt på modersmålet förklarat brevet för kungen och hans rådsherrar, bad och begärde ärkebiskopen att utfärdaren i kraft av sin kungliga myndighet måtte bekräfta och intyga sanningshalten i brevet och de för kyrkan viktiga artiklar som där tas upp angående Hälsinglands gräns, vilken sträcker sig ända till Ule älv och Ule träsk, vilka artiklar iakttagits under lång tid. Kungen fastslår att den gränsdragning som gjorts av drotsen Knut Jonsson och övriga Sveriges rådsherrar och slutligen bekräftats av utfärdarens morbror kung Magnus i det nämnda brevet, nämligen att Hälsinglands gränser löper genom Ule älv och Ule träsk, sedan länge är hävdvunnen och alltjämt bör bestå, och bekräftar därför tillsammans med sina rådsherrar denna gräns och drotsen Knuts brev. Han befaller även alla sina undersåtar i Norrbotten i Hälsingland, som bor innanför den nämnda gränsen, det vill säga Ule älv och Ule träsk, att endast tillerkänna ärkebiskopen i Uppsala och dennes efterträdare – eller deras ombud – domsrätt i andliga ting.

Utfärdaren beseglar med sitt sekret som han använder i stället för sigill.

Språk

latin

Källor

Medeltida avskrifter: Palmskiöld 307:393 och S 164, UUB; M. 11:8:2 (särskilt omslag), KB
Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: [A] E 72 b (”Miscellanea”, opag.) (avskr. av P. Stenhagen, troligen efter originalet), VHAA:S dep. RA; Örnhielm: [B] i Örnhielms diplomatarium I, pag. 334-337 (ur ”Kungl. Archivi grøna pappers copie book, pag. 159 b”), VHAA:S dep., RA
Eftermedeltida regest/notis: ERE nr. 119 (”Orig: F. III s. 159 (nu förlorat)”). Jfr Eric Benzelius d. y. avskrift av reg. ”Utur Titulatur Boken nr. 2” (ELR B: RA:s ämbetsarkiv); Kh 14 nr 66, LStB; Wiede, bunt nr XVI ”brevfört. och -regester” blad in folio, LStB; Uppsala domkapitels arkiv; omnämnande E. V:140:1, s. 172, Uppsala domkapitels arkiv, ULA.

Brevtext

Universis, ad quos præsentes literæ pervenerint, Albertus Dei gratia Sweorum Gothorumque rex salutem et infrascriptæ rei gestæ agnoscere veritatem. Universitati vestræ tenore præsentium notificamus, quod constitutis nobis apud opidum Enecopense dyocesis Upsalensis^a Vpsaliensis B (så även fortsättningsvis). sub anno Domini millesimo CCCº septuagesimo septimo, decima septima die mensis Junii, v[i]delicet^b Så B; vedelicet A. ipso die Botolphi abbatis, venerabilis in Christo pater dominus Birgerus, divina miseratione archiepiscopus Upsalensis, nobis in præsentia nobilium virorum consiliariorum nostrorum, scilicet dominorum Karoli^c Caroli B. Wlphssons^d Wlphesons B. de Thoptom^e Toptom B. Uplandiarum legiferi et Stenonis Stenssons^f Steensons B. militum ac Laurentii Biornsons,^g Biörnsons B. ^h‑ Finvidi Finvitsons B. Finwidi Finwitzsons,^‑h Herberti Konunxmarkⁱ Bokstaven x efter rättelse A; Konungxmarck B. nec non Rolweri^j Roliveri B. de Dollen advocati^k Upprepat som kustod vid sidskifte A. castri Örabröensis armigerorum, quandam literam sub et cum integro ac vero sigillo pendenti, nobilis et strenui militis bonæ memoriæ domini Kanuti Joanssons^l Joansons B. illustris principis domini Magni auunculi nostri quondam ^m‑ Sueciaæ et Norvegiæ B. Sweciæ et Norwegiæ^‑m regis olim dapiferi, datam et sigillatam, non rasam, non abolitam, non cancellatam, nec in aliqua sui parte vitiatam, sedⁿ Följs av tre radutfyllande punkter A. tam in litera quam sigillo ^o‑ Hopskrivet A. omni prorsus^‑o suspicione carentem, pro defensione et probatione juris ipsius Upsalensis ecclesiæ præsentauit. Cujus quidem literæ tenor de verbo ad verbum sequitur et est talis: Nos Kanutus Joansson - - - se DS nr 2676 - - - supradictis. Dicta autem litera coram nobis et præfatis nostris consiliariis per cancellarium nostrum lecta ac in materna lingua clare exposita præfatus dominus archiepiscopus suo et ecclesiæ suæ^p Tillagt över raden A. nomine nobis cum instantia supplicauit ac au[c]toritatem^q autoritatem A, B. nostram regiam in juris subsidium requisivit, ut nos literam predictam^r Så med e för väntad skrivning æ A (så även i några fall till). seu articulos in ea contentos, ipsi domino archiepiscopo et suæ ecclesiæ necessarios, videlicet super limitibus Helsingiæ, qui se ad ampnem Wlo et stagnum Wlothresk^s Wloträsk B. extendunt ac longissimis temporibus fuerant observati, auctoritate regia confirmare ac sibi suisque successoribus super premissis perhibere veritatis testimonium dignaremur. Nos igitur ipsius domini archiepiscopi precibus inclinati ac suis justis petitionibus annuere volentes considerantesque, quod dicti limites in litera prædicta contenti rite et rationabiliter per præfatum dominum Kanutum dapiferum ceterosque protunc regni Sweciæ consiliarios distincti fuerunt ac tandem per memoratum dominum Magnum regem avunculum nostrum confirmati nec non præscriptione longi temporis approbati, sæpedictos limites Helsingiæ in præfatis ampne Wlo^t Upprepat som kustod vid sidskifte A. et stagno Wlothresk^u Wloträsk B. ab antiquo fuisse et adhuc esse debere per has nostras literas declaramus ac antedictam literam domini Kanuti præscripti, quoad illum articulum super limitibus Helsingiæ in Wloa et Wlothresk^w Wloträsk B. ratam et gratam habemus, innovamus ac ex consilio mero et unanimi consensu nec non beneplacito nostrorum præscriptorum consiliariorum auctoritate nostra regia confirmamus. Merito namque nostra facimus, quibus auctoritatem nostram regiam impertimur. Decernimus igitur cassum, irritum et inane, si quid per quascunque personas seculares contra has nostras declarationem et confirmationem fuerit quomodolibet attemptatum. Omnibusque et singulis subditis nostris Norrabutn in Helsingia infra soepedictos^x Så för väntat sœpedictus eller sæpedictus A. limites, scilicet Wloa et Wlothresk, inhabitantibus firmiter precipimus et mandamus, quatenus præfato domino archiepiscopo Upsalensi et suis successoribus et nulli alii prælato, de omnibus et singulis juribus spiritualibus et spiritualibus annexis per vos et vestrum quemlibet dari consuetis, vel ejusdem domini archiepiscopi et suorum successorum officialibus curetis cum omni promptitudine respondere eisdem in omnibus præmissis reverentiam et obedientiam omnimodam exhibentes. Datum sub secreto nostro, quo pro sigillo uti consuevimus, anno, die et loco prædictis, in majorem euidentiam præmissorum.

Extratext

Rubrik (i B): K. Albrechtz confirmation om gräntzen emillan Helsingeland och Birkarlaboa, att Helsingelandz gräntzen till Wlaå och Vle treske rächer och erchiebiskopen der till hafver att råda.

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

Om de komplicerade förhållanden som reglerade Hälsinglands gränser (det vill säga omfattningen av Hälsingelagens jurisdiktion) och gränsen mellan Åbo stift och ärkestiftet, se N. Ahnlund i HT 1920, s. 211 ff.; Å. Holmbäck och E. Wessén, Svenska landskapslagar III (Södermannalagen och Hälsingelagen, 1940), s. XLV ff. och s. 410 f. samt i dessa arbeten anförd litteratur. Det framgår där att namnet ’Ule träsk’, som även nämns i Hälsingelagens gränsstadga (Rättegångsbalken, flock 15, Holmbäck & Wessén, s. 398) tidigt misstolkades och ansågs åsyfta Ule älv (fi. Oulujoki) i Österbotten. I själva verket torde avses sjösystemet kring Ulen (Ulsjön) i Sörli socken i nuv. Norge.

Se även DS X nr 319, DS nr 8622, 8660, 8666 med kommentarer samt KL VII: Hälsingland, sp. 235 ff. och M. Mogren, Faxeholm i maktens landskap (2000), s. 21 ff.

Om fogden på Örebro slott Rudolf van Dollen se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 131 f.

Kung Albrekt var son till Magnus Erikssons syster Eufemia.

DS nr 2676

Senast ändrad

2016-04-13

^a Vpsaliensis B (så även fortsättningsvis).
^b Så B; vedelicet A.
^c Caroli B.
^d Wlphesons B.
^e Toptom B.
^f Steensons B.
^g Biörnsons B.
^h‑h Finvidi Finvitsons B.
ⁱ Bokstaven x efter rättelse A; Konungxmarck B.
^j Roliveri B.
^k Upprepat som kustod vid sidskifte A.
^l Joansons B.
^m‑m Sueciaæ et Norvegiæ B.
ⁿ Följs av tre radutfyllande punkter A.
^o‑o Hopskrivet A.
^p Tillagt över raden A.
^q autoritatem A, B.
^r Så med e för väntad skrivning æ A (så även i några fall till).
^s Wloträsk B.
^t Upprepat som kustod vid sidskifte A.
^u Wloträsk B.
^w Wloträsk B.
^x Så för väntat sœpedictus eller sæpedictus A.